Haven - extrakapitel

Haven som resurs

Haven innehåller otroliga mängder fisk och skaldjur vi människor kan äta. Under en lång tid trodde vi människor att det var omöjligt att tömma haven på liv. Men moderna fiskebåtar med enorma nät och ekolod som avslöjar precis var det finns fisk har bit för bit tömt haven på liv snabbare än livet kan återställas. I dagsläget är fiskbestånden på många platser på väg att försvinna och skaldjuren skadas av höjda temperaturer i haven.

Havsbottnarna har, fram tills nu, fått vara mer eller mindre i fred. Undantaget har varit oljeborrning i haven. I dagsläget är det dock många bolag som, med ny teknik, vill bryta olika värdefulla mineral i havsbottnarna. Malm från många viktiga metaller börjar ta slut på land. Än så länge har ingen storskalig gruvbrytning påbörjats på havsbottnen, men det är bara en tidsfråga.

Haven ger oss dessutom energi, i form av: tidvatten vind- och vågkraftverk. Speciellt vågkraftverken kan byggas långt ute till havs där de inte stör någon annan mänsklig verksamhet.

Vågkraftverk

Nedskräpningen

Ett stort problem är att många länder har använt haven som soptipp under lång tid. Framförallt plast har tömts ut i haven, eller i floder som rinner ut i haven, under årtionden. Skräpet och soporna har följt med vindar och strömmar tills även de mest avlägsna öarna drabbats av stränder fulla med skräp.

Det är inte bara fult, många djur skadas eller dödas av skräpet. Speciellt sjöfåglar drabbas hårt. De tror att skräpbitarna är mat, sväljer bitarna och känner sig mätta utan att få någon näring från plastbitarna. Ofta fastnar plastbitarna dessutom i tarmarna. Fåglarna svälter långsamt ihjäl och dör en plågsam död.

Fil:Albatross at Midway Atoll Refuge (8080507529).jpg

Död albatross med magen full av plastskräp

Ytströmmar

Ytströmmarna i världshaven.

Ytströmmarna snurrar i virvlar

Vindarna skapar i sin tur strömmar, ända ner till 100 meters djup. Det är de stora vindsystemen som skapar vindar som blåser åt ungefär samma håll, året runt. Det, tillsammans med att jorden snurrar runt sin axel, gör att ytvattnets strömmar börjar rotera. Strömmarna bildar stora "snurror" som snurrar medsols på norra halvklotet och motsols på det södra.

Djuphavsströmmar

Djuphavsströmmarna i världshaven.

Ytströmmarna drivs av vindar, men djuphavsströmmarna drivs av skillnader i temperatur och salthalt.

Kallt vatten är tyngre än varmt vatten

Ju saltare vattnet är ju tyngre blir det

Vid nord- och sydpolen är vattnet extra kallt. När vatten fryser till is blir merparten av saltet kvar i havsvattnet och det gör vattnet extra salt. Detta gör att vatten sjunker vid polerna. När vattnet sjunker måste det ersättas av nytt vatten vilket drar vatten från haven, till polerna. Vattnet vid polerna fungerar som en "motor" för att driva strömmar långt nere längs havsbottnen, i alla jordens hav.

Golfströmmen

Fil:Golfstream.jpg

Golfströmmen.

Bland alla världens havsströmmar är Golfströmmen en av de viktigaste, speciellt för oss i Norden. Den drar med sig varmt vatten från tropikerna, upp längs hela Nordatlanten. Ända upp till Nordpolen. Där kyls vattnet ner och blir en del av djuphavsströmmarna.

Golfströmmen gör att temperaturen i Nordatlanten är varmare än hav på samma breddgrad på andra platser. Det i sin tur gör klimatet på land både varmare och fuktigare än det normalt skulle h varit. Vi i Sverige skulle ha samma klimat som i Alaska utan Golfströmmen. Men Golfströmmen gör också att Bergen i Norge är Europas regnigaste plats.

Källor

Bildkällor

---

Åter till sidan för Geografi.

Åter till sidan för Fundament geografi 7-9, extramaterial