Åtgärder

Hälsingland: Skillnad mellan sidversioner

Från Skolbok

Rad 53: Rad 53:




[[File:Vattenkraftverk Ljusne.jpg|600px|''Vattenkraftverk i Ljusnan'']]
[[File:Vattenkraftverk Ljusne.jpg|600px|''Fortums Vattenkraftverk i Ljusnan vid Söderhamn'']]
 
''Fortums Vattenkraftverk i Ljusnan vid Söderhamn''


==Några viktiga orter==
==Några viktiga orter==

Versionen från 10 juli 2017 kl. 10.57

Landskapsvapen

Landskapsblomma

Hälsingland är kopplat till blomman lin mer än något annat landskap. Förr var kläder av lin, linnetyg, landskapets viktigaste inkomstkälla.

Linblomma Linnefibrer

Blomma av lin och fibrer från blommans stjälk man kan väva tyg av

Landskapsdjur

Hälsinglands landskapsdjur är lodjur. Ett kattdjur, Sveriges största, som trivs där granskogen är tät och där det finns mycket berg, block och skrevor. Precis som det ser ut på många ställen i Hälsingland.

Geologi

Merparten av Hälsingland är kullig terräng täckt med granskog. I väster finns mest, men landet är inte helt täckt. Här oh var spricker skogen upp och avslöjar tusentals små sjöar, tjärnar och myrar i skogslandet.

Genom Hälsingland rinner två stora älvar: Ljusnan och Voxnan. Man an odla längs älvdalarna, vid kusten och i ett område i mitten av Hälsingland, men resten av landskapet är för kuperat och har för dålig jord för storskaliga jordbruk.

Många myrar och våtmarker försvann när man dikade ut dem för att plantera skog istället, eller bröt upp dem för att komma åt torven i dem.

Det finns inte särskilt mycket malm i Hälsingland, men i Los fanns en koboltgruva under 1700-talet. Kobolt användes för att göra blå målarfärg och blått glas.

Koboltblått

Koboltblått


Dellensjöarna skapades av ett meteoritnedslag för drygt 100 miljoner år sedan.

Dellensjöarna, kraterns rundade form syns på den norra delens överkant

Dellensjöarna, kraterns rundade form syns på den norra delens överkant

Kommunikation

Traditionella näringar

Träslott, Järvsö

Träslott, Järvsö

Nutida näringar

Fortums Vattenkraftverk i Ljusnan vid Söderhamn

Fortums Vattenkraftverk i Ljusnan vid Söderhamn

Några viktiga orter

Hudiksvall kallas ibland för glada Hudik, ett minne från 1800-talet och träpatronernas livliga fester och stadens stora sällskapsliv. Ett uttryck som teatergruppen "Glada Hudik teatern", vars medlemmar har olika lätta handikapp, tagit med sig. Hudiksvalls hamn är känd för alla de gamla lagerhusen vid kajkanten.

Lagerhusen i Hudiksvall

Lagerhusen i Hudiksvall


Bollnäs började som ett kyrkobygge där älven Voxnan rinner ut i Ljusnan. Det var först på 1800-talet som man började bygga fler hus runt kyrkan. Samtidigt som järnvägen kom till Bollnäs byggdes sågverk kring älvstränderna och staden blev snabbt större. Bollnäs har haft ett stort mejeri, men det lades ner 2008 och numera finns olika idrottsaktiviteter i det gamla mejeriets lokaler.

Långnäsparken i Bollnäs

Långnäsparken i Bollnäs


Söderhamn

Söderhamn grundades under stormaktstiden när vapensmeder flyttade dit på kungens befallning och byggde en gevärsfabrik. I modern tid har det funnits en flygflottilj i Söderhamn. Även om den är nedlagd nu finns ett viggenplan uppsatt vid E4 som minne från militären. Numera är Söderhamn en modern industristad där man bland annat tillverkar avancerad sågverksutrustning.

Viggenplanet vid E4:an

Viggenplanet vid E4:an

Några viktiga personer

Agneta Sjödin är en känd TV profil från Hudiksvall: https://sv.wikipedia.org/wiki/Agneta_Sj%C3%B6din


Peter Stormare är en känd skådespelare som även varit med i många filmer från Hollywood. Han kommer från Bollnäs: https://sv.wikipedia.org/wiki/Peter_Stormare

Roligt vetande

På Järvzoo i Järvsö har man specialiserat sig på Sveriges stora rovdjur. Längs hela djurparken och promenaden går man på en tre kilometer lång trätrottoar.

Matning av järv på Järvzoo

Matning av järv på Järvzoo

Källor

Geografi Sverige, Ingrid Åsgård, NoK 1995 ISBN: 91-27-62744-6

Boken om Sverige, Stina Andersson och Karin Åström, Liber AB 1999 ISBN: 91-21-177-48-1

http://www.allehanda.se/milko-lagger-ned-mejeri-i-bollnas


Wikipedia:

Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.

Åter till registret för Sveriges landskap och län