Ångermanland

Landskapsvapen

Landskapsblomma

Styvmorsviol är en liten, lågväxande blomma som ofta har tre olika färger. Därför heter den viol med tre färger - viola tricolora, på latin.

Landskapsdjur

Ångermanlands landskapsdjur är bävern. Djuret var utrotat eftersom man dödade bävrarna för pälsens skull, men blev inplanterat i Sverige igen och har stadigt blivit allt fler. Bävern är Sveriges största gnagare och känd för att bygga dammar och hyddor i sjöar och vattendrag.

Geologi

Ångermanland har fått sitt namn från ordet anger, som betyder "djup vik", och det finns många djupa vikar längs Ångermanlands kuster.

Hela landskapet är täckt med skog och det är bara längs kusten och i älvdalarna marken är tillräckligt plan och näringsrik för att duga till jordbruk.

Området mellan Örnsköldsvik och Härnösand kallas Höga kusten. Inom det området sträcker sig en utlöpare från fjällvärlden ända ut i havet. Flera höga bergstoppar kan hittas ända ute vid kusten, och det mäktigaste berget är Skuleberget.

Ingen annanstans var isen så tjock under senaste istiden som över Skuleberget i Ångermanland. Det syns på hur djupt ner marken pressades av isen. Kustlinjen efter istiden låg 250 meter ovanför den nuvarande. Skuleberget är också den plats på jorden som fortfarande reser sig mest efter istiden, 1 cm per år.

Mitt på bergssidan finns en grotta. Den har bildats när havsvågor slog mot bergssidan och bröt loss stenar från ett område med mer sprickor än resten av bergssidan, när grottan låg i höjd med havets yta.

Skuleberget och grottan på mitten vid den forna strandlinjen

Står man uppe på Skulebergets topp och tittar ut mot havet är det tydligt att kusten har många höga öar. Mjältön, Sveriges högsta ö, ligger strax utanför kusten.

Höga kusten från Skuleberget

Skuleberget och några omkringliggande berg är kalottberg. Översta toppen låg aldrig under vatten efter istiden och behöll sitt täcke av mossa och jord. Berget fick en kalott. Därför kan skog växa där, när resten av berget blivit renspolat av istidshavets vågor.

Kalottberg

När marken långsamt reste sig ur havet sköljde vågorna bort sanden, men stenarna blev kvar. Det bildades stenstränder. När sedan marken fortsatte att höja sig hamnade stenstranden allt högre upp och blev ett klapperstensfält. Ibland kallas de djävulsåkrar eller Hin håles potatisland eftersom ingenting växer där.

Klapperstensfält, Skuleberget

På några få platser blev tyngden från isen så stor att berget helt enkelt krossades och sprack. Ett sånt ställe är Slåttdalsskrevan som liknar ett enormt yxhugg genom berget. Ett annat är Skallbergsgrottorna några mil norr om Örnsköldsvik, Sveriges största grottsystem med urbergsgrottor.

Slåttdalsskrevan

När marken reste sig blev havsvikar avsnörda från havet. Först blev de saltsjöar, sedan insjöar för att slutligen bli myrar. Därför hittar man mängder av myrar i Höga kusten.

Myrarna vid Tärnättvattnen

Området norr om Skuleberget kallas Nolaskogs, eller - norr om skogen. Man pratar ibland om nolaskogsandan, att om de kan söderut så kan man i Nolaskogs också.

Det finns ett flertal älvar som rinner från Norrlands inre mot kusten i Ångermanland. Den största av dem är Ångermanälven. Dalen som Ångermanälven rinner genom heter Ådalen. Ibland kallas den röda Ådalen eftersom både socialdemokraterna och kommunisterna hade sitt starkaste väljarstöd här under flera årtionden.

Längs Ångermanälven har det bitvis bildats höga strandbranter med djupa lager av sand, som kallas nipor. Branterna är lättodlade och speciellt potatissorten mandelpotats trivs i niporna.

Ångermanälven, Norrlands största älv

Kommunikation

Motorvägen E4 går längs kusten genom Ångermanland, från norr till söder.

Järnvägen Norra stambanan går genom det inre av Ångermanland, men man har nyligen byggt en ny järnväg genom landskapet som är tänkt att ersätta persontrafiken på stambanan. Det är Botniabanan som går mellan Sundsvall - Umeå och som stod klar 2012.

Ångermanälven har varit ett stort hinder för transporter på land längs kusten under lång tid. På 1930-talet byggdes Sandöbron. När den blev för gammal och sliten byggdes istället Högakusten bron 1997. Den är 1800 meter lång och de två tornen som brobanan hänger i är 180 meter höga, 25 meter högre än Kaknästornet i Stockholm som tidigare var Sveriges högsta byggnad.

Högakusten bron

Så här långt norrut faller det mycket snö under vinterhalvåret. Det gör att det är viktigt att snöröjningen fungerar. Många lantbrukare använder sina traktorer till snöröjning på vintern när det är lågsäsong inom lantbruket.

Vägarna hålls öppna året om

Med så många vikar och skär som kusten vid Ångermanland har, är det också viktigt att sjöfarten kommer fram säkert. Därför finns det många fyrar längs kusten. De som inte också är lotsstationer, som Skagsudde, är obemannade. Från fyrarna skickas väderdata till SMHI i Norrköping så att meteorologerna där kan göra väderprognoser.

Fyren på Skagsudde

Traditionella näringar

Fiske var viktigt förr. På somrarna kom fiskare från Gävle med sina familjer. De byggde fiskeläge i vikarna och ute på öarna, fiskade hela sommaren och torkade eller saltade in fisken. När hösten kom la de in nät och fiskeutrustning i husen och bommade igen dem för vintern. Gävlefiskarnas fiskeläge utvecklades så småningom till små byar vid kusten och många av de typiska fiskelägena i Ångermanland, som Ulvöns fiskeläge, grundades av gävlefiskarna.

Fel vid skapande av miniatyrbild: Ulvö gamla kapell

Ulvöhamn och det gamla kapellet som gävlefiskarna byggde

Det fanns inte mycket ängar för djuren och därför var det vanligt med fäbodar i Ångermanland. När våren kom drevs korna upp till små hus man byggt uppe bland bergen. Däruppe togs korna om hand av pigorna, vanligtvis. Mjölken användes till ost och messmörstillverkning. Man hade inga kylskåp. När hösten kom tog pigorna ner korna från bergen till gården igen. På det viset sparades bete för ett halvår till korna eftersom de betade på myrar och ängar bland bergen. I modern tid har många av de gamla fäbodarna byggts om till raststugor oh övernattningsstugor för turister.

Näskebodarna, fd. fäbodvall Västanåhöjdens fäbodvall

Näskebodarna och Västanåhöjdens fd. fäbodvall

Skogen var en viktig inkomstkälla. Det vanligaste var att stockarna flottades. Man högg ner träden, kvistade av dem och rullade ner stockarna i älven. Sedan fick de driva med strömmen tills de samlades in vid en ångsåg för att sågas upp till plank och bräder. Flottning var ett tungt och farligt jobb. Ibland fick man spränga med dynamit om stockarna brötade ihop sig.

Sprängning av timmerbröt vid flottning Ångsåg vid sandö i Ångermanälven

Sprängning av timmerbröt vid flottning och ångsåg vid Sandö i Ångermanälven

Fartyg från hela världen kom till älvmynningarna där ångsågarna låg för att köpa virke och transportera det till England och andra länder där det byggdes mycket men virkesbristen var stor.

Från kusttrakten mellan Härnösand och Örnsköldsvik var det vanligt med sörkörare. Det var handelsmän som lastade släden full med saker som tillverkats i bygden, hudar, pälsar och jaktbyten, och som sedan körde med häst och släde till Stockholm och andra större städer i Mellansverige där sörköraren bytte lasten mot lyxartiklar eller silver och guld.

Sörköraren - staty i Örnsköldsvik

Sörköraren - staty i Örnsköldsvik

Nutida näringar

I modern tid har fisket ingen större betydelse, inte heller lantbruket. Istället är det skogen som ger flest arbetstillfällen. Pappersmassafabrikerna har stått tätt längs kusten och även om de flesta fabriker och sågverk gått i konkurs under 1900-talet är det fortfarande den största inkomstkällan.

Domsjö pappersmassafabrik

Domsjö pappersmassafabrik

Annars finns det också många mindre verkstäder i städerna i Ångermanland, t.ex. Hägglunds i Örnsköldsvik som byggde allt från bandvagnar och flygplan till militären, till tunnelbanetåg och fartygskranar. Numera är företaget styckat i mindre bitar med olika ägare. Eller varvet i Docksta en bit norr om Kramfors där stridsbåt 90 tillverkas för flottan och sjöpolisen.

Hägglunds bandvagn Stridsbåt 90

Hägglunds bandvagn och stridsbåt 90

Några viktiga orter

Härnösand

Härnösands hamn på vintern Härnösands centrum

Härnösands hamn och centrum

Örnsköldsvik

Örnsköldsvik från Varvsberget

Örnsköldsvik från Varvsberget

Sollefteå

Sollefteå centrum Ångermanälven vid Stadsparken i Sollefteå

Sollefteå centrum och Ångermanälven vid stadsparken

Kramfors

Kramfors centrum

Kramfors centrum

Junsele

Tiger på Junsele djurpark

Tiger på Junsele djurpark

Några viktiga personer

Sveriges statsminister Stefan Löfven kommer från Sollefteå: https://sv.wikipedia.org/wiki/Stefan_L%C3%B6fven

Fil:Stefan Löfven EM1B1407 (34342180303).jpg

Magdalena Forsberg är en legendarisk skidåkare från Örnsköldsvik: https://sv.wikipedia.org/wiki/Magdalena_Forsberg

Fil:Magda Forsberg Antholz 2006 (crop).jpg

Roligt vetande

Från Ulvön och fiskelägena omkring kommer traditionen att lägga in surströmming. Surströmming är strömming som konserverats genom jäsning. Den tvättade fisken saltas, läggs i öppna kar och får jäsa. Strömmingen läggs sedan på konservburkar där den jäser ändå mer så burkarna till slut börjar bukta utåt. Surströmming luktar mycket kraftigt och smaken är salt.

Strömming är en fet fisk som lätt tar upp miljögifter och lagrar dem i sitt fett. Numera är strömmingen från Östersjön så giftig att man bara bör äta den någon gång varje år och den får inte säljas utanför Sverige.

Surströmming

Surströmming

Vid Nämforsen finns en av världens största samlingar av hällristningar från jägarstenåldern. Vanligtvis avbildas älgar.

Hällristningar vid Nämforsen

Hällristningar vid Nämforsen

Vid Lunde, en bit från Kramfors, sköts demonstrerande arbetare till döds av militären 1931. Efter det blev det förbjudet för militären att utföra polisens uppgifter i Sverige. Numera finns ett monument uppsatt över händelsen:

Demonstranter, Ådalen 1931 Monumentet vid Lunde

Källor

Geografi Sverige, Ingrid Åsgård, NoK 1995 ISBN: 91-27-62744-6

Boken om Sverige, Stina Andersson och Karin Åström, Liber AB 1999 ISBN: 91-21-177-48-1

Wikipedia:

Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.