Kartritning

Första någorlunda korrekta kartan över Sverige, av Andreas Bureus 1626

Exempel på ett utdrag ur ett tryckt sjökort

När man ser på en karta är det viktigt att komma ihåg att en karta skapats för ett syfte. Det innebär samtidigt att den som ritat kartan inte tagit med information som inte har med syftet att göra. Sjökort är ett bra exempel. De innehåller mängder med information om havet och kust, men i princip ingen information om land. Orsaken till det är att om man skulle ta med precis allt skulle kartan bli onödigt plottrig och svår att förstå. Ju mindre information om finns på kartan, desto lättare är det att se den information som är viktig.

Satellitbilder

Förr användes satellitbilder som grund för kartor. Numera, främst genom Google Earth, så används satellitbilderna som om de vore kartor, men det är inte alltid så lyckat. En satellitbild innehåller på tok för mycket information för att den skall vara lätt att tolka.

Kartsymboler

Beroende på syftet sätter man ut olika symboler på kartan för att man snabbt skall förstå vad den föreställer. Om du ser på väderlekskartan och ser ett grått moln med en blixt utritad vet du troligen att det innebär risk för åska.

Det finns olika standarder för olika kartor för att vi människor inte skall behöva lära om så fort vi tittar på en ny karta, och de bästa symbolerna är de som är så lätta att förstå att de inte behöver någon textförklaring.

På en karta skall det alltid finnas något sätt att se väderstrecken, en skalangivelse och om man använt olika symboler skall det finnas en förklaring till dem. Helst skall det också stå vilken sorts kartprojektion man använt.

Uppmätning

Trianguleringsnät

Trianglar är magiska. Om man känner till en vinkel och en sträckas längd kan man beräkna de andra vinklarna och sträckorna i triangeln. Då räcker det med att mäta upp vinkeln till en ny triangel som delar sträcka med den kända triangeln för att man skall kunna räkna ut samtliga andra vinklar och sträckor.

Fortsätter man på det sättet kan man slutligen rita upp t.ex. hela Sverige med alla vinklar korrekta om man t.ex. använder en projektion som Mercators projektion.

Det var så man mätte upp Sverige när vårt land kartlades med början på 1600-talet.. Man utgick främst från kyrktorn och andra klart synliga landmärken som man beräknade vinklarna mellan och sedan kunde man beräkna avstånden med trigonometri. Längst upp i norr gick inte det så där fick man bygga stenrösen istället som man mätte vinklarna mellan. Några sådana finns kvar än idag.

I modern tid använder man sig av flygfotografering och satellitfoton för att beräkna kartor. Du kanske har sett små vita fyrkanter utsatta i terrängen någon gång? Det är mätpunkter för flygfoton som skall vara grund för olika kartor.

Färger

Reliefkarta av Sierra Nevada

Hur konturlinjer fungerar

Karta med konturlinjer

När man ritar kartor är det viktigt att använda färger på ett naturligt sätt. Oftast har man blått för vatten, grönt för skog, brunt för land, grått för berg osv. Ibland har man olika färger för olika höjder för att man lätt skall se var det är som brantast (se bild). Annars kan man använda sig av så kallade ”konturlinjer” för att visa höjder på en karta utan färger. Om man skapar tematiska kartor kan man tänka på att rött som standard anges som en varningsfärg medan grönt anges som en färg för något som är bra.

Källor

http://en.wikipedia.org/wiki/Map

http://en.wikipedia.org/wiki/Cartography

http://sv.wikipedia.org/wiki/Andreas_Bureus

http://sv.wikipedia.org/wiki/Triangulering

http://en.wikipedia.org/wiki/Contour_line