Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina

Inledning

Under flera års tid hade Rysslands president Vladimir Putin sagt att han inte kunde gå med på att Ukraina skulle bli medlem i NATO, och helst inte heller medlem av EU. Han ville hellre att Ukraina skulle vara lojalt mot Ryssland eller åtminstone neutralt.

Upptakten till kriget varade i flera veckor. Vid gränsen mot Ukraina hade Ryssland stora ”militärövningar” som slutade med att soldaterna blev kvar vid gränsen – något som militäranalytiker såg som tydlig förberedelse för krig. Ursprungligen var Ukraina inget militärt hot mot Ryssland, och teorin att Ukraina skulle anfalla Ryssland var otänkbar.

Invasionen

Kriget bröt ut den 24 februari 2022 klockan två på natten ukrainsk tid. Tre dagar tidigare hade den ryska riksdagen godkänt att de två utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk i Donbass skulle räknas som egna stater – vilket gav Putin fria händer att rulla in pansarvagnar och trupper över gränsen. För många ukrainare var invasionen väntad – en förlängning av kriget i Donbass och på Krim som pågått sedan 2014 och som redan skördat mer än 14 000 människoliv.

Den första anfallsvågen

Ukrainas armé hade förberett sig på det värsta. Under den första anfallsvågen sprängde den ukrainska sidan många järnvägsförbindelser mellan Ukraina och Ryssland samt Belarus. Det stoppade många av de ryska transporterna av pansarvagnar och tung utrustning som normalt går på tåg. Ukrainska flygfält bombarderades med ryska kryssningsmissiler för att hindra Ukrainas flygvapen från att fungera,. Samtidigt hindrade missilregnet Ryssland från att använda flygtransporter i stor skala.

Många av de ryska soldaterna var otränade, och många gånger outbildade värnpliktiga. Måna soldater från Ryssland berättade att de bara tilldelades mat för 3–5 dagar, vilket gjorde att de plundrade butiker och kiosker. Detta tyder på att Putin trodde att kriget snabbt skulle vara över och att de skulle mötas av jublande ukrainare – vilket inte skedde.

Efter en kort tid tvingads de ryska styrkorna att avbryta försöken att erövra Kiev. Istället drog de sig tillbaka till ryskt territorium och omgrupperade sig längs Ukrainas östra gräns.

Den andra anfallsvågen

Andra anfallsvågen visade sig vara farligare och mer långdragen. Ryska styrkor avancerade långsammare men med tyngre artilleri och fler civila mål attackerades – från hyreshus i Kharkiv i norr till barnsjukhus i Mariupol i söder. Ukraina hade inte hunnit få särskilt mycket internationell hjälp och flera viktiga städer erövrades av Ryssland, däribland industristaden Mariupol och Europas största kärnkraftverk, i Zaporizjzja.

September 2022 sprängde någon, troligen ukrainska specialstyrkor, "Nord Strem" 1 och 2 på botten av Östersjön. Rysslands två huvudledningar för naturgas till Västeuropa. På det sättet förhindrades alla framtida möjligheter för Ryssland att sälja naturgas direkt till Europa.

Ukrainas stora motanfall 2022 och 2023

Under hösten 2022 genomförde Ukraina ett motanfall som återerövrade stora delar av regionerna Kharkiv, Mykolaiv och Kherson. I maj 2023 hävdade Ryssland att man tagit kontroll över staden Bakhmut efter månader av hårda strider.

Trots motanfallen förblev frontlinjen relativt låst under slutet av 2023 – kriget gick mer in i en ny fas som mest kan jämföras med skyttegravskriget under första världskriget.

Wagnergruppens uppror

'Unga ryssar samlas runt Wagnergruppens stridsvagnar på väg mot Moskva

Juni 2023 hade "Wagnergruppen" fått nog. Wagnergruppen tillhör egentligen inte ryska armén utan är en privat grupp av soldater. När moralen var låg bland de övriga ryska soldaterna och det var svårt att driva på kriget från rysk sida hade Wagnergruppens soldater fått bli spjutspetsen in i Ukraina. Det innebar att det dels bara var Wagnergruppen som kunde uppvisa några direkta segrar, men också att just Wagnergruppen hade drabbats av de allra största förlusterna. Nu hade de fått nog.

Tillsammans med sin ledare, Yevgeny Prigozhin, rullade de norrut med sina trupper och pamsarvagnar, mot Moskva, för att få upprättelse och bättre villkor. Trots att Prigozhin var en av Putins allra bästa vänner sedan tiden som borgmästre i Leningrad var det ändå han som ledde upproret. De kom dock inte så långt. Truppen mötte inget motstånd alls, alla soldater var vid fronten i Ukraina, men i TV kunde vi andra se hur specialstyrkor flögs in till Moskva. Prigozhin fick kalla fötter, avblåste hela statskuppen innan han kom fram och förhandlade med Putin.

Prigozhin dog kort därefter i en flygolycka. Wagnergruppen plockades bort från Ukraina och finns numera endast i Afrika.

"Drönarkriget"

Under vintern och våren 2023–24 ökade Ryssland sina attacker mot ukrainska städer och industrier. Många av missilattackerna riktade in sig på elförsörjningen eftersom det dels var vinter och dels så har Ukraina svårt att få fram tillräckligt med el när flera kärnkraftverk har erövrats och kraftverksdammar har sprängts. Den 29 december 2023 genomfördes en av de största vågorna av missiler och drönare mot Ukraina sedan krigsutbrottet – hundratals projektiler träffade bland annat huvudstaden Kiev. Sommaren 2024, gjordes det största samordnade flygangreppet mot flera städer i Ukraina – exempelvis Kiev, Kharkiv, Dnipro och Odessa – med målet att slå ut el- och vattenförsörjning.

Ryssland fick mängder med drönare från Iran, av en enkel typ som vanligtvis bara riktas in mot ett stort mål som en stad. Ukraina försåg sina drönare med fjärrkontroll så att de endera kunde släppa granater på fienden eller fungera som självmordsbombare mot ryska mål. Aldrig tidigare har drönare blivit så viktiga i ett krig.

Operation Spindelväv

Att det går att orsaka otrolig skada med drönare bevisades i juni 2025. Då gjorde Ukraina en vågad attack långt inne i Ryssland. Genom att transportera drönare insmugglade i lastbilar till det inre av Ryssland kunde de anfalla fem militära flygfält. Förödelsen bland ryska långdistansbombplan blev så förödande att militära experter inte tror att Ryssland någonsin kan bygga upp en liknande flotta av bombplan igen.

Höstoffensiven 2024

I augusti 2024 lanserade Ukraina en offensiv in i den ryska regionen Kursk norr om Ukraina – det största markanfallen mot ryskt territorium sedan andra världskriget. Genom detta ville Ukraina tvinga Ryssland att flytta styrkor från sin östra front och ge dem en fördel inför eventuella fredssamtal. Attacken möttes av styrkor från Nordkorea, vars ledare hjälpt Ryssland med ammunition till sina kanoner sedan krigsstarten. I och med att ukrainska soldater stod på rysk mark ansåg man att de kunde anfallas utan risk för motangrepp från Ukraina. Invasionen av Kurskområdet stoppads upp, men de de nordkoreanska förlusterna var otroligt höga jämfört med de ukrainska. De nordkoreanska soldaterna hade utrustning jämförbar med vad man använde under andra världskriget och många förstod inte ens var de var, att det var krig och att de skulle stanna kvar på sin plats när de blev beskjutna av ukrainarna.

2025

Kiev efter en drönarattack, augusti 2025

Kriget står still. Bägge sidor har stora förluster. Rysslands förluster påstås vara över en miljon soldater, och Ukraina ligger på nästan samma nivå. Skillnaden är att Ryssland har så många fler soldater att dra in i kriget medan Ukraina ligger på gränsen av vad de kan avvara i landet för att inte produktionen och civilförsvaret ska sluta fungera. Det är främst drönarattacker från bägge sidorna av kriget som gör mest skada.

Internationella effekter

Kriget ledde snabbt till protester i hela västvärlden. I städer som Berlin, Tyskland, demonstrerade hundratusentals människor mot kriget. Även i ryska städer förekom protestmarscher – trots att det var straffbart att protestera mot kriget i Ryssland.

För att göra livet svårare för Ryssland infördes omfattande sanktioner. Bland annat: förbud att handla med Ryssland, ryska pengar "frystes" i banker i andra länder, ryska flygplan stoppades från att flyga över EU-länder, EU lät bli att köpa rysk olja och naturgas, ryska lag stoppades från internationella sporttävlingar, och internetplattformar spärrade ryska IP-nummer, inklusive sociala medier.

Samtidigt lovade grannländer och andra stater att ta emot ukrainska flyktingar, och hjälporganisationer samlade in mat, läkemedel och förnödenheter som skickades till Ukraina. Sverige bidrog även med krigsmaterial, trots lagstiftning som normalt förbjuder försäljning av krigsmaterial till länder i krig. Just Sveriges roll har uppmärksammats internationellt då vi är ett av få länder som inte gett Ukraina gammalt överskottsmaterial från kalla krigets tid, utan toppmodern utrustning, som stridsbåt 90, Archer kanoner, stridsfordon 90, pansarvärnsrobotar och nyligen en affär på 100 stycken JAS 39 Gripen av senaste modell.

Efter mer än tre år av krig har diplomatiska försök intensifierats. Både USA:s president Trump och Rysslands president Putin hade direktsamtal med varandra, utan att det egentligen ledde någon vart. Trump har försökt få Nobelkommittén att ge honom Nobels fredspris, men utan fred i Ukraina lär inte det ske.

När Ukrainas president Zelenskyj besökte Trump i vita huset blev han både hånad och förnedrad inför journalister på plats. Trots det är Ukraina beroende av stöd från USA och Zelenskyj fortsatte förhandlingarna, vilket slutade i att USA slutade ge Ukraina vapen. Istället fick de köpa vapen med en avbetalningsplan på många miljarder dollar som börjar efter det att kriget avslutats.

Källor

PBS NewsHour - https://www.pbs.org/newshour/world/a-timeline-of-territorial-shifts-during-russias-war-on-ukraine

The Moscow Times - https://www.themoscowtimes.com/2024/12/27/3-key-developments-in-the-russia-ukraine-war-in-2024-2-a87402

Hamro Serofero - https://hamroserofero.com/politics/russia-ukraine-war-key-events/

Bildkällor=

Alla bilder är från Wikimedia Commons.