Industriella revolutionen - när byarna sprängdes: Skillnad mellan sidversioner
Från Skolbok
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 14: | Rad 14: | ||
Under 1700-talet försökte de styrande i Sverige genomföra ''skiftesreformer'' för att effektivisera jordbruket. Det innebar att de försökte fördela om vilka bönder som ägde vilken mark, på det sättet gick det att samla åkerjorden till större sammanhängande enheter för varje bonde i byn. Ett framgångsrikt exempel var godsägaren ''Rutger Macleans'' skifte på gården ''Svaneholm'' 1746. Där visade han att större skördar kunde uppnås när jorden fördelades om till större sammanhängande bitar. | Under 1700-talet försökte de styrande i Sverige genomföra ''skiftesreformer'' för att effektivisera jordbruket. Det innebar att de försökte fördela om vilka bönder som ägde vilken mark, på det sättet gick det att samla åkerjorden till större sammanhängande enheter för varje bonde i byn. Ett framgångsrikt exempel var godsägaren ''Rutger Macleans'' skifte på gården ''Svaneholm'' 1746. Där visade han att större skördar kunde uppnås när jorden fördelades om till större sammanhängande bitar. | ||
Macleans lyckade experiment gjorde att staten satte igång en skiftesreform som hette "laga skifte" 1757-1762. Det skiftet skapade en otrolig utveckling av jordbruket och mängden uppodlad mark ökade från en och en halv miljon hektar odlad mark i Sverige år 1800 till drygt tre och en halv miljon år 1900. Efter det följde de mindre reformerna: Enskifte 1803-1807 och Laga skifte 1827. | Macleans lyckade experiment gjorde att staten satte igång en skiftesreform som hette "laga skifte" 1757-1762. Det skiftet skapade en otrolig utveckling av jordbruket och mängden uppodlad mark ökade från en och en halv miljon hektar odlad mark i Sverige år 1800 till drygt tre och en halv miljon år 1900. Efter det följde de mindre reformerna: Enskifte 1803-1807 och Laga skifte 1827. Samtidigt gjorde kombinationen: mer mat, smittkoppsvaccin och fred, att Sveriges folkmängd ökade kraftigt. Och den ökningen märktes mest på landsbygden. | ||
Samtidigt med skiftesreformerna genomfördes stora projekt där våtmarker torrlades för att öka mängden mark det gick att odla på. Dessutom blev potatis vanligt. Fördelen med potatis är att den inte kräver lika bra åkermarker att trivas på som vete, korn och råg, samtidigt som den gav stora skördar. Det innebar att mark som tidigare inte kunnat användas för att den var för dålig, nu kunde användas som potatisåkrar. | Samtidigt med skiftesreformerna genomfördes stora projekt där våtmarker torrlades för att öka mängden mark det gick att odla på. Dessutom blev potatis vanligt. Fördelen med potatis är att den inte kräver lika bra åkermarker att trivas på som vete, korn och råg, samtidigt som den gav stora skördar. Det innebar att mark som tidigare inte kunnat användas för att den var för dålig, nu kunde användas som potatisåkrar. | ||
| Rad 25: | Rad 25: | ||
En annan nackdel var att före reformerna hade alla i en by hade någon liten markbit att odla på. Fanns inget annat. så fanns det alltid en "allmänning" för de fattigaste. Efter skiftesreformerna fördelades precis all mark till bönderna. Det innebar att även allmänningarna stängslades in och de fattigaste blev jordlösa. Istället blev de "backstugesittare" på mark där de kunde bli bortjagade, eller "torpare" i ett hus på mark de var tvungna att hyra av en markägande bonde. | En annan nackdel var att före reformerna hade alla i en by hade någon liten markbit att odla på. Fanns inget annat. så fanns det alltid en "allmänning" för de fattigaste. Efter skiftesreformerna fördelades precis all mark till bönderna. Det innebar att även allmänningarna stängslades in och de fattigaste blev jordlösa. Istället blev de "backstugesittare" på mark där de kunde bli bortjagade, eller "torpare" i ett hus på mark de var tvungna att hyra av en markägande bonde. | ||
Under 1800-talet blev skiften vanliga över hela landet, vilket ledde till att många byar försvann. De rika bönderna kunde ofta behålla sina hus i byn, medan de fattiga bönderna tvingades flytta ut med sina gårdar. Trots ett stort motstånd från bönderna i början såg många yngre bönder fördelarna med att själv kunna sköta sin egen jord utan att ständigt vara beroende av grannarna. Dessutom blev skördarna markant större. Nu försvann inte byarna överallt. Effekterna var tydligast i södra Sveriges slättlandskap. Längre norrut, i skogslandskapen, blev mer och mer mark oskiftad och än idag ligger byarnas gårdar kvar på sin ursprungliga platser i mer än hälften av byarna, om man ser på Sverige som helhet.. | Under 1800-talet blev skiften vanliga över hela landet, vilket ledde till att många byar försvann. De rika bönderna kunde ofta behålla sina hus i byn, medan de fattiga bönderna tvingades flytta ut med sina gårdar. Trots ett stort motstånd från bönderna i början såg många yngre bönder fördelarna med att själv kunna sköta sin egen jord utan att ständigt vara beroende av grannarna. Dessutom blev skördarna markant större. Nu försvann inte byarna överallt. Effekterna var tydligast i södra Sveriges slättlandskap. Längre norrut, i skogslandskapen, blev mer och mer mark oskiftad och än idag ligger byarnas gårdar kvar på sin ursprungliga platser i mer än hälften av byarna, om man ser på Sverige som helhet. | ||
==Statarna== | |||
När så många människor på landsbygden står utan mark, arbete och mat, fanns det bara tre olika vägar att gå. Endera emigrera, eller flytta in till städerna där fabrikerna behövde arbetare, eller stanna kvar på landsbygden som statare. Och vad var då en statare? Det var människor som arbetade utan lön. Istället blev de garanterade mat och husrum, så kallad "stat", så länge de var anställda på en gård. Ofta ingick även en liten summa pengar i anställningen också. Ett anställningskontrakt gällde normalt i ett år och efter det kunde bonden välja att kasta ut stataren med sin familj ur det hus som de hade bott i, om bonden inte var nöjd med statarna. De här "statarlängorna", som statarnas hus kallades, finns kvar på många ställen i Sverige, men numera är boendet i dem ofta något som ses som ett lyx. Statarsystemet är det närmaste vi kommit slaveri i Sverige sedan vikingatiden. Flera av våra mest kända författare, som Moa Martinson och Ivar Lo Johansson, kom från statarfamiljer och statarnas hårda liv skildras i deras böcker. Statarsystemet togs bort 1945. | |||
| Rad 35: | Rad 40: | ||
SOL 2000 levande historia NoK 1986, ISBN 9789127749511 | SOL 2000 levande historia NoK 1986, ISBN 9789127749511 | ||
https://www.hhogman.se/statare.htm | |||
===Bildkällor=== | ===Bildkällor=== | ||
Versionen från 17 augusti 2024 kl. 14.16
När vi säger att "byarna sprängdes" menar vi det inte bokstavligt. Ingen sprängde byarna. Däremot bröts byarna upp genom flera olika skiftesreformer. Det var både bra och dåligt, som du ska få se.
Före byarna sprängdes
Om du rest genom en by på medeltiden och sedan i en annan by under 1700-talet hade du förmodligen inte sett någon större skillnad. Ända fram till tidigt 1800-tal bestod byarna av tätt samlade gårdar med halmtak, och vägarna var ofta leriga och svårframkomliga. Åkrarna var uppdelade i smala remsor som delades av byborna, som arbetade tillsammans med att så och skörda. Livet var arbetsintensivt, där män och kvinnor delade på ansvaret och barnen bidrog från tidig ålder. Det sociala livet kretsade kring byn, där byborna hjälpte varandra vid sjukdom eller firade tillsammans vid skördefester och bröllop.
Den här livsstilen hade både fördelar och nackdelar. Det fanns sociala strukturer i byarna, där de rikare bönderna hade mer inflytande än de med mindre pengar eller mark. Läser du i gamla Kyrk- och domböcker ser du att livet var svårt. Barnadödligheten var hög. Problem som misshandel, stöld och alkoholmissbruk var vanliga. Det var vanligt att dricka alkohol och män drack ofta i överflöd, vilket i sin tur ofta var orsaken till många av problemen.
Ogifta mödrar, pensionärer utan barn och de allra fattigaste hade störst problem. De fick förlita sig på omväxlande stöd från gårdar eller så bodde de i fattigstugor. Det fanns en moralisk plikt bland byborna att hjälpa de fattiga, men de sågs ofta ner på. Ogifta mödrar ställdes inför social uteslutning om de inte lyckades gifta sig, medan vissa tog till desperata åtgärder som barnamord, vilket bestraffades med döden.
Skiftesreformerna
Under 1700-talet försökte de styrande i Sverige genomföra skiftesreformer för att effektivisera jordbruket. Det innebar att de försökte fördela om vilka bönder som ägde vilken mark, på det sättet gick det att samla åkerjorden till större sammanhängande enheter för varje bonde i byn. Ett framgångsrikt exempel var godsägaren Rutger Macleans skifte på gården Svaneholm 1746. Där visade han att större skördar kunde uppnås när jorden fördelades om till större sammanhängande bitar.
Macleans lyckade experiment gjorde att staten satte igång en skiftesreform som hette "laga skifte" 1757-1762. Det skiftet skapade en otrolig utveckling av jordbruket och mängden uppodlad mark ökade från en och en halv miljon hektar odlad mark i Sverige år 1800 till drygt tre och en halv miljon år 1900. Efter det följde de mindre reformerna: Enskifte 1803-1807 och Laga skifte 1827. Samtidigt gjorde kombinationen: mer mat, smittkoppsvaccin och fred, att Sveriges folkmängd ökade kraftigt. Och den ökningen märktes mest på landsbygden.
Samtidigt med skiftesreformerna genomfördes stora projekt där våtmarker torrlades för att öka mängden mark det gick att odla på. Dessutom blev potatis vanligt. Fördelen med potatis är att den inte kräver lika bra åkermarker att trivas på som vete, korn och råg, samtidigt som den gav stora skördar. Det innebar att mark som tidigare inte kunnat användas för att den var för dålig, nu kunde användas som potatisåkrar.
En nackdel med att skifta marken i en by var att att husen i byn måste flyttas ut till den plats där marken som bonden ägde låg. På det viset spräcktes byarna upp, och med det mycket av gemenskapen i byarna. Förr kunde man traska över till grannen som då bodde kant i kant. Efter reformen var enda tecknet på att man hade grannar ett ljus i fönstren på ett fjärran hus vid horisonten bortom fälten på kvällen.
Eller som poeten Erik Axel Karlfeldt sa:
- "Den gamla byn, den svenska byn,
står tyst med tomma hus.
Ej reses majstång mer mot skyn,
ej tänder kvällen ljus."
En annan nackdel var att före reformerna hade alla i en by hade någon liten markbit att odla på. Fanns inget annat. så fanns det alltid en "allmänning" för de fattigaste. Efter skiftesreformerna fördelades precis all mark till bönderna. Det innebar att även allmänningarna stängslades in och de fattigaste blev jordlösa. Istället blev de "backstugesittare" på mark där de kunde bli bortjagade, eller "torpare" i ett hus på mark de var tvungna att hyra av en markägande bonde.
Under 1800-talet blev skiften vanliga över hela landet, vilket ledde till att många byar försvann. De rika bönderna kunde ofta behålla sina hus i byn, medan de fattiga bönderna tvingades flytta ut med sina gårdar. Trots ett stort motstånd från bönderna i början såg många yngre bönder fördelarna med att själv kunna sköta sin egen jord utan att ständigt vara beroende av grannarna. Dessutom blev skördarna markant större. Nu försvann inte byarna överallt. Effekterna var tydligast i södra Sveriges slättlandskap. Längre norrut, i skogslandskapen, blev mer och mer mark oskiftad och än idag ligger byarnas gårdar kvar på sin ursprungliga platser i mer än hälften av byarna, om man ser på Sverige som helhet.
Statarna
När så många människor på landsbygden står utan mark, arbete och mat, fanns det bara tre olika vägar att gå. Endera emigrera, eller flytta in till städerna där fabrikerna behövde arbetare, eller stanna kvar på landsbygden som statare. Och vad var då en statare? Det var människor som arbetade utan lön. Istället blev de garanterade mat och husrum, så kallad "stat", så länge de var anställda på en gård. Ofta ingick även en liten summa pengar i anställningen också. Ett anställningskontrakt gällde normalt i ett år och efter det kunde bonden välja att kasta ut stataren med sin familj ur det hus som de hade bott i, om bonden inte var nöjd med statarna. De här "statarlängorna", som statarnas hus kallades, finns kvar på många ställen i Sverige, men numera är boendet i dem ofta något som ses som ett lyx. Statarsystemet är det närmaste vi kommit slaveri i Sverige sedan vikingatiden. Flera av våra mest kända författare, som Moa Martinson och Ivar Lo Johansson, kom från statarfamiljer och statarnas hårda liv skildras i deras böcker. Statarsystemet togs bort 1945.
Källor
https://popularhistoria.se/sveriges-historia/1700-talet/bilden-av-skiftet-maste-nyanseras
https://www.so-rummet.se/kategorier/skiftesreformer
SOL 2000 levande historia NoK 1986, ISBN 9789127749511
https://www.hhogman.se/statare.htm
Bildkällor
Samtliga bilder från Wikimedia Commons