Publicering - fria bilder

Fil:Free speech.jpg

Om du gör ett arbete som aldrig lämnar skolans väggar. Någonting du bara gör ör dig själv, dina klasskamrater och för din lärare, behöver du inte tänka på "copyright" och användarrättigheter för dina bilder.

Om du däremot skapar något som går att se från Internet blir situationen annorlunda. Det kan vara så att klassen har en klassblogg, eller att ni skapar Google sites. Eller att du skrivit en fin uppsats du är stolt över, som innehåller bilder du inte har betalat licens för, och som du sedan länkar till från en blogg eller en hemsida. I samtliga beskrivna fall kan du, eller dina föräldrar, räka illa ut ekonomiskt. I

Vilka straffar dig?

Fil:StateLibQld 1 113036 Cartoon of students receiving the cane, 1888.jpg

Sverige har vi till exempel Copyswede ( https://www.copyswede.se/) och Föreningen Bildupphovsrätt (https://bildupphovsratt.se/ ). I Danmark finns Copyright Agent A/S ( https://www.copyrightagent.com/cases ). Det finns många fler i andra länder och de blir hela tiden fler i takt med att användarna på Internet ökar i antal. Dessa företag har som affärsidé att söka upp bilder på Internet där bilder använts utan giltig licens för att sedan kräva in licenspengen samt några extra tusenlappar i avgifter.

Att det kanske är en bild du lade ut på en blogg för åtta år sedan när du gick i högstadiet spelar ingen roll för den här typen av företag. Betalar du inte skickas du, eller dina föräldrar till kronofogden och i förlängningen till tingsrätten om du fortsätter att vägra betala för bilden. Företagen vet att få tar risken att hamna i en rättegång och riskera att betala mer än värdet på sin villa för en gammal bild och att de därför hellre betalar de många gånger helt oskäliga avgifterna på några tusenlappar dessa företag lagt till i fakturan.

I allra värsta fall kan du riskera att dömas för brottet intrång i upphovsrätten, ett brott som kan ge böter eller fängelse i upp till två år.

Finns copyright i Sverige?

Fil:Crossed copyright.svg

I Sverige använder vi inte begreppet "copyright". Istället talar vi om att ägaren till en bild också äger upphovsrätten. Vanligtvis är det fotografen eller konstnären som skapat bilden som även äger upphovsrätten. Men här blir det juridiskt snårigt eftersom upphovsrätten delas in i två olika delar: ekonomisk rätt och ideell rätt.

Ekonomisk rätt

ursprungligen ligger den ekonomiska rätten hos bildskaparen, men han/hon kan skriva över den på någon annan. Detta är till exempel vanligt på tidningar där anställda fotografer automatiskt skriver över sin rätt till de fotografier de tar tidningen genom sitt anställningsavtal. En annan variant är att fotografen säljer rättigheterna till bilden till en bildbyrå och får sedan någon krona vare gång en användare betalar licens för bilden när den används på till exempel en blogg.

Ideell rätt

Bildskaparen har alltid rätt att få sitt namn publicerat i anslutning till bilden. Att inte göra det kan leda till ett dyrt skadestånd. Vanligtvis skrivs namnet ut under bilden, men det kan också finnas med i ett bildregister i slutet, vilket är vanligt i böcker. Titta själv i din lärobok. Eller att bilden ligger på annan plats där bildskaparens namn finns, och bara länkas till bloggen, vilket till exempel Wikipedia gör. Klicka på valfri bild på Wikipedia. Då ser du alla uppgifter om bilden. Den ideella rätten säger också att bilden inte får ändras eller användas i ett kränkande sammanhang utan bildskaparens tillåtelse.

Även om du inte vet vem som skapat bilden ska du ändå skriva "Fotograf okänd" eller något liknande för att visa att du tagit hänsyn till den ideella rätten.

Upphävd rätt - de fyra undantagen

1: Har fotografen varit död i minst 70 år försvinner upphovsrätten och bilden kan användas av vem som helst. Du sia ändå följa den ideella rätten och skriva ut bildskaparens namn.

2: För att en bild ska skyddas alls krävs det att den uppnår "verkshöjd". Bilder som inte uppnår verkshöjd skyddas inte av lagen om upphovsrätt. Verkshöjd innebär att bilden är unik och har ett värde. En bild på ett rakt streck är ett extremfall för att förklara att bilden saknar verkshöjd. Men bilder utan verkshöjd har ändå skydd i 50 år efter att bilden skapades. INTE efter att bildskaparen dött. Sedan finns det alltid diskussioner om vad som är- och vad som inte är verkshöjd och det blir oftast domstolarna som får fälla det avgörandet från fall till fall eftersom lagen är så otydligt skriven.

En bild från andra världskriget kan till exempel vara fri och sakna verkshöjd eftersom kriget slutade 1945, men samtidigt kan det vara så att den inte är fri eftersom den kan visa något väldigt speciellt under kriget och fotografen som tog bilden har inte varit död i 70 år ännu.

3: Om du skriver om en nyhet och tar en bild om den nyheten kan detta ses som ett undantag till den ekonomiska delen av upphovsrätten. Men så är det inte alltid. Till exempel en tungviktare som Näringslivets Medieinstitut har åtalats tre gånger av Copyright Agent A/S för att ha använt skärmdumpar av nyheter som exempel i sin egen nyhetsrapportering.

4: Bildskaparen eller dess uppdragsgivare kan själv välja att göra den fri. Det är så bland annat Wikipedia för sina bilder. Folk lägger in privata bilder på Wikimedia Commons och gör sedan bilderna fria så att de kan användas obehindrat. Om de får en "public domain" licens kan man göra precis vad som helst med bilden. Sedan finns det olika grader av frihet, Se här: https://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Licensing/sv - men det viktigaste är att du kan vara rätt säker på att inte bli åtalad för intrång i upphovsrätten om du använder bilder från Wikimedia.

Exempel: Detta är en av de mest kända bilderna från andra världskriget, från landstigningen under D-dagen. Fotografen Robert F. Sargent dog 2012, ändå är bilden fri. Varför? Orsaken till det är att fotografen arbetade för USA:s flotta 1945. Rättigheterna till bilden tillföll därför staten och inte fotografen, och staten har valt att ta bort upphovsrätten på bilden

Fil:WWII, Europe, France, "Into the Jaws of Death - U.S. Troops wading through water and Nazi gunfire" - NARA - 195515.jpg

Var finns fria bilder till min blogg/hemsida?

1: Bästa stället är som sagt Wikimedia Commons. Bilderna har lite olika licensieringar men på det stora hela är de relativt fria att använda. https://commons.wikimedia.org/wiki/Main_Page

2. näst bästa stället är Flickr. Här förekommer det att bilder som inte är fria kopieras in och ås en ny identitet som fri bild, men det är ovanligt och Flickr gör vad de kan för att stävja licensfusket. Flicker har både ria bilder, och skyddade bilder, så det är viktigt att du alltid tar en extra titt på vilken licens den bild du tänker använda har. https://www.flickr.com/

3: Pixabay har även de många fria bilder, men Pixabays bilder är av en mer generell natur som kan passa bättre so reklam: https://pixabay.com/

4: Unsplash är en site rätt lik Pixabay: https://unsplash.com/

5: Freepik verkar inte ha egna bilder utan är en sökmotor för att hitta fria bilder på många andra siter: https://www.freepik.com/

=Och hur fungerar egna bilder på andras statyer, teckningar och målningar?

Ser du en snygg staty, teckning eller målning får du inte ta en bild på den och använda bilden hur du vill utan att den som äger bilden eller teckningen godkänt det. Helt enligt den ideella upphovsrätten. Enda undantaget är om du råkar få med bilden som del av bakgrunden och det är uppenbart att det inte är den bilden som är idet viktiga i din bild.

Om du tar en bild av en staty eller annan offentlig konst, som en muralmålning, ute på stan och lägger in den i din blogg kan det gå riktigt illa. Wikimedia, en ideell organisation utan direkt inkomst, tvingades till exempel betala 750 000 för att bilder på offentlig konst hos dem lades upp på Wikipedia. Detta trots att det inte är förbjudet att fotografera allmän konst, bara att lägga ut bilderna så att andra kan se dem, utan konstnärens tillstånd. Eller tillstånd från dennes släktingar om konstnären varit död mindre än 70 år.

Och bilder från en AI?

Detta har inte prövats i någon domstol ännu.

Källor

https://www.prv.se/sv/kunskap-och-stod/vanliga-ord-och-begrepp/copyright/

https://riksarkivet.se/upphovsratt

https://lagen.nu/begrepp/Verksh%C3%B6jd

https://www.lindelof.nu/fotografers-upphovsratten-har-blivit-big-business/comment-page-2/

https://www.dagensteknik.se/copyright-agent-legitimt-eller-en-bluff/

https://naringslivets-medieinstitut.se/tt-fakturerar-for-pastadda-upphovsrattsbrott/

https://www.svt.se/kultur/konst/offentlig-konst