La belle époque

La belle époque är namnet på perioden som sträckte sig över 1800-talets slut fram till första världskrigets början i Europa. Det var en period av hopp inför framtiden. Det verkade som om alla större krig var avklarade och en ny tid av fred och demokrati väntade. 1800-talets uppfinningar ändrade människors syn på framtiden. Allt verkade möjligt. Men det blev inte riktigt så.

Årsskiftet 1899-1900 hälsades det nya året av tjutande ångvisslor, dånande kyrkklockor, sång, fyrverkerier och en jubelkör från människor överallt både i Europa och Amerika. Alla ade förhoppningar inför en ny tid, men vilka förhoppningarna var berodde på vem man frågade.

• Den vanliga arbetaren ville ha bättre arbetsvillkor, inte bara en dag ledigt i veckan, ingen semester och tolv timmars arbetsdag
• Den fattige ville ha rösträtt. I Sverige hade bara 6% rösträtt
• Kvinnorna ville ha rösträtt. Inget land i hela världen hade kvinnlig rösträtt år 1900
• De rika ville öppna nya marknader för sina varor, främst i de fattiga delarna av världen
• Kungarna ville utöka sina riken för att bli lika mäktiga som Storbritannien, världens största imperium

Hade det blivit bättre?

Europa hade blivit en bättre plats sedan franska revolutionens dagar. Det syntes inte längre skaror av svältande människor som vandrade fram längs vägarna i jakt på mat under nödåren. Det förekom nödår, två år utan sommar däremellan, men med hjälp av ångfartyg och järnvägens byggande kunde mat fördelas på ett sätt som inte varit möjligt tidigare.

Nya fordon började komma. Istället för häst och vagn började fler och fler ta sig fram med cykel, i alla fall i städerna. De gator som byggdes under stormaktstiden var för dåliga. Krav på nyare och bättre gator i städerna fördes fram. Dessutom började de förta bilarna komma och de krävde också bättre vägar.

Hur skulle det bli med kontakt över Atlanten i framtiden? Många svenska familjer hade utvandrat och enda sättet var med brev som skickades med ångbåt och som det tog veckor innan det kom fram. Tänk om man skulle kunna skicka meddelanden på annat vis? Teknik för att bygga telefoner eller telegrafera meddelanden fanns även om ledningar över Atlanten saknades. Eller, tänk om man en dag skulle kunna flyga över Atlanten? De första lyckade försöken med flygplan hade nyligen genomförts.

De sjukdomar som skapat epidemier tidigare hade man lyckats få bukt med. Folk blev fortfarande sjuka i tyfus och kolera, men inte i katastrofala mängder. Forskning inom medicinen hade visat hur viktigt det var med en god hygien för att stoppa smittspridning. Förhoppningen fanns att andra svåra, ofta dödliga, sjukdomar också skulle kunna botas på ett enkelt sätt, som: lungtuberkulos, lunginflammation, malaria, smittkoppor, diabetes och polio.

Nobels pris

Den svenska uppfinnaren Alfred Nobel hade blivit miljonär på sina uppfinningar, främst på att uppfinna dynamit som gjorde det möjligt att spränga på ett säkert sätt. Från 1901 började man dela ut prisen. På den den tiden var Norge en del av Sverige. Det är därför man än idag delar ut Nobels fredspris i Oslo och inte i Stockholm.

Tekniska uppfinningar so ledde till nobelpris gjorde att just lungtuberkulos kunde behandlas bättre. Den ena uppfinningen var upptäckten av röntgenstrålning, där man med en speciell kamera kan ta bilder inuti kroppen och se var i lungorna sjukdomen satt. Wilhelm Conrad Röntgen fick nobelpris för sin upptäckt 1901.

Tio år tidigare hade Robert Koch upptäckt att tuberkulos orsakas av en bakterie och inte något man ärver från sina föräldrar. För det fick Koch nobelpris i medicin 1905.

Mari Curie var den första kvinnan som fick nobelpris och den enda som fått nobelpris i två olika kategorier. Hon fick nobelpriset tillsammans med sin man och en vän 1903 genom sin forskning om radioaktivitet. 1911 fick Curie nobelpriset i kemi.

Fredsdomstolen i Haag

För att undvika framtida storkrig hade den ryska tsaren inrättat en fredsdomstol i Haag i Nederländerna. Tanken med den var att representanter för Europas länder skulle göra upp sinsemellan i domstolen istället för att starta krig mot varandra. Tanken var god, men många länder rustade upp sin krigsmakt och det fanns en oro bland befolkningen att ländernas ledare inte skulle bry sig om vad domstolen sa. Dessutom fanns en romantisk inställning till krig där författare och poeter beskrev krig som något ädelt och storslaget, istället för den slakt och det mördande krig egentligen är.

Rysk-japanska kriget 1904-1905

Ryssland blev anfallet av Japan 1904.Tvärt emot ad alla trodde, vann japanerna. Orsaken till kriget var att Ryssland byggt den transsibiriska järnvägen från Moskva ända till Port Arthur vid Stilla Havets kust. Järnvägen gjorde det möjligt att frakta gods, men även soldater och krigsmateriel, något japanerna uppfattade som ett hot.

Japanerna belägrade, och erövrade, Port Arthur. Tsaren skickade östersjöflottan från s:t Petersburg hela vägen från Östersjön mot Port Arthur, runt hel Afrika, men den anfölls av japanska krigsfartyg i sundet mellan Japan och Korea och östersjöflottan sänktes kort innan den skulle ha nått sitt mål.

Detta var första gången ett icke europeiskt folk besegrat ett europeiskt folk i krig och det skapade en viss oro bland de som delade upp världens folk i olika raser, där den gula rasen ansetts mindre värd än den vita rasen.