Holland, guldåldern: Skillnad mellan sidversioner
Från Skolbok
Ingemar (diskussion | bidrag) Skapade sidan med '==Vad är en guldålder?== På 1600-talet, under Sveriges stormaktstid, hade Nederländerna sin ”''guldålder''”. Det innebär den period i historien som det gått bäst ...' |
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (31 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart'''. - Ingemar, admin | |||
<!-- | |||
<img src="https://www.frick.org/sites/default/files/styles/max-wh_full/public/exhibitions/objects/Map.jpg" width=50%> | |||
''Mörkt är Nederländerna'' | |||
''Ljusbrunt spanskt, senare Belgien'' | |||
==Vad är en guldålder?== | ==Vad är en guldålder?== | ||
| Rad 6: | Rad 18: | ||
==Man talar både om Nederländerna och om Holland, och vad är skillnaden?== | ==Man talar både om Nederländerna och om Holland, och vad är skillnaden?== | ||
På den tiden var det ingen skillnad. Numera är Holland ett samlingsnamn för de mest befolkade områdena | På den tiden var det ingen skillnad. Numera är Holland ett samlingsnamn för de mest befolkade områdena längs kusten. | ||
<img src="https://personalexcellence.co/blog/images/holland-map.gif" width=50%> | |||
''Orange = den del av Nederländerna som är Holland'' | |||
==Så hur kunde lilla Holland bli en stormakt?== | ==Så hur kunde lilla Holland bli en stormakt?== | ||
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/93/DutchEmpire15.png/640px-DutchEmpire15.png | |||
''Grönt = områden som Nederländerna tagit över och gjort till sina.'' | |||
''Röda prickar = handelsstationer ägda av holländska handelskompanier.'' | |||
Det började egentligen redan på 1500-talet. I slutet av 1500-talet ägdes det som nu är Belgien och Nederländerna av Spanien. De olika landskapen i Nederländerna och Belgien var nästan som egna små riken. De landskapen startade en revolt mot Spanien som tog fart på allvar 1581. År 1585 delades området upp så att Spanien behöll det som nu är Belgien och den norra delen, som nu är Nederländerna, blev en sammanslagning av olika självstyrande städer. | Det började egentligen redan på 1500-talet. I slutet av 1500-talet ägdes det som nu är Belgien och Nederländerna av Spanien. De olika landskapen i Nederländerna och Belgien var nästan som egna små riken. De landskapen startade en revolt mot Spanien som tog fart på allvar 1581. År 1585 delades området upp så att Spanien behöll det som nu är Belgien och den norra delen, som nu är Nederländerna, blev en sammanslagning av olika självstyrande städer. | ||
| Rad 15: | Rad 38: | ||
I samband med delningen tvingades alla icke katoliker i Belgien att flytta till Nederländerna. Därför blev Nederländerna känt som ett land där alla religioner tilläts, utom islam och judendom så klart. Inflyttningen av välutbildade protestantiska handelsmän gjorde att Amsterdam växte och blev Europas största och viktigaste stad. | I samband med delningen tvingades alla icke katoliker i Belgien att flytta till Nederländerna. Därför blev Nederländerna känt som ett land där alla religioner tilläts, utom islam och judendom så klart. Inflyttningen av välutbildade protestantiska handelsmän gjorde att Amsterdam växte och blev Europas största och viktigaste stad. | ||
Holländarna var duktiga sjömän och började snart handla med både Amerika, Afrika och Sydostasien. Eftersom man inte var vänligt inställda till Spanien och Portugal var det inte ovanligt att holländska skepp plundrade spanska- och portugisiska skepp, om de fick chans. | Holländarna var duktiga sjömän och började snart handla med både Amerika, Afrika och Sydostasien. Eftersom man inte var vänligt inställda till Spanien och Portugal var det inte ovanligt att holländska skepp plundrade spanska- och portugisiska skepp, om de fick chans. Strider fortsatte till och från med Spanien under första halvan av 1600-talet. | ||
<img src="https://www.south-africa-tours-and-travel.com/images/changing-the-guard-castleofgoodhope.jpg" width=50%> | |||
''Ostindiska kompaniet hade egna soldater, som här i Sydafrika, kopior'' | |||
| Rad 26: | Rad 53: | ||
Från 1640 talet, när Kristina var drottning i Sverige, hade Nederländerna ensamrätt till att handla med Japan. Den handeln förde värdefulla föremål till Europa, men också en hel del kunskap om Europa till japanerna. | Från 1640 talet, när Kristina var drottning i Sverige, hade Nederländerna ensamrätt till att handla med Japan. Den handeln förde värdefulla föremål till Europa, men också en hel del kunskap om Europa till japanerna. | ||
[[File:Wenceslas Hollar - A Flute (State 2).jpg|600px]] | |||
''Nederländska handelsfartyg av typen "flöjt".'' | |||
''Den vanligaste typen av handelsskepp. '' | |||
==Handlade holländarna med oss? | |||
==Handlade holländarna med oss?== | |||
Handeln med länderna runt Östersjön var väldigt viktig för holländarna. Tidigare hade det funnits ett tyskt handelskompani som hette ”Hansan” i Östersjön. Hansan försvann gradvis under 30-åriga kriget och holländska sjömän tog över Hansans roll under stormaktstiden. I slutet av 1600-talet, under Karl XI tid, seglade över 1000 holländska skepp genom Öresund varje år. | Handeln med länderna runt Östersjön var väldigt viktig för holländarna. Tidigare hade det funnits ett tyskt handelskompani som hette ”Hansan” i Östersjön. Hansan försvann gradvis under 30-åriga kriget och holländska sjömän tog över Hansans roll under stormaktstiden. I slutet av 1600-talet, under Karl XI tid, seglade över 1000 holländska skepp genom Öresund varje år. | ||
https://buccaneersreef.com/wp-content/uploads/2015/02/vruow-maria-sunk.jpg | |||
''Vruow-Maria, holländskt skepp som sjönk i Östersjön på väg till Ryssland.'' | |||
När kung Karl X Gustav erövrade Danmark 1658 var det bland annat med hjälp av den holländska flottan som motståndarna fick den svenska kungen att ge upp tanken på att ta över all mark på båda sidorna om Öresund. Det var viktigt för holländarna att de kunde välja vilket land de skulle betala tull till. Skulle någon kung stoppa all trafik i Öresund skulle inte maten räcka i Holland. | |||
==Hur fick de maten att räcka till?== | ==Hur fick de maten att räcka till?== | ||
Befolkningen växte. Nytt land behövdes. Det ordade man i Nederländerna genom att dämma upp havsvikar och pumpa ur havsvattnet med hjälp av väderkvarnar som i sin tur drev vattenpumpar. När viken torrlagts kunde man odla mat på den gamla havsbottnen. Dessa områden, som tidigare varit hav, kallas ”poldrar” och man odlar på dem än idag i Nederländerna. | Befolkningen växte. Man köpte stora mängder vete från Polen och de baltiska länderna. Men man odlade mycket själva också, tills all lämplig mark odlats upp. Nytt land behövdes. Det ordade man i Nederländerna genom att dämma upp havsvikar och pumpa ur havsvattnet med hjälp av väderkvarnar som i sin tur drev vattenpumpar. När viken torrlagts kunde man odla mat på den gamla havsbottnen. Dessa områden, som tidigare varit hav, kallas ”poldrar” och man odlar på dem än idag i Nederländerna. | ||
<img src="https://www.ucl.ac.uk/dutch-history/sites/dutch-history/files/styles/xl_image/public/ruisdael_windmill.jpg" width=40%> | |||
''Väderkvarn, samtida målning'' | |||
| Rad 42: | Rad 85: | ||
==Vad gjorde de | ==Vad gjorde de med alla sina pengar?== | ||
Många blev väldigt rika och många av de rika satsade sina pengar i det vi kallar kultur. Speciellt konstnärerna under den här tiden blev kända. | Många blev väldigt rika och många av de rika satsade sina pengar i det vi kallar kultur. Speciellt konstnärerna under den här tiden blev kända, som t.ex Vermeer och Rembrandt. | ||
[[File:1665 Girl with a Pearl Earring.jpg|400px]] | |||
''Flicka med pärlörhänge av Vermeer'' | |||
| Rad 51: | Rad 98: | ||
Efter engelska inbördeskriget och under Oliver Cromwells tid, som var ungefär samtidigt som Karl X härskade i Sverige, började England ta för sig av kolonier och började ta över handeln från hela världen. Holländarna hade svårt att konkurrera mot dem, mycket eftersom holländarna satsade sina pengar i handel, banker, fartyg osv. medan engelsmännen satsade på krigsfartyg och soldater. England hade dessutom mycket mer människor än Nederländerna. Bit för bit tog engelsmännen över holländarnas makt. | Efter engelska inbördeskriget och under Oliver Cromwells tid, som var ungefär samtidigt som Karl X härskade i Sverige, började England ta för sig av kolonier och började ta över handeln från hela världen. Holländarna hade svårt att konkurrera mot dem, mycket eftersom holländarna satsade sina pengar i handel, banker, fartyg osv. medan engelsmännen satsade på krigsfartyg och soldater. England hade dessutom mycket mer människor än Nederländerna. Bit för bit tog engelsmännen över holländarnas makt. | ||
Efter många krig mot England om makten över handel och kolonier blev den nederländske ståthållaren Vilhelm III av Oranien kung av England 1689 efter det att hans katolska svärfar avsatts i det som kallas för ”''Glorious Revolution''” i den engelska historien. Det var samtidigt som Karl XI var kung i Sverige. Vilhelm satsade mer på England än på Holland | Efter många krig mot England om makten över handel och kolonier blev den nederländske ståthållaren Vilhelm III av Oranien kung av England 1689 efter det att hans katolska svärfar avsatts i det som kallas för ”''Glorious Revolution''” i den engelska historien. Det var samtidigt som Karl XI var kung i Sverige. Vilhelm satsade mer på England än på Holland. London blev världens ekonomiska centrum istället för Amsterdam. Under Vilhelms regering påbörjades en tillbakagång för Nederländerna som varade under hela 1700-talet och en bit in i 1800-talet. Efter det avslutades guldåldern. | ||
[[File:William III at the Battle of the Boyne.jpg|600px]] | |||
''William besegrar sin svärfar Jacob II vid Boyne på Irland 1690'' | |||
===Källor=== | ===Källor=== | ||
Karta www.frick.org/sites/default/files/styles/max-wh_full/public/exhibitions/objects/Map.jpg | |||
Karta över Holland = personalexcellence.co/blog/images/holland-map.gif | |||
Karta över handelsområden = upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/93/DutchEmpire15.png/640px-DutchEmpire15.png | |||
Bild på kompaniets soldater: www.south-africa-tours-and-travel.com/images/changing-the-guard-castleofgoodhope.jpg | |||
Bild på nederländska handelsfrtyg, flöjt: commons.wikimedia.org/wiki/File:Wenceslas_Hollar_-_A_Flute_(State_2).jpg | |||
Sänkt holländare: buccaneersreef.com/wp-content/uploads/2015/02/vruow-maria-sunk.jpg | |||
Väderkvarn: www.ucl.ac.uk/dutch-history/sites/dutch-history/files/styles/xl_image/public/ruisdael_windmill.jpg | |||
Tavla Vermeer = commons.wikimedia.org/wiki/File:1665_Girl_with_a_Pearl_Earring.jpg | |||
Bild på William III = commons.wikimedia.org/wiki/File:William_III_at_the_Battle_of_the_Boyne.jpg | |||
--> | |||
====[[Historia från vikingatiden till stormaktstiden, skolbok|Åter]] till historiebokens register, ==== | ====[[Historia från vikingatiden till stormaktstiden, skolbok|Åter]] till historiebokens register, ==== | ||
[[Kategori: Historia]] | [[Kategori: Historia]] | ||
[[Kategori:Korrigerad]] | |||
Nuvarande version från 2 juli 2023 kl. 19.07
Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart. - Ingemar, admin