SO

Tips på hur du kan planera SO-undervisningen

Jämförelse mellan läroplanerna, med förslag på årshjul

Jämförelse + lektionsplan enligt både LGR11 och LGR22 (7-9) - förslag

Geografi, planering 7-9 enligt Lgr11 och Lgr22

Geografi, planering 4-6 enligt Lgr22

Historia, planering 7-9 enligt Lgr11 och Lgr22

Religion, planering 7-9 enligt Lgr11 och Lgr22

Samhällskunskap, planering 7-9 enligt lgr11 och Lgr22

KK (kunskapskrav) i Lgr11 motsvaras av BK (betygskriterie) i Lgr22. Antalet lektionstimmar för varje moment i Lgr22 baseras på den modifierade timplanen som Skolverket lanserar 2023. Fram till dess beräknas varje SO-ämne ha 75 lektionstimmar under hela högstadiet.

Timplanerna

Det har varit enkelt att fördela lektionstimmar eftersom varje SO-ämne tilldelats 75 lektionstimmar/ämne i högstadiet.

Skolverket har ett förslag om förändrad timplan. I högstadiet får historia +25 lektionstimmar, samhällskunskap får +15 lektionstimmar och både religion och geografi får +5 timmar. Varför samhällskunskap får så många fler timmar än geografi är för mig en gåta. I min värld borde det vara tvärt om, men jag är ingen utredare på Skolverket.

Pdf med förslag om ändrad timplan: https://www.skolverket.se/getFile?file=7930

Mallar

Förslag på mall för lektioner i SO-ämnen i Google classroom: Classroom - lektionsmall

Promptexempel AI

Det finns prompter för att låta eleverna träna sig själva från material som presenteras av AI:n, för att skapa lektionsmaterial och för att utvärdera det eleverna gjort. Det är enbart det sista som jag tycker faller inom en gråzon. Visst är det okej att ta råd av en AI men att låta en AI sköta hela utvärderingen av en text är oacceptabelt. Se de prompterna som lärarhjälp från en digital rådgivare, och se de övriga två varianterna som verktyg för inlärning.

Prompter för lärare och elever

Prövning av ett ämne i högstadiet (tentamen)

Fram till vårterminens slut i år 9 kan elever komplettera sina uppgifter för att rädda betygen,men efter att de fått slutbetyg i år 9 kan de genomföra en prövning (tentamen) av hela ämnet, allt de gjort i år 7-9, under sommarskolan. När det gäller en prövning står det uttryckligt att hela ämnet ska prövas. Detta kan bli tufft för eleverna då de kanske läste en del av ämnet tre år tidigare. Här kommer förslag på hur en tentamen kan se ut i de olika SO-ämnena.

Om prövning av betyg:

Kap 6 20§ Skolförordning (2011:185)

Kap 10 23§ Skollag (2010:800)

Prövning 7-9 historia

---

Temabaserad undervisning i högstadiet	Beskrivning
	Förslag på temabaserad undervisning i högstadiet. För att komma till samtliga kapitel om temabaserad undervisning i högstadiet klickar du bara på länken: "Temabaserad undervisning i högstadiet", så kommer du till kapitelsidan. Temabaserad undervisning i högstadiet

Förslag på olika teman i SO-ämnena

SO finns enbart i år 1-3 Därefter undervisas ämnena var för sig. Till och med år 6 är det dock godkänt med blockbetyg i SO-ämnena, baserade på olika teman men det är något rektor ska godkänna först och inget beslut en enskild lärare kan ta.

SO/SV planering för högstadiet - noveller förslag på noveller som passar både SO och SV

Stormaktstid för år 6

Tema Medelhavet för år 7

Tema – Sexualitet, samtycke och relationer för högstadiet enligt Lgr22

Tema – Kriget i Ukraina för högstadiet

Det går att ta detta ett steg till, och använda sig av teman i så stor utsträckning som möjligt. I praktiken innebär det att det blir mer religion i år 7 än 9, liksom det blir mer samhällskunskap i år 9 än år 7.

Temabaserad undervisning i högstadiet

'Teman för år 7 Med historia som ryggrad i olika teman, oftast tillsammans med geografi, går det att bygga upp ämnesövergripande teman som spar tid då olika ämnen delar med sig av timmar. Detta är dock inte allt. Det måste till separata lektioner för de olika ämnena också för delar av det centrala innehållet som inte passar i olika teman. Det gäller speciellt samhällskunskap som kan sägas vara historieämnets motsats. eftersom det främst behandlar det som hände nu, medan historia behandlar det som hände då.

Tema – Istiden, jägarstenåldern och dess människor ämnesövergripande SO-tema för högstadiet, främst år 7

Tema – Bondestenåldern och flodkulturerna ämnesövergripande SO-tema för högstadiet, främst år 7

Tema – Antiken ämnesövergripande SO-tema för högstadiet, främst år 7

Tema – Medeltiden ämnesövergripande SO-tema för högstadiet, främst år 7

Tema – Renässansen, Columbus och de stora upptäcktsresorna ämnesövergripande SO-tema för högstadiet, främst år 7

Tema – Amerikas kolonisation ämnesövergripande SO-tema för högstadiet, främst år 7

Tema – Franska revolutionen och Napoleon ämnesövergripande SO-tema för högstadiet, främst år 7

Tema – Industriella revolutionen, Tysklands enande och kampen mot slaveriet ämnesövergripande SO-tema för högstadiet, främst 7

Tema – Kolonialism, Tysklands enande och kampen mot slaveriet ämnesövergripande SO-tema för högstadiet, främst 8

Ämnesövergripande arbete i SO-ämnena 4-6

Ett mer styrt sätt att bygga upp ett tema är att utgå från det centrala innehållet i historia och sedan bygga temat från det. I mellanstadiet kan det uppstå problem då så mycket av geografiämnet är baserat på hela världen, enligt Lgr22,medan historieämnet koncentrerar sig på Sverige. Skolverket är tydliga med sin uppdelning. Det är tre olika kapitel och det märks att det är tänkt att läsas varje år:

Kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500 - år 4

Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800 - år 5

Folkökning, ändrade maktförhållanden och emigration, cirka 1800–1900 - år 6

I praktiken innebär detta att det som förr skulle klaras på tre läsår ska hinnas med på två läsår enligt Lgr22 och dessutom har en helt ny del, tiden 1800-1900, lagts till. Något som kraftigt ökar stressen för historielärarna i mellanstadiet.

Ämnesövergripande arbete i SO-ämnena 7-9

I historia för 7-9 är det tydligt från och med Lgr22 att Skolverket förväntar sig en uppdelning i historia på tre delar, eftersom det centrala innehållet är uppdelat i tre kapitel. På det viset är det undermenat att kapitlen ska undervisas i klassrummet i den ordning de kommer i läroplanen:

Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen - år 7

Imperialism och världskrig, cirka 1850–1950 - år 8

Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid - år 9

En snabb titt visar att det finns en viss möjlighet att peta in det centrala innehållet i år 9 på 25-30 lektionstimmar. Undervisningen i år 8 måste skalas ner en aning för att hinnas med och vissa delar, som första världskriget, kanske måste kortas ner till bara 2-3 lektioner för att över huvud taget kunna pressas in i planen på 25-30 lektionstimmar. År 7 däremot är dödsdömd. Det går bara inte att få in det centrala innehållet på bara 30 lektionstimmar. Skulle läraren tilldelas dubbla tiden skulle det ändå inte räcka till.

Hur går en historielärare då? Enda sättet att komma runt problemet är att skapa olika ämnesövergripande teman i år 7. Då kan en lektion användas till historia, sedan en lektion i något av de övriga ämnena där delar av det centrala innehållet i historia följer med. Därefter en ny lektion i historia, som följs av ytterligare en lektion i något annat SO-ämne kopplat till både det ämnet och historieämnets centrala innehåll och så vidare.

På det sättet går det att "stjäla" tid från övriga SO-ämnen för att fylla på tid i år 7. För det är onekligen väldigt mycket som ska in i huvudet på de stackar 13-14 åringarna enligt Skolverkets uppdelning av det centrala innehållet. Bland annat har fyra av de fem stora revolutionerna i mänsklighetens historia lagts in i år 7: