Persien, stenåldern till 330 f.Kr.: Skillnad mellan sidversioner
Från Skolbok
Ingemar (diskussion | bidrag) |
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (12 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart'''. - Ingemar, admin | |||
<!-- | |||
==Stenåldern== | ==Stenåldern== | ||
http://ars.els-cdn.com/content/image/1-s2.0-S1631071304000896-gr005.jpg | |||
''Persiska viken till vänster. Svart streck=nutida strandlinje'' | |||
Under de senaste istiden var klimatet i det som numera är Iran, Persiens huvudområde, kallt eftersom stora delar av landet ligger på en nivå långt över havet. Dessutom var Persiska viken nästan torrlagd då havsnivån låg så mycket lägre än nu vilket gjorde att bosättare höll sig kring havsstränderna, helst i områden där floder av smältvatten från landets inre rann ut. | Under de senaste istiden var klimatet i det som numera är Iran, Persiens huvudområde, kallt eftersom stora delar av landet ligger på en nivå långt över havet. Dessutom var Persiska viken nästan torrlagd då havsnivån låg så mycket lägre än nu vilket gjorde att bosättare höll sig kring havsstränderna, helst i områden där floder av smältvatten från landets inre rann ut. | ||
Vid istidens slut fick landet ett helt annat annat klimat. Många floder som är uttorkade nu rann genom Iran. Det som är en stor öken på högplatån nu var en sjö då, eller ändå bättre beskrivet som ett grunt innanhav. Landskapet var grönt och varmt och det fanns stora skogar med djur man kunde jaga. | Vid istidens slut fick landet ett helt annat annat klimat. Många floder som är uttorkade nu rann genom Iran. Det som är en stor öken på högplatån nu var en sjö då, eller ändå bättre beskrivet som ett grunt innanhav. Landskapet var grönt och varmt och det fanns stora skogar med djur man kunde jaga. | ||
När klimatet senare blev varmare och torrare övergick befolkningen till nomadliv på de stäpper som bildades och jordbruk kring resterna av sjöar och floder där man kunde få fram drickbart vatten. | När klimatet senare blev varmare och torrare övergick befolkningen till nomadliv på de stäpper som bildades och jordbruk kring resterna av sjöar och floder där man kunde få fram drickbart vatten. | ||
| Rad 16: | Rad 23: | ||
''Riket Elam, röd färg'' | ''Riket Elam, röd färg'' | ||
Under bronsåldern bildades flera kungariken i områdena vid Persiska viken, som Elam, Susa | Under bronsåldern bildades flera kungariken i områdena vid Persiska viken, som Elam, Susa och Ansham, men de blev aldrig lika mäktiga som de man hittade i Mesopotamien eller längs Indus. Däremot blev dessa kungariken viktiga mellanhänder i handeln mellan de två flodkulturerna. Elamiterna var mäktigast och tog till sig nya idéer från grannarna och utvecklade bland annat ett eget skriftspråk. | ||
I Irans berg fanns dessutom stora kopparfyndigheter och det gjorde att de olika kungarikena i höglandet hade en viktig råvara att handla med de. | I Irans berg fanns dessutom stora kopparfyndigheter och det gjorde att de olika kungarikena i höglandet hade en viktig råvara att handla med de. | ||
Mellan 1700-1200 f.Kr. erövrade Elamiterna Babylon i Mesopotamien och behöll makten ända till Nebukadnessar, | Mellan 1700-1200 f.Kr. erövrade Elamiterna Babylon i Mesopotamien och behöll makten ända till Nebukadnessar, känd från bibelns gamla testamente, jagade ut dem ur riket tillbaka till Iran. | ||
==Järnåldern== | ==Järnåldern== | ||
http://fouman.com/Y/Image/History/Achaemenid_Cyrus_The_Great_Babylon.jpg | |||
''Kung Cyrus'' | |||
Vid järnålderns början drygt 700 f,Kr. Kom arierna till Iran, främst Meder och Perser, två olika ariska folk. Med dem förde de med sig konsten att rida på hästar, ha hästar framför vagnar och dessutom kunskapen att smida järn. Med hjälp av järnplogar kunde man lägga mycket större ytor under plogen och man kunde odla fram mycket mer mat till befolkningen som ökade snabbt. Med hjälp av vapen och skydd av brynjor av järn kunde man lättare besegra omgivande folk och ett imperium började bildas från norr till söder. | Vid järnålderns början drygt 700 f,Kr. Kom arierna till Iran, främst Meder och Perser, två olika ariska folk. Med dem förde de med sig konsten att rida på hästar, ha hästar framför vagnar och dessutom kunskapen att smida järn. Med hjälp av järnplogar kunde man lägga mycket större ytor under plogen och man kunde odla fram mycket mer mat till befolkningen som ökade snabbt. Med hjälp av vapen och skydd av brynjor av järn kunde man lättare besegra omgivande folk och ett imperium började bildas från norr till söder. | ||
| Rad 33: | Rad 45: | ||
Krösus var övertygad om seger, men blev besegrad. Bland annat ställde perserna upp kameler i första ledet mot Krösus kavalleri (ryttare till häst). Det sägs att hästarna skrämdes av den ovana doften från kamelerna och vägrade springa fram. När Krösus väl blivit besegrad sägs det att han sagt ”Ingen är dåraktig nog att välja krig före fred. I fredstid begraver sönerna sina fäder men i krigstid begraver fäderna sina söner”. | Krösus var övertygad om seger, men blev besegrad. Bland annat ställde perserna upp kameler i första ledet mot Krösus kavalleri (ryttare till häst). Det sägs att hästarna skrämdes av den ovana doften från kamelerna och vägrade springa fram. När Krösus väl blivit besegrad sägs det att han sagt ”Ingen är dåraktig nog att välja krig före fred. I fredstid begraver sönerna sina fäder men i krigstid begraver fäderna sina söner”. | ||
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c9/Kroisos_stake_Louvre_G197.jpg/280px-Kroisos_stake_Louvre_G197.jpg | |||
''Krösus räddas från att bli bränd levande av Cyrus'' | |||
Efter de striderna lämnades grekerna ifred. Istället erövrade Cyrus först Babylon och därefter flera riken kring floden Indus i det som numera är Pakistan. Båda områdena var rika och gav stora förmögenheter i skatt till den persiske kungen. År 529 f.Kr. stupade Cyrus i strid mot den indiske drottningen Tomyris och persernas östgräns sattes vid gränsen mot Indien. | Efter de striderna lämnades grekerna ifred. Istället erövrade Cyrus först Babylon och därefter flera riken kring floden Indus i det som numera är Pakistan. Båda områdena var rika och gav stora förmögenheter i skatt till den persiske kungen. År 529 f.Kr. stupade Cyrus i strid mot den indiske drottningen Tomyris och persernas östgräns sattes vid gränsen mot Indien. | ||
Cyrus son Cambyses blickade söderut och gick till attack mot Egypten som hade gett sitt stöd till Krösus och Egypten erövrades med hjälp av både grekiska- och feniciska inhyrda trupper (legosoldater), ett landområde som gav rikliga inkomster i form av skatter till perserna. | Cyrus son Cambyses blickade söderut och gick till attack mot Egypten som hade gett sitt stöd till Krösus och Egypten erövrades med hjälp av både grekiska- och feniciska inhyrda trupper (legosoldater), ett landområde som gav rikliga inkomster i form av skatter till perserna. | ||
==Darius kommer till makten== | ==Darius kommer till makten== | ||
| Rad 43: | Rad 60: | ||
''Persien när det var som störst under Darius I'' | ''Persien när det var som störst under Darius I'' | ||
Under tiden Cambyses slogs i söder blev det uppror i Persien och en adelsman, Darius, tog över kontrollen av trupperna och slog ner upproret med våldsam kraft. Under tiden dog Cambyses och Darius tog över som kejsare i Persien. Han såg till att det blev fred i riket innan han tågade med sina trupper norr om Svarta Havet och besegrade de olika grekiska kolonierna i området så att de skulle sälja sitt vete till perserna istället för grekerna i framtiden, ett sätt att svälta ut grekerna. | Under tiden Cambyses slogs i söder blev det uppror i Persien och en adelsman, Darius, tog över kontrollen av trupperna och slog ner upproret med våldsam kraft. Under tiden dog Cambyses och Darius tog över som kejsare i Persien. Han såg till att det blev fred i riket innan han tågade med sina trupper norr om Svarta Havet och besegrade de olika grekiska kolonierna i området så att de skulle sälja sitt vete till perserna istället för grekerna i framtiden, ett sätt att svälta ut grekerna. | ||
Under Darius tid blev Persien en stormakt. Perserna själva betalade ingen skatt eftersom det man fick från Babylon, Indus och Egypten mer än väl täckte Persiens behov. Darius byggde upp en hemlig polis, ”kungens öron” som rapporterade vad som hände i hela riket. Hela Persien delades upp i tjugo stater med en general som styrde varje del och som Darius själv bestämde över. Han införde en gemensam lagbok för hela riket och var noga med att svaga människor skulle skyddas från mäktiga människors övergrepp med hjälp av lagarna. Han var noga med att handeln skulle blomstra och lät bland annat gräva en kanal mellan Nilen och Röda havet. Han byggde upp ett nätverk av vägar genom imperiet så att kurirer kunde rida snabbt mellan rikets städer med meddelanden. Han standardiserade handelsmännens vikter och såg till att samma sorts mynt kunde användas överallt i riket. | Under Darius tid blev Persien en stormakt. Perserna själva betalade ingen skatt eftersom det man fick från Babylon, Indus och Egypten mer än väl täckte Persiens behov. Darius byggde upp en hemlig polis, ”kungens öron” som rapporterade vad som hände i hela riket. Hela Persien delades upp i tjugo stater med en general som styrde varje del och som Darius själv bestämde över. Han införde en gemensam lagbok för hela riket och var noga med att svaga människor skulle skyddas från mäktiga människors övergrepp med hjälp av lagarna. Han var noga med att handeln skulle blomstra och lät bland annat gräva en kanal mellan Nilen och Röda havet. Han byggde upp ett nätverk av vägar genom imperiet så att kurirer kunde rida snabbt mellan rikets städer med meddelanden. Han standardiserade handelsmännens vikter och såg till att samma sorts mynt kunde användas överallt i riket. | ||
==Persisk-grekiska krigen== | ==Persisk-grekiska krigen== | ||
| Rad 56: | Rad 73: | ||
År 490 f.Kr. krävde Darius de olika grekiska stadsstaternas lydnad för att avbryta attackerna. Merparten av städerna gick med på det, men inte Athen eller Sparta som bestämde sig för att slåss istället. Mot all förmodan blev den persiska armén besegrad av Athens trupper vid Marathon och perserna drog sig tillbaka. | År 490 f.Kr. krävde Darius de olika grekiska stadsstaternas lydnad för att avbryta attackerna. Merparten av städerna gick med på det, men inte Athen eller Sparta som bestämde sig för att slåss istället. Mot all förmodan blev den persiska armén besegrad av Athens trupper vid Marathon och perserna drog sig tillbaka. | ||
==Xerxes== | ==Xerxes== | ||
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Xerxes_I.jpg/220px-Xerxes_I.jpg | |||
''Bild av mynt med Xerxes porträtt'' | |||
År 486 f.Kr. dog Darius. Istället blev det hans son Xerxes som tog över makten i Persien. I samband med Darius död gjorde först Egypten, därefter Babylon uppror så Xerxes var först tvungen att slå ner de upproren. I Babylon gick han särskilt hårt fram. Templen plundrades, statyer gjorda av silver och guld smältes ner och själva ordet Babylon förbjöds. I framtiden skulle det hete Kaldeen istället. | År 486 f.Kr. dog Darius. Istället blev det hans son Xerxes som tog över makten i Persien. I samband med Darius död gjorde först Egypten, därefter Babylon uppror så Xerxes var först tvungen att slå ner de upproren. I Babylon gick han särskilt hårt fram. Templen plundrades, statyer gjorda av silver och guld smältes ner och själva ordet Babylon förbjöds. I framtiden skulle det hete Kaldeen istället. | ||
Fortfarande fanns risk för att upproret bland de grekiska staterna skulle börja igen, så för att en gång för alla tvinga de grekiska staterna på knä drog Xerxes ihop en sällan skådad armé. Den innehöll soldater från hela riket, halva Persiens arme ställdes på krigsfot inklusive det kungliga gardet, ”de odödliga” på 10 000 man. Totalt marscherade 180 000 man mot Europa. För att få alla dessa soldater över Bosporen, sundet mellan Asien och Europa, placerade Xerxes båt vid båt över hela sundet så att en bro bildades. Ändå tog det mer än tre dygn för samtliga soldater, som marscherade både dag och natt, att komma över. | Fortfarande fanns risk för att upproret bland de grekiska staterna skulle börja igen, så för att en gång för alla tvinga de grekiska staterna på knä drog Xerxes ihop en sällan skådad armé. Den innehöll soldater från hela riket, halva Persiens arme ställdes på krigsfot inklusive det kungliga gardet, ”de odödliga” på 10 000 man. Totalt marscherade 180 000 man mot Europa. För att få alla dessa soldater över Bosporen, sundet mellan Asien och Europa, placerade Xerxes båt vid båt över hela sundet så att en bro bildades. Ändå tog det mer än tre dygn för samtliga soldater, som marscherade både dag och natt, att komma över. | ||
http://1.bp.blogspot.com/-BB3HdNDZudY/Tf1LjUmfZiI/AAAAAAAAAqk/Hy8vGE47zQM/s400/this%252520is%252520sparta%255B1%255D.jpg | |||
''300-Filmatisering av striderna mellan spartanerna och perserna'' | |||
Hären stoppades upp vid Thermopyle av bland annat 300 beslutsamma spartaner under deras kung Leonidas. Samtliga spartaner stupade men deras hjältemodiga insats sporrade greker att resa sig mot perserna. Persernas flotta mötte grekernas vid Salamis och perserna led ännu en svidande förlust när de fick 200 skepp förstörda när grekerna enbart tappade 40. I raseri avrättade Xerxes några av kaptenerna vilket fick resten av kaptenerna att segla iväg med sina skepp i protest. Utan flotta blev det svårt att underhålla soldaterna. Xerxes drog sig tillbaka men lämnade sin arme vid Plataiai under en av sina generaler. Där mötte perserna den samlade grekiska armén under en sammanslutning av de grekiska stadsstaterna. Båda sidor hade hört av ett orakel att den som först anföll skulle förlora slaget. Perserna anföll ändå, troligen eftersom maten började ta slut, och de blev besegrade i grunden. | Hären stoppades upp vid Thermopyle av bland annat 300 beslutsamma spartaner under deras kung Leonidas. Samtliga spartaner stupade men deras hjältemodiga insats sporrade greker att resa sig mot perserna. Persernas flotta mötte grekernas vid Salamis och perserna led ännu en svidande förlust när de fick 200 skepp förstörda när grekerna enbart tappade 40. I raseri avrättade Xerxes några av kaptenerna vilket fick resten av kaptenerna att segla iväg med sina skepp i protest. Utan flotta blev det svårt att underhålla soldaterna. Xerxes drog sig tillbaka men lämnade sin arme vid Plataiai under en av sina generaler. Där mötte perserna den samlade grekiska armén under en sammanslutning av de grekiska stadsstaterna. Båda sidor hade hört av ett orakel att den som först anföll skulle förlora slaget. Perserna anföll ändå, troligen eftersom maten började ta slut, och de blev besegrade i grunden. | ||
| Rad 93: | Rad 120: | ||
''Persepolis i nutid, brändes av Alexander den store'' | ''Persepolis i nutid, brändes av Alexander den store'' | ||
==Källor== | ==Källor== | ||
| Rad 99: | Rad 127: | ||
http://www.parstimes.com/library/brief_history_of_persian_empire.html | http://www.parstimes.com/library/brief_history_of_persian_empire.html | ||
===Bildkällor=== | ===Bildkällor=== | ||
Persiska viken på stenåldern: ars.els-cdn.com/content/image/1-s2.0-S1631071304000896-gr005.jpg | |||
Cyrus: fouman.com/Y/Image/History/Achaemenid_Cyrus_The_Great_Babylon.jpg | |||
Krösus: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c9/Kroisos_stake_Louvre_G197.jpg/280px-Kroisos_stake_Louvre_G197.jpg | |||
Elam: images-mediawiki-sites.thefullwiki.org/07/2/7/9/45073512208664173.jpgKarta över persien under Darius: www.gods-word-first.org/Images/persian-empire-map.gif | Elam: images-mediawiki-sites.thefullwiki.org/07/2/7/9/45073512208664173.jpgKarta över persien under Darius: www.gods-word-first.org/Images/persian-empire-map.gif | ||
Xerxes: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Xerxes_I.jpg/220px-Xerxes_I.jpg | |||
300: 1.bp.blogspot.com/-BB3HdNDZudY/Tf1LjUmfZiI/AAAAAAAAAqk/Hy8vGE47zQM/s400/this%252520is%252520sparta%255B1%255D.jpg | |||
Alexander den store: www.hunzatours.com/images/alexander_the_great.jpg | Alexander den store: www.hunzatours.com/images/alexander_the_great.jpg | ||
Persepolis: images.travelpod.com/users/noodlerhead/1.1243217003.persepolis-from-above.jpg | Persepolis: images.travelpod.com/users/noodlerhead/1.1243217003.persepolis-from-above.jpg | ||
--> | |||
====[[Historia från stenåldern till antiken, skolbok|Åter]] till historiebokens register, ==== | |||
[[Kategori: Historia]] | |||
[[Kategori:Korrigerad]] | |||
Nuvarande version från 2 juli 2023 kl. 18.21
Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart. - Ingemar, admin