Skillnad mellan versioner av "Etik och moral"
Från Skolbok
Ingemar (Diskussion | bidrag) m |
Ingemar (Diskussion | bidrag) m |
||
Rad 17: | Rad 17: | ||
'''Pliktetik (ibland kallad regeletik)''' | '''Pliktetik (ibland kallad regeletik)''' | ||
+ | :''Från Immanuel Kant - deontologism på engelska'' | ||
[[File:Massimo Busacca, Referee, Switzerland (10).jpg|600px|''Följ reglerna'']] | [[File:Massimo Busacca, Referee, Switzerland (10).jpg|600px|''Följ reglerna'']] | ||
Rad 24: | Rad 25: | ||
'''Konsekvensetik''' | '''Konsekvensetik''' | ||
+ | :''Från John Stuart Mill - utilitarism/Utilitarians på engelska'' | ||
[[File:Norske folke- og huldre-eventyr - En signekjærring 2.jpg|400px]] | [[File:Norske folke- og huldre-eventyr - En signekjærring 2.jpg|400px]] | ||
Rad 31: | Rad 33: | ||
'''Sinnelagsetik''' | '''Sinnelagsetik''' | ||
+ | :''Från Friedrich Nietzsche - '' | ||
[[File:Lautrec the kiss 1892.jpg|600px]] | [[File:Lautrec the kiss 1892.jpg|600px]] | ||
Rad 40: | Rad 43: | ||
'''Dygdetik''' | '''Dygdetik''' | ||
+ | :''Från Aristoteles - virtue på engelska'' | ||
[[File:The helping hand, by Émile Renouf.jpg|600px]] | [[File:The helping hand, by Émile Renouf.jpg|600px]] | ||
Rad 53: | Rad 57: | ||
Exempel på spårvagnsproblemet: https://www.youtube.com/watch?v=RZ6ViSHgB7Y&ab_channel=SnabbFakta | Exempel på spårvagnsproblemet: https://www.youtube.com/watch?v=RZ6ViSHgB7Y&ab_channel=SnabbFakta | ||
+ | |||
+ | Would You Save A Boy From Drowning?: https://www.youtube.com/watch?v=d8Y6A6Dg2Fk&ab_channel=Sprouts | ||
[[Kategori:Religion]]] | [[Kategori:Religion]]] |
Nuvarande version från 3 februari 2025 kl. 11.43
Retstickor, målning av Fanny Brate
Vi pratar mycket om etik och moral, men sällan om det som skiljer dem åt.
Etik = När man funderar kring vad som är rätt och fel och varför det är rätt eller fel. Det som är bra för en kan ju faktiskt vara dåligt för någon annan.
Moral = Det som människor faktiskt gör, utifrån olika etisk regler. Man kan ha god moral och då är man snäll, omtänksam och gör goda saker. Man kanske håller upp dörren för andra eller så kanske man lämnar in en plånbok man hittat som var full med pengar, till polisens hittegodsavdelning. Man kan också ha dålig moral, man är omoralisk. Då kanske man fuskar på prov, ljuger om att man rastat hunden för att få spela dataspel istället osv.
När man talar om etik i grundskolan brukar man koncentrera sig på fyra olika varianter av etik: pliktetik, konsekvensetik, sinnelagsetik och dygdetik, men det finns fler etiska modeller än dessa.
Pliktetik (ibland kallad regeletik)
- Från Immanuel Kant - deontologism på engelska
Det är lagar, regler och normer som avgör om du gör rätt. Varje handling skulle kunna vara en lag som gäller alla. Därför är det alltid fel med mord, tortyr, misshandel och liknande, för hur skulle världen se ut om dessa handlingar alltid var tillåtna? Men pliktetiken styr också handlingar som kanske inte är direkt olagliga men som går mot normen för hur du bör vara. Du ska till exempel. inte ljuga eftersom samhället inte skulle fungera om alla ljög och ingen gick att lita på. Ibland går normen eller regeln mot lagen. Om normen säger att du inte ska skada andra, är det då okej att gömma flyktingar som riskerar att dödas i sina hemländer? Plikt och regler är dock grunden. Säger en chef eller en lärare till dig att utföra en uppgift som inte bryter mot någon lag skall du alltid utföra den, eftersom det är din plikt som elev eller anställd att följa den normen. Likaså, säger en fotbollsdomare till dig att du är utvisad skall du följa reglerna.
Konsekvensetik
- Från John Stuart Mill - utilitarism/Utilitarians på engelska
Det är den handling som ger mest lycka till flest människor som alltid är den bästa. Står du inför ett svårt val får du tänka vilka blir lyckliga av det här? Ett problem med det sätt att tänka är att du inte vet hur den handling du gör nu påverkar andra människor i framtiden. Människor som blir lyckliga just nu kanske blir olyckliga senare. Det är t.ex. inte "snällt" att ge barn hur mycket godis som helst bara för att de skall bli lyckliga just när de äter godiset. Det kan också bli så att du måste bestraffa en elak människa för att göra flera snälla människor lyckliga.
Sinnelagsetik
- Från Friedrich Nietzsche -
Det är motivet bakom en handling som är viktig. Varför du gör den. Om du tycker att du gör rätt så gör du rätt, även om andra kanske ser den handlingen som omoralisk och helt fel. Allt du gör av kärlek är rätt säger Jesus i Nya Testamentet och det är också grunden för sinnelagsetiken. Men du kan fråga dig om det är okej att göra vad som helst bara du har rätt motiv? Är det okej att vara otrogen i ett förhållande om du älskar båda lika mycket?
Dygdetik
- Från Aristoteles - virtue på engelska
Dygdetiken bygger inte på vad det är du faktiskt gör, nej dygdetiken bygger på hur du är, som människa. Att du är en snäll och god person. Därför ska du anstränga dig med att utveckla de bra egenskaperna du säkert har, och försöka göra dig av med de dåliga egenskaperna du kanske har. Samhället runt oss styr vilka egenskaper som anses bra och vilka som anses dåliga. Bland andra positiva dygder finns: modig, snäll, omtänksam, generös, flitig, arbetsam. Motsatsen: feg, elak, egoistisk, snål, slö och arbetsskygg är då egenskaper du ska försöka göra dig av med. Så att du blir en bra människa. För när du bara har goda dygder inom dig, blir du automatiskt en bra människa, som lika automatiskt enbart gör goda handlingar.
Extra
Prezi: https://prezi.com/jlcew4kvfcje/pliktetik-konsekvensetik-sinnelagsetik/
Exempel på fem olika dilemman: https://www.youtube.com/watch?v=Jh3tZydDlC0&ab_channel=SnabbFakta
Exempel på spårvagnsproblemet: https://www.youtube.com/watch?v=RZ6ViSHgB7Y&ab_channel=SnabbFakta
Would You Save A Boy From Drowning?: https://www.youtube.com/watch?v=d8Y6A6Dg2Fk&ab_channel=Sprouts]