Den gröna revolutionen: Skillnad mellan sidversioner
Från Skolbok
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart'''. - Ingemar, admin | |||
<!-- | |||
== Vem var Thomas Malthus?== | == Vem var Thomas Malthus?== | ||
| Rad 25: | Rad 29: | ||
Man ”sprängde” byarna i Sverige. Med det menar man inte några explosioner, utan att man bröt upp de gamla bysamhällena och flyttade ut bondgårdarna nära fälten. De gamla, smala, åkerlapparna man ärvt sedan medeltiden slogs ihop i större åkrar där man kunde köra ett hästspann och senare en traktor. Det kallades för att man ”skiftade” åkermarken. Dessutom började man odla åkrarna i perioder. Man kunde först odla klöver i två år och låta åkrarna vara i fred för att sedan odla vete under två års tid. På det sättet fick jorden en chans att återhämta sig. Detta gav ändå större skördar. Det här odlingssättet kallas ”växelbruk” | Man ”sprängde” byarna i Sverige. Med det menar man inte några explosioner, utan att man bröt upp de gamla bysamhällena och flyttade ut bondgårdarna nära fälten. De gamla, smala, åkerlapparna man ärvt sedan medeltiden slogs ihop i större åkrar där man kunde köra ett hästspann och senare en traktor. Det kallades för att man ”skiftade” åkermarken. Dessutom började man odla åkrarna i perioder. Man kunde först odla klöver i två år och låta åkrarna vara i fred för att sedan odla vete under två års tid. På det sättet fick jorden en chans att återhämta sig. Detta gav ändå större skördar. Det här odlingssättet kallas ”växelbruk” | ||
<img src="https://www.mozaweb.com/sv/mozaik3D/FOL/tarsadalom/dombvideki_haz/960.jpg" width=50%> | |||
'' | ''En typisk radby, där husen står efter varandra längs vägen, från före skiftesreformen'' | ||
| Rad 62: | Rad 66: | ||
När man började odla stora ytor med en enda sorts växt blev odlingarna känsliga både för insektsangrepp och svamp- och mögelangrepp. Det gjorde att bönderna fick lägga ut mer och mer pengar på kemiska gifter och bekämpningsmedel som krävdes för att skördarna skulle kunna växa i fred utan att bli sjuka eller uppätna. Bekämpningsmedlen blev vanliga i jordbruket efter andra världskriget. | När man började odla stora ytor med en enda sorts växt blev odlingarna känsliga både för insektsangrepp och svamp- och mögelangrepp. Det gjorde att bönderna fick lägga ut mer och mer pengar på kemiska gifter och bekämpningsmedel som krävdes för att skördarna skulle kunna växa i fred utan att bli sjuka eller uppätna. Bekämpningsmedlen blev vanliga i jordbruket efter andra världskriget. | ||
<img src="https://grundskoleboken.se/skolboken/images/tractorspraying.jpg" width=50%> | |||
''Maskbekämpning på kronärtskockor'' | ''Maskbekämpning på kronärtskockor'' | ||
| Rad 130: | Rad 134: | ||
''Den demografiska transmissionen'' | ''Den demografiska transmissionen'' | ||
radby: www.mozaweb.com/sv/mozaik3D/FOL/tarsadalom/dombvideki_haz/960.jpg | |||
''Huddunge by, karta från innan skiftesreformen'' | ''Huddunge by, karta från innan skiftesreformen'' | ||
| Rad 145: | Rad 149: | ||
''Insektsbekämpning'' | ''Insektsbekämpning'' | ||
→> | |||
| Rad 152: | Rad 158: | ||
[[Kategori:Geografi]] | [[Kategori:Geografi]] | ||
[[Kategori:Korrigerad]] | |||
Nuvarande version från 2 juli 2023 kl. 06.46
Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart. - Ingemar, admin