Holland, guldåldern: Skillnad mellan sidversioner
Från Skolbok
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart'''. - Ingemar, admin | |||
<!-- | |||
<img src="https://www.frick.org/sites/default/files/styles/max-wh_full/public/exhibitions/objects/Map.jpg" width=50%> | <img src="https://www.frick.org/sites/default/files/styles/max-wh_full/public/exhibitions/objects/Map.jpg" width=50%> | ||
| Rad 4: | Rad 9: | ||
''Ljusbrunt spanskt, senare Belgien'' | ''Ljusbrunt spanskt, senare Belgien'' | ||
| Rad 16: | Rad 20: | ||
På den tiden var det ingen skillnad. Numera är Holland ett samlingsnamn för de mest befolkade områdena längs kusten. | På den tiden var det ingen skillnad. Numera är Holland ett samlingsnamn för de mest befolkade områdena längs kusten. | ||
<img src="https://personalexcellence.co/blog/images/holland-map.gif" width=50%> | |||
''Orange = den del av Nederländerna som är Holland'' | ''Orange = den del av Nederländerna som är Holland'' | ||
==Så hur kunde lilla Holland bli en stormakt?== | ==Så hur kunde lilla Holland bli en stormakt?== | ||
| Rad 35: | Rad 40: | ||
Holländarna var duktiga sjömän och började snart handla med både Amerika, Afrika och Sydostasien. Eftersom man inte var vänligt inställda till Spanien och Portugal var det inte ovanligt att holländska skepp plundrade spanska- och portugisiska skepp, om de fick chans. Strider fortsatte till och från med Spanien under första halvan av 1600-talet. | Holländarna var duktiga sjömän och började snart handla med både Amerika, Afrika och Sydostasien. Eftersom man inte var vänligt inställda till Spanien och Portugal var det inte ovanligt att holländska skepp plundrade spanska- och portugisiska skepp, om de fick chans. Strider fortsatte till och från med Spanien under första halvan av 1600-talet. | ||
<img src="https://www.south-africa-tours-and-travel.com/images/changing-the-guard-castleofgoodhope.jpg" width=50%> | |||
''Ostindiska kompaniet hade egna soldater, som här i Sydafrika, kopior'' | ''Ostindiska kompaniet hade egna soldater, som här i Sydafrika, kopior'' | ||
| Rad 63: | Rad 68: | ||
''Vruow-Maria, holländskt skepp som sjönk i Östersjön på väg till Ryssland.'' | ''Vruow-Maria, holländskt skepp som sjönk i Östersjön på väg till Ryssland.'' | ||
När kung Karl X Gustav erövrade Danmark 1658 var det bland annat med hjälp av den holländska flottan som motståndarna fick den svenska kungen att ge upp tanken på att ta över all mark på båda sidorna om Öresund. | När kung Karl X Gustav erövrade Danmark 1658 var det bland annat med hjälp av den holländska flottan som motståndarna fick den svenska kungen att ge upp tanken på att ta över all mark på båda sidorna om Öresund. Det var viktigt för holländarna att de kunde välja vilket land de skulle betala tull till. Skulle någon kung stoppa all trafik i Öresund skulle inte maten räcka i Holland. | ||
| Rad 70: | Rad 75: | ||
Befolkningen växte. Man köpte stora mängder vete från Polen och de baltiska länderna. Men man odlade mycket själva också, tills all lämplig mark odlats upp. Nytt land behövdes. Det ordade man i Nederländerna genom att dämma upp havsvikar och pumpa ur havsvattnet med hjälp av väderkvarnar som i sin tur drev vattenpumpar. När viken torrlagts kunde man odla mat på den gamla havsbottnen. Dessa områden, som tidigare varit hav, kallas ”poldrar” och man odlar på dem än idag i Nederländerna. | Befolkningen växte. Man köpte stora mängder vete från Polen och de baltiska länderna. Men man odlade mycket själva också, tills all lämplig mark odlats upp. Nytt land behövdes. Det ordade man i Nederländerna genom att dämma upp havsvikar och pumpa ur havsvattnet med hjälp av väderkvarnar som i sin tur drev vattenpumpar. När viken torrlagts kunde man odla mat på den gamla havsbottnen. Dessa områden, som tidigare varit hav, kallas ”poldrar” och man odlar på dem än idag i Nederländerna. | ||
https://www.ucl.ac.uk/dutch/ | <img src="https://www.ucl.ac.uk/dutch-history/sites/dutch-history/files/styles/xl_image/public/ruisdael_windmill.jpg" width=40%> | ||
''Väderkvarn, samtida målning'' | ''Väderkvarn, samtida målning'' | ||
| Rad 84: | Rad 89: | ||
Många blev väldigt rika och många av de rika satsade sina pengar i det vi kallar kultur. Speciellt konstnärerna under den här tiden blev kända, som t.ex Vermeer och Rembrandt. | Många blev väldigt rika och många av de rika satsade sina pengar i det vi kallar kultur. Speciellt konstnärerna under den här tiden blev kända, som t.ex Vermeer och Rembrandt. | ||
[[File:1665 Girl with a Pearl Earring.jpg|400px]] | |||
''Flicka med pärlörhänge av Vermeer'' | ''Flicka med pärlörhänge av Vermeer'' | ||
| Rad 95: | Rad 100: | ||
Efter många krig mot England om makten över handel och kolonier blev den nederländske ståthållaren Vilhelm III av Oranien kung av England 1689 efter det att hans katolska svärfar avsatts i det som kallas för ”''Glorious Revolution''” i den engelska historien. Det var samtidigt som Karl XI var kung i Sverige. Vilhelm satsade mer på England än på Holland. London blev världens ekonomiska centrum istället för Amsterdam. Under Vilhelms regering påbörjades en tillbakagång för Nederländerna som varade under hela 1700-talet och en bit in i 1800-talet. Efter det avslutades guldåldern. | Efter många krig mot England om makten över handel och kolonier blev den nederländske ståthållaren Vilhelm III av Oranien kung av England 1689 efter det att hans katolska svärfar avsatts i det som kallas för ”''Glorious Revolution''” i den engelska historien. Det var samtidigt som Karl XI var kung i Sverige. Vilhelm satsade mer på England än på Holland. London blev världens ekonomiska centrum istället för Amsterdam. Under Vilhelms regering påbörjades en tillbakagång för Nederländerna som varade under hela 1700-talet och en bit in i 1800-talet. Efter det avslutades guldåldern. | ||
[[File:William III at the Battle of the Boyne.jpg|600px]] | |||
''William besegrar sin svärfar Jacob II vid Boyne på Irland 1690'' | ''William besegrar sin svärfar Jacob II vid Boyne på Irland 1690'' | ||
| Rad 114: | Rad 119: | ||
Sänkt holländare: buccaneersreef.com/wp-content/uploads/2015/02/vruow-maria-sunk.jpg | Sänkt holländare: buccaneersreef.com/wp-content/uploads/2015/02/vruow-maria-sunk.jpg | ||
Väderkvarn: www.ucl.ac.uk/dutch/ | Väderkvarn: www.ucl.ac.uk/dutch-history/sites/dutch-history/files/styles/xl_image/public/ruisdael_windmill.jpg | ||
Tavla Vermeer = commons.wikimedia.org/wiki/File:1665_Girl_with_a_Pearl_Earring.jpg | |||
Bild på William III = commons.wikimedia.org/wiki/File:William_III_at_the_Battle_of_the_Boyne.jpg | |||
--> | |||
====[[Historia från vikingatiden till stormaktstiden, skolbok|Åter]] till historiebokens register, ==== | ====[[Historia från vikingatiden till stormaktstiden, skolbok|Åter]] till historiebokens register, ==== | ||
[[Kategori: Historia]] | [[Kategori: Historia]] | ||
[[Kategori:Korrigerad]] | |||
Nuvarande version från 2 juli 2023 kl. 19.07
Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart. - Ingemar, admin