Holland, guldåldern: Skillnad mellan sidversioner
Från Skolbok
Ingemar (diskussion | bidrag) |
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (15 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart'''. - Ingemar, admin | |||
<!-- | |||
<img src="https://www.frick.org/sites/default/files/styles/max-wh_full/public/exhibitions/objects/Map.jpg" width=50%> | |||
''Mörkt är Nederländerna'' | ''Mörkt är Nederländerna'' | ||
''Ljusbrunt spanskt, senare Belgien'' | ''Ljusbrunt spanskt, senare Belgien'' | ||
| Rad 14: | Rad 18: | ||
==Man talar både om Nederländerna och om Holland, och vad är skillnaden?== | ==Man talar både om Nederländerna och om Holland, och vad är skillnaden?== | ||
På den tiden var det ingen skillnad. Numera är Holland ett samlingsnamn för de mest befolkade områdena | På den tiden var det ingen skillnad. Numera är Holland ett samlingsnamn för de mest befolkade områdena längs kusten. | ||
<img src="https://personalexcellence.co/blog/images/holland-map.gif" width=50%> | |||
''Orange = den del av Nederländerna som är Holland'' | ''Orange = den del av Nederländerna som är Holland'' | ||
==Så hur kunde lilla Holland bli en stormakt?== | ==Så hur kunde lilla Holland bli en stormakt?== | ||
| Rad 24: | Rad 29: | ||
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/93/DutchEmpire15.png/640px-DutchEmpire15.png | https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/93/DutchEmpire15.png/640px-DutchEmpire15.png | ||
''Grönt = områden som | ''Grönt = områden som Nederländerna tagit över och gjort till sina.'' | ||
''Röda prickar = handelsstationer ägda av holländska handelskompanier.'' | ''Röda prickar = handelsstationer ägda av holländska handelskompanier.'' | ||
| Rad 35: | Rad 40: | ||
Holländarna var duktiga sjömän och började snart handla med både Amerika, Afrika och Sydostasien. Eftersom man inte var vänligt inställda till Spanien och Portugal var det inte ovanligt att holländska skepp plundrade spanska- och portugisiska skepp, om de fick chans. Strider fortsatte till och från med Spanien under första halvan av 1600-talet. | Holländarna var duktiga sjömän och började snart handla med både Amerika, Afrika och Sydostasien. Eftersom man inte var vänligt inställda till Spanien och Portugal var det inte ovanligt att holländska skepp plundrade spanska- och portugisiska skepp, om de fick chans. Strider fortsatte till och från med Spanien under första halvan av 1600-talet. | ||
<img src="https://www.south-africa-tours-and-travel.com/images/changing-the-guard-castleofgoodhope.jpg" width=50%> | |||
''Ostindiska kompaniet hade egna soldater, som här i Sydafrika, kopior'' | ''Ostindiska kompaniet hade egna soldater, som här i Sydafrika, kopior'' | ||
==Var fick de fartygen från?== | ==Var fick de fartygen från?== | ||
| Rad 47: | Rad 53: | ||
Från 1640 talet, när Kristina var drottning i Sverige, hade Nederländerna ensamrätt till att handla med Japan. Den handeln förde värdefulla föremål till Europa, men också en hel del kunskap om Europa till japanerna. | Från 1640 talet, när Kristina var drottning i Sverige, hade Nederländerna ensamrätt till att handla med Japan. Den handeln förde värdefulla föremål till Europa, men också en hel del kunskap om Europa till japanerna. | ||
[[File:Wenceslas Hollar - A Flute (State 2).jpg|600px]] | |||
''Nederländska handelsfartyg av typen "flöjt".'' | ''Nederländska handelsfartyg av typen "flöjt".'' | ||
''Den vanligaste typen av handelsskepp. '' | |||
| Rad 59: | Rad 67: | ||
''Vruow-Maria, holländskt skepp som sjönk i Östersjön på väg till Ryssland.'' | ''Vruow-Maria, holländskt skepp som sjönk i Östersjön på väg till Ryssland.'' | ||
När kung Karl X Gustav erövrade Danmark 1658 var det bland annat med hjälp av den holländska flottan som motståndarna fick den svenska kungen att ge upp tanken på att ta över all mark på båda sidorna om Öresund. Det var viktigt för holländarna att de kunde välja vilket land de skulle betala tull till. Skulle någon kung stoppa all trafik i Öresund skulle inte maten räcka i Holland. | |||
==Hur fick de maten att räcka till?== | ==Hur fick de maten att räcka till?== | ||
| Rad 64: | Rad 75: | ||
Befolkningen växte. Man köpte stora mängder vete från Polen och de baltiska länderna. Men man odlade mycket själva också, tills all lämplig mark odlats upp. Nytt land behövdes. Det ordade man i Nederländerna genom att dämma upp havsvikar och pumpa ur havsvattnet med hjälp av väderkvarnar som i sin tur drev vattenpumpar. När viken torrlagts kunde man odla mat på den gamla havsbottnen. Dessa områden, som tidigare varit hav, kallas ”poldrar” och man odlar på dem än idag i Nederländerna. | Befolkningen växte. Man köpte stora mängder vete från Polen och de baltiska länderna. Men man odlade mycket själva också, tills all lämplig mark odlats upp. Nytt land behövdes. Det ordade man i Nederländerna genom att dämma upp havsvikar och pumpa ur havsvattnet med hjälp av väderkvarnar som i sin tur drev vattenpumpar. När viken torrlagts kunde man odla mat på den gamla havsbottnen. Dessa områden, som tidigare varit hav, kallas ”poldrar” och man odlar på dem än idag i Nederländerna. | ||
https://www.ucl.ac.uk/dutch/ | <img src="https://www.ucl.ac.uk/dutch-history/sites/dutch-history/files/styles/xl_image/public/ruisdael_windmill.jpg" width=40%> | ||
''Väderkvarn, samtida målning'' | ''Väderkvarn, samtida målning'' | ||
==Vem styrde landet?== | ==Vem styrde landet?== | ||
| Rad 77: | Rad 89: | ||
Många blev väldigt rika och många av de rika satsade sina pengar i det vi kallar kultur. Speciellt konstnärerna under den här tiden blev kända, som t.ex Vermeer och Rembrandt. | Många blev väldigt rika och många av de rika satsade sina pengar i det vi kallar kultur. Speciellt konstnärerna under den här tiden blev kända, som t.ex Vermeer och Rembrandt. | ||
[[File:1665 Girl with a Pearl Earring.jpg|400px]] | |||
''Flicka med pärlörhänge av Vermeer'' | ''Flicka med pärlörhänge av Vermeer'' | ||
==Hur slutade det?== | ==Hur slutade det?== | ||
| Rad 85: | Rad 98: | ||
Efter engelska inbördeskriget och under Oliver Cromwells tid, som var ungefär samtidigt som Karl X härskade i Sverige, började England ta för sig av kolonier och började ta över handeln från hela världen. Holländarna hade svårt att konkurrera mot dem, mycket eftersom holländarna satsade sina pengar i handel, banker, fartyg osv. medan engelsmännen satsade på krigsfartyg och soldater. England hade dessutom mycket mer människor än Nederländerna. Bit för bit tog engelsmännen över holländarnas makt. | Efter engelska inbördeskriget och under Oliver Cromwells tid, som var ungefär samtidigt som Karl X härskade i Sverige, började England ta för sig av kolonier och började ta över handeln från hela världen. Holländarna hade svårt att konkurrera mot dem, mycket eftersom holländarna satsade sina pengar i handel, banker, fartyg osv. medan engelsmännen satsade på krigsfartyg och soldater. England hade dessutom mycket mer människor än Nederländerna. Bit för bit tog engelsmännen över holländarnas makt. | ||
Efter många krig mot England om makten över handel och kolonier blev den nederländske ståthållaren Vilhelm III av Oranien kung av England 1689 efter det att hans katolska svärfar avsatts i det som kallas för ”''Glorious Revolution''” i den engelska historien. Det var samtidigt som Karl XI var kung i Sverige. Vilhelm satsade mer på England än på Holland | Efter många krig mot England om makten över handel och kolonier blev den nederländske ståthållaren Vilhelm III av Oranien kung av England 1689 efter det att hans katolska svärfar avsatts i det som kallas för ”''Glorious Revolution''” i den engelska historien. Det var samtidigt som Karl XI var kung i Sverige. Vilhelm satsade mer på England än på Holland. London blev världens ekonomiska centrum istället för Amsterdam. Under Vilhelms regering påbörjades en tillbakagång för Nederländerna som varade under hela 1700-talet och en bit in i 1800-talet. Efter det avslutades guldåldern. | ||
[[File:William III at the Battle of the Boyne.jpg|600px]] | |||
''William besegrar sin svärfar Jacob II vid Boyne på Irland 1690'' | ''William besegrar sin svärfar Jacob II vid Boyne på Irland 1690'' | ||
| Rad 94: | Rad 107: | ||
===Källor=== | ===Källor=== | ||
Karta www.frick.org/sites/default/files/styles/ | Karta www.frick.org/sites/default/files/styles/max-wh_full/public/exhibitions/objects/Map.jpg | ||
Karta över Holland = personalexcellence.co/blog/images/holland-map.gif | Karta över Holland = personalexcellence.co/blog/images/holland-map.gif | ||
| Rad 100: | Rad 113: | ||
Karta över handelsområden = upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/93/DutchEmpire15.png/640px-DutchEmpire15.png | Karta över handelsområden = upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/93/DutchEmpire15.png/640px-DutchEmpire15.png | ||
Bild på nederländska handelsfrtyg, flöjt: | Bild på kompaniets soldater: www.south-africa-tours-and-travel.com/images/changing-the-guard-castleofgoodhope.jpg | ||
Bild på nederländska handelsfrtyg, flöjt: commons.wikimedia.org/wiki/File:Wenceslas_Hollar_-_A_Flute_(State_2).jpg | |||
Sänkt holländare: buccaneersreef.com/wp-content/uploads/2015/02/vruow-maria-sunk.jpg | Sänkt holländare: buccaneersreef.com/wp-content/uploads/2015/02/vruow-maria-sunk.jpg | ||
Väderkvarn: www.ucl.ac.uk/dutch/ | Väderkvarn: www.ucl.ac.uk/dutch-history/sites/dutch-history/files/styles/xl_image/public/ruisdael_windmill.jpg | ||
Tavla Vermeer = commons.wikimedia.org/wiki/File:1665_Girl_with_a_Pearl_Earring.jpg | |||
Bild på William III = commons.wikimedia.org/wiki/File:William_III_at_the_Battle_of_the_Boyne.jpg | |||
--> | |||
====[[Historia från vikingatiden till stormaktstiden, skolbok|Åter]] till historiebokens register, ==== | ====[[Historia från vikingatiden till stormaktstiden, skolbok|Åter]] till historiebokens register, ==== | ||
[[Kategori: Historia]] | [[Kategori: Historia]] | ||
[[Kategori:Korrigerad]] | |||
Nuvarande version från 2 juli 2023 kl. 19.07
Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart. - Ingemar, admin