Persien, stenåldern till 330 f.Kr.: Skillnad mellan sidversioner
Från Skolbok
Ingemar (diskussion | bidrag) |
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart'''. - Ingemar, admin | |||
<!-- | |||
==Stenåldern== | ==Stenåldern== | ||
| Rad 10: | Rad 15: | ||
När klimatet senare blev varmare och torrare övergick befolkningen till nomadliv på de stäpper som bildades och jordbruk kring resterna av sjöar och floder där man kunde få fram drickbart vatten. | När klimatet senare blev varmare och torrare övergick befolkningen till nomadliv på de stäpper som bildades och jordbruk kring resterna av sjöar och floder där man kunde få fram drickbart vatten. | ||
==Bronsåldern== | ==Bronsåldern== | ||
| Rad 17: | Rad 23: | ||
''Riket Elam, röd färg'' | ''Riket Elam, röd färg'' | ||
Under bronsåldern bildades flera kungariken i områdena vid Persiska viken, som Elam, Susa | Under bronsåldern bildades flera kungariken i områdena vid Persiska viken, som Elam, Susa och Ansham, men de blev aldrig lika mäktiga som de man hittade i Mesopotamien eller längs Indus. Däremot blev dessa kungariken viktiga mellanhänder i handeln mellan de två flodkulturerna. Elamiterna var mäktigast och tog till sig nya idéer från grannarna och utvecklade bland annat ett eget skriftspråk. | ||
I Irans berg fanns dessutom stora kopparfyndigheter och det gjorde att de olika kungarikena i höglandet hade en viktig råvara att handla med de. | I Irans berg fanns dessutom stora kopparfyndigheter och det gjorde att de olika kungarikena i höglandet hade en viktig råvara att handla med de. | ||
Mellan 1700-1200 f.Kr. erövrade Elamiterna Babylon i Mesopotamien och behöll makten ända till Nebukadnessar, | Mellan 1700-1200 f.Kr. erövrade Elamiterna Babylon i Mesopotamien och behöll makten ända till Nebukadnessar, känd från bibelns gamla testamente, jagade ut dem ur riket tillbaka till Iran. | ||
==Järnåldern== | ==Järnåldern== | ||
| Rad 28: | Rad 35: | ||
''Kung Cyrus'' | ''Kung Cyrus'' | ||
Vid järnålderns början drygt 700 f,Kr. Kom arierna till Iran, främst Meder och Perser, två olika ariska folk. Med dem förde de med sig konsten att rida på hästar, ha hästar framför vagnar och dessutom kunskapen att smida järn. Med hjälp av järnplogar kunde man lägga mycket större ytor under plogen och man kunde odla fram mycket mer mat till befolkningen som ökade snabbt. Med hjälp av vapen och skydd av brynjor av järn kunde man lättare besegra omgivande folk och ett imperium började bildas från norr till söder. | Vid järnålderns början drygt 700 f,Kr. Kom arierna till Iran, främst Meder och Perser, två olika ariska folk. Med dem förde de med sig konsten att rida på hästar, ha hästar framför vagnar och dessutom kunskapen att smida järn. Med hjälp av järnplogar kunde man lägga mycket större ytor under plogen och man kunde odla fram mycket mer mat till befolkningen som ökade snabbt. Med hjälp av vapen och skydd av brynjor av järn kunde man lättare besegra omgivande folk och ett imperium började bildas från norr till söder. | ||
| Rad 47: | Rad 53: | ||
Cyrus son Cambyses blickade söderut och gick till attack mot Egypten som hade gett sitt stöd till Krösus och Egypten erövrades med hjälp av både grekiska- och feniciska inhyrda trupper (legosoldater), ett landområde som gav rikliga inkomster i form av skatter till perserna. | Cyrus son Cambyses blickade söderut och gick till attack mot Egypten som hade gett sitt stöd till Krösus och Egypten erövrades med hjälp av både grekiska- och feniciska inhyrda trupper (legosoldater), ett landområde som gav rikliga inkomster i form av skatter till perserna. | ||
==Darius kommer till makten== | ==Darius kommer till makten== | ||
| Rad 53: | Rad 60: | ||
''Persien när det var som störst under Darius I'' | ''Persien när det var som störst under Darius I'' | ||
Under tiden Cambyses slogs i söder blev det uppror i Persien och en adelsman, Darius, tog över kontrollen av trupperna och slog ner upproret med våldsam kraft. Under tiden dog Cambyses och Darius tog över som kejsare i Persien. Han såg till att det blev fred i riket innan han tågade med sina trupper norr om Svarta Havet och besegrade de olika grekiska kolonierna i området så att de skulle sälja sitt vete till perserna istället för grekerna i framtiden, ett sätt att svälta ut grekerna. | Under tiden Cambyses slogs i söder blev det uppror i Persien och en adelsman, Darius, tog över kontrollen av trupperna och slog ner upproret med våldsam kraft. Under tiden dog Cambyses och Darius tog över som kejsare i Persien. Han såg till att det blev fred i riket innan han tågade med sina trupper norr om Svarta Havet och besegrade de olika grekiska kolonierna i området så att de skulle sälja sitt vete till perserna istället för grekerna i framtiden, ett sätt att svälta ut grekerna. | ||
Under Darius tid blev Persien en stormakt. Perserna själva betalade ingen skatt eftersom det man fick från Babylon, Indus och Egypten mer än väl täckte Persiens behov. Darius byggde upp en hemlig polis, ”kungens öron” som rapporterade vad som hände i hela riket. Hela Persien delades upp i tjugo stater med en general som styrde varje del och som Darius själv bestämde över. Han införde en gemensam lagbok för hela riket och var noga med att svaga människor skulle skyddas från mäktiga människors övergrepp med hjälp av lagarna. Han var noga med att handeln skulle blomstra och lät bland annat gräva en kanal mellan Nilen och Röda havet. Han byggde upp ett nätverk av vägar genom imperiet så att kurirer kunde rida snabbt mellan rikets städer med meddelanden. Han standardiserade handelsmännens vikter och såg till att samma sorts mynt kunde användas överallt i riket. | Under Darius tid blev Persien en stormakt. Perserna själva betalade ingen skatt eftersom det man fick från Babylon, Indus och Egypten mer än väl täckte Persiens behov. Darius byggde upp en hemlig polis, ”kungens öron” som rapporterade vad som hände i hela riket. Hela Persien delades upp i tjugo stater med en general som styrde varje del och som Darius själv bestämde över. Han införde en gemensam lagbok för hela riket och var noga med att svaga människor skulle skyddas från mäktiga människors övergrepp med hjälp av lagarna. Han var noga med att handeln skulle blomstra och lät bland annat gräva en kanal mellan Nilen och Röda havet. Han byggde upp ett nätverk av vägar genom imperiet så att kurirer kunde rida snabbt mellan rikets städer med meddelanden. Han standardiserade handelsmännens vikter och såg till att samma sorts mynt kunde användas överallt i riket. | ||
==Persisk-grekiska krigen== | ==Persisk-grekiska krigen== | ||
| Rad 66: | Rad 73: | ||
År 490 f.Kr. krävde Darius de olika grekiska stadsstaternas lydnad för att avbryta attackerna. Merparten av städerna gick med på det, men inte Athen eller Sparta som bestämde sig för att slåss istället. Mot all förmodan blev den persiska armén besegrad av Athens trupper vid Marathon och perserna drog sig tillbaka. | År 490 f.Kr. krävde Darius de olika grekiska stadsstaternas lydnad för att avbryta attackerna. Merparten av städerna gick med på det, men inte Athen eller Sparta som bestämde sig för att slåss istället. Mot all förmodan blev den persiska armén besegrad av Athens trupper vid Marathon och perserna drog sig tillbaka. | ||
==Xerxes== | ==Xerxes== | ||
| Rad 85: | Rad 93: | ||
Efter detta höll sig Xerxes borta från Grekland. Istället använde han sig av mutor och med hjälp av persiskt silver och guld kunde han ge stöd till olika stadsstater så att de krigade mot varandra istället för mot Persien. Grekerna skapade det ”Attiska förbundet” under Athens ledning där de gemensamt skulle slåss mot perserna i framtiden, men förbundet behövdes inte utan blev istället grunden för flera krig mellan grekiska stadsstater. | Efter detta höll sig Xerxes borta från Grekland. Istället använde han sig av mutor och med hjälp av persiskt silver och guld kunde han ge stöd till olika stadsstater så att de krigade mot varandra istället för mot Persien. Grekerna skapade det ”Attiska förbundet” under Athens ledning där de gemensamt skulle slåss mot perserna i framtiden, men förbundet behövdes inte utan blev istället grunden för flera krig mellan grekiska stadsstater. | ||
==Efter Xerxes== | ==Efter Xerxes== | ||
| Rad 111: | Rad 120: | ||
''Persepolis i nutid, brändes av Alexander den store'' | ''Persepolis i nutid, brändes av Alexander den store'' | ||
==Källor== | ==Källor== | ||
| Rad 117: | Rad 127: | ||
http://www.parstimes.com/library/brief_history_of_persian_empire.html | http://www.parstimes.com/library/brief_history_of_persian_empire.html | ||
===Bildkällor=== | ===Bildkällor=== | ||
| Rad 135: | Rad 146: | ||
Persepolis: images.travelpod.com/users/noodlerhead/1.1243217003.persepolis-from-above.jpg | Persepolis: images.travelpod.com/users/noodlerhead/1.1243217003.persepolis-from-above.jpg | ||
--> | |||
====[[Historia från stenåldern till antiken, skolbok|Åter]] till historiebokens register, ==== | |||
[[Kategori: Historia]] | |||
[[Kategori:Korrigerad]] | |||
Nuvarande version från 2 juli 2023 kl. 18.21
Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart. - Ingemar, admin