Oljekatastrofer: Skillnad mellan sidversioner
Från Skolbok
Ingemar (diskussion | bidrag) |
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (15 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart'''. - Ingemar, admin | |||
<!-- | |||
<img src="https://secure.i.telegraph.co.uk/multimedia/archive/02034/oil_2034431c.jpg" width=75%> | |||
''Oljeutsläpp i Mexikanska golfen'' | |||
== Oljeutsläpp == | == Oljeutsläpp == | ||
<img src="https://imengine.hall.infomaker.io/imengine/image.php?uuid=91cb8e27-f94a-4607-a154-f3e00639fc22&type=preview&source=false&function=hardcrop&width=980&height=653&q=80" width=50%> | |||
''Oljetsläpp utanför Lysekil'' | |||
Oljeutsläpp kan ske på två olika sätt. Endera är det en oljekälla som börjar läcka eller så är det ett skepp som har olja i tankarna som springer läck, sjunker eller sänks. Det kan också hända att fartyg avsiktligt tömmer tankarna efter det att man t.ex. rengjort dem. Det är olagligt men oftast är det svårt att kunna döma de skyldiga när kusterna täcks med olja. I samtliga fall innebär det att olja sprids ut i havet, och det medför ett fruktansvärt lidande för alla djur som lever i havet. | Oljeutsläpp kan ske på två olika sätt. Endera är det en oljekälla som börjar läcka eller så är det ett skepp som har olja i tankarna som springer läck, sjunker eller sänks. Det kan också hända att fartyg avsiktligt tömmer tankarna efter det att man t.ex. rengjort dem. Det är olagligt men oftast är det svårt att kunna döma de skyldiga när kusterna täcks med olja. I samtliga fall innebär det att olja sprids ut i havet, och det medför ett fruktansvärt lidande för alla djur som lever i havet. | ||
| Rad 8: | Rad 22: | ||
Fåglar som flyger över ett oljeutsläpp, eller oljebälte som det också kallas, landar gärna i oljan för att vila. Orsaken är enkel, när olja ligger på havsytan dämpas vågorna så fåglarna ser helt enkelt ett område med mindre vågor och lugnare vatten som de hellre landar i än områden med höga vågor. Oljeutsläppet blir en dödsfälla. När olja kommer på fjäderdräkten löser den upp fåglarnas naturliga fett som gör fjäderdräkten vattentät. När oljan rinner in orsakar det en kanal som gör att också kallt saltvatten rinner in mellan fågelns kropp och fjädrarna. Fåglarna dör genom att de fryser ihjäl. De tappar också flytkraft och kan drunkna. Det kan räcka med en oljefläck stor som en enkrona för att en fågel skall dö. Ju mer olja fågeln får på sig desto hårdare drabbas den och om den får nog mycket olja i fjäderdräkten kan den inte längre flyga och döden är oundviklig. När fågeln putsar sina fjädrar från olja får den i sig oljan och blir sjuk och i värsta fall dör den. När fågeln har problem med att simma och flyga har den också svårt att hitta mat och i värsta fall svälter den ihjäl. | Fåglar som flyger över ett oljeutsläpp, eller oljebälte som det också kallas, landar gärna i oljan för att vila. Orsaken är enkel, när olja ligger på havsytan dämpas vågorna så fåglarna ser helt enkelt ett område med mindre vågor och lugnare vatten som de hellre landar i än områden med höga vågor. Oljeutsläppet blir en dödsfälla. När olja kommer på fjäderdräkten löser den upp fåglarnas naturliga fett som gör fjäderdräkten vattentät. När oljan rinner in orsakar det en kanal som gör att också kallt saltvatten rinner in mellan fågelns kropp och fjädrarna. Fåglarna dör genom att de fryser ihjäl. De tappar också flytkraft och kan drunkna. Det kan räcka med en oljefläck stor som en enkrona för att en fågel skall dö. Ju mer olja fågeln får på sig desto hårdare drabbas den och om den får nog mycket olja i fjäderdräkten kan den inte längre flyga och döden är oundviklig. När fågeln putsar sina fjädrar från olja får den i sig oljan och blir sjuk och i värsta fall dör den. När fågeln har problem med att simma och flyga har den också svårt att hitta mat och i värsta fall svälter den ihjäl. | ||
<img src="https://farm5.static.flickr.com/4049/4666755387_c8187332db.jpg" width=50%> | |||
''Pelikan täckt med olja.'' | ''Pelikan täckt med olja.'' | ||
| Rad 17: | Rad 31: | ||
=== | === Havsuttrar och andra djur === | ||
När havsuttrar och andra djur med päls får olja på sig slickar de i pälsen för att få ren den. Slickandet gör att de får i sig olja och det gör djuren sjuka och i värsta fall dör djuren. | |||
<img src="https://nfwp-static.s3.amazonaws.com/uploads/2019/10/Sea-otter-728x420.jpg" width=50%> | |||
''Oljeskadad havsutter efter Exxon Valdez, Alaska'' | |||
== Hur man kan rädda oljeskadade djur och fåglar == | == Hur man kan rädda oljeskadade djur och fåglar == | ||
< | <youtube>https://www.youtube.com/watch?v=aYCSmhrcrT0</youtube> | ||
== Oljetankers och båtar == | == Oljetankers och båtar == | ||
<img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/52/OilCleanupAfterValdezSpill.jpg" width=40%> | |||
<img src="https://nails.newsela.com/s3/newsela-media/article_media/2019/04/learning-from-exxon-valdez-disaster-473a00c9.jpg" width=40%> | |||
''Frivilliga rengör stränderna i Alaska'' | ''Frivilliga rengör stränderna i Alaska, och Exxon Valdez, en av sin tids största oljetankers'' | ||
Oljetanker som gått på grund har orsakat en mängd riktigt stora oljeutsläpp i haven genom tiderna. Det allra mest kända är troligen Exxon Valdez som gick på grund när den var fulltankad utanför Alaska i mars 1989 och 37 000 ton olja läckte ut. Konsekvenserna för naturen blev ödesdigra på en plats där både lax, havsutter, säl och örn håller till. En kvarts miljon sjöfåglar, flera hundra sälar och örnar och drygt tjugo späckhuggare dog. | Oljetanker som gått på grund har orsakat en mängd riktigt stora oljeutsläpp i haven genom tiderna. Det allra mest kända är troligen Exxon Valdez som gick på grund när den var fulltankad utanför Alaska i mars 1989 och 37 000 ton olja läckte ut. Konsekvenserna för naturen blev ödesdigra på en plats där både lax, havsutter, säl och örn håller till. En kvarts miljon sjöfåglar, flera hundra sälar och örnar och drygt tjugo späckhuggare dog. | ||
| Rad 42: | Rad 61: | ||
Den senaste katastrofen i Sverige skedde september 2011 när två båtar kolliderade utanför Danmarks kust. Vindarna fick oljan att driva mot Västkusten och så mycket som 850 ton olja samlades ihop bara på den lilla ön Tjörn. Det var det värsta oljeutsläppet i Sverige sedan 1980-talet. Det var dessutom helt oförberett eftersom utsläppet skedde väster om Danmark. | Den senaste katastrofen i Sverige skedde september 2011 när två båtar kolliderade utanför Danmarks kust. Vindarna fick oljan att driva mot Västkusten och så mycket som 850 ton olja samlades ihop bara på den lilla ön Tjörn. Det var det värsta oljeutsläppet i Sverige sedan 1980-talet. Det var dessutom helt oförberett eftersom utsläppet skedde väster om Danmark. | ||
https://www. | https://www.vattenkikaren.gu.se/fakta/ovrigt/eutrofie/strom.jpeg | ||
http://www.azoteimages.net/wp-content/uploads/2011/10/acb_110037.jpg | http://www.azoteimages.net/wp-content/uploads/2011/10/acb_110037.jpg | ||
'' | ''Bild som visar strömmarna, över hur oljan spreds till Tjörn från Danmark, och bild på sanering av vik från olja på västra Tjörn.'' | ||
| Rad 51: | Rad 70: | ||
<img src="https://resources.mynewsdesk.com/image/upload/c_limit,dpr_1.0,f_auto,h_700,q_auto,w_690/dmfqqhlh68kwmsgaz0t6.jpg" width=50%> | |||
''Vraket efter S/S Skytteren, sonarbild. Hon kan ha så mycket som 400 ton olja och 100 ton diesel ombord.'' | ''Vraket efter S/S Skytteren, sonarbild. Hon kan ha så mycket som 400 ton olja och 100 ton diesel ombord.'' | ||
| Rad 57: | Rad 76: | ||
Ett stort hot utanför den svenska Västkusten är alla fartyg som sjunkit under 1900-talet. Många av dem var fulltankade och allt eftersom de rostar sönder släpper de ut olja. Det kostar stora summor pengar att försöka få upp oljan, något som inte svenska staten vill bekosta. Så länge ingen kommer överens om vem som skall betala för att hämta upp oljan är det bara en fråga om tid innan nästa stora oljekatastrof drabbar kusten. | Ett stort hot utanför den svenska Västkusten är alla fartyg som sjunkit under 1900-talet. Många av dem var fulltankade och allt eftersom de rostar sönder släpper de ut olja. Det kostar stora summor pengar att försöka få upp oljan, något som inte svenska staten vill bekosta. Så länge ingen kommer överens om vem som skall betala för att hämta upp oljan är det bara en fråga om tid innan nästa stora oljekatastrof drabbar kusten. | ||
Allra farligast är oljetankern "S/S Skytteren" som sänktes utanför Måseskär under andra världskriget av sin egen kapten. Vid det tillfället var hon fullastad. När hennes tankar rostar sönder väntas en otrevlig oljekatastrof drabba Bohusläns kust. | Allra farligast är oljetankern "S/S Skytteren" som sänktes 1942 utanför Måseskär under andra världskriget av sin egen kapten. Vid det tillfället var hon fullastad. När hennes tankar rostar sönder väntas en otrevlig oljekatastrof drabba Bohusläns kust. | ||
== Amoco Cadiz och Exxon Valdez == | == Amoco Cadiz och Exxon Valdez == | ||
< | <youtube>https://www.youtube.com/watch?v=pJKEqYA5xsc</youtube> | ||
<youtube>https://www.youtube.com/watch?v=UsBYe68PHqg</youtube> | |||
== Oljeplattformar == | == Oljeplattformar == | ||
| Rad 69: | Rad 89: | ||
20 april 2010 började oljeplattformen Deepwater Horizon att brinna i mexikanska golfen och orsakade en av de värsta oljekatastrofen i under 1900-talet. Stora delar av USA:s kust drabbades av oljeutsläppet och man tror att det kan ta årtionden innan man återigen kan livnära sig på fiske i området. Man tror att så mycket som 65 000 ton råolja läckte ut innan man lyckades täta läckan till oljekällan. | 20 april 2010 började oljeplattformen Deepwater Horizon att brinna i mexikanska golfen och orsakade en av de värsta oljekatastrofen i under 1900-talet. Stora delar av USA:s kust drabbades av oljeutsläppet och man tror att det kan ta årtionden innan man återigen kan livnära sig på fiske i området. Man tror att så mycket som 65 000 ton råolja läckte ut innan man lyckades täta läckan till oljekällan. | ||
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/67/Deepwater_Horizon_fire_2010-04-21.jpg/800px-Deepwater_Horizon_fire_2010-04-21.jpg | |||
== Deepwater Horizon sjunker == | == Deepwater Horizon sjunker == | ||
< | <youtube>https://www.youtube.com/watch?v=Q1mLhwrNN8E</youtube> | ||
== Kuwaitkriget == | == Kuwaitkriget == | ||
| Rad 80: | Rad 101: | ||
När amerikanska trupper tvingade ut Iraks armé ur Kuwait 1991 sprängde irakierna merparten av oljekällorna i Kuwait. Varför? bara för att förstöra för fienden. Sammanlagt spilldes upp till 1,3 miljoner ton råolja ut på land och i havet. Det tog flera år att släcka dem och man tror att så mycket som 550 000 ton olja rann ut i Persiska viken. Till en början dog merparten av allt liv i den inre delen av viken men livet i viken återhämtade sig förvånansvärt snabbt. Troligen pga. den relativt höga temperaturen i vattnet som hjälper nedbrytningen av råolja. Det är ändå den största avsiktliga miljökatastrofen någonsin. | När amerikanska trupper tvingade ut Iraks armé ur Kuwait 1991 sprängde irakierna merparten av oljekällorna i Kuwait. Varför? bara för att förstöra för fienden. Sammanlagt spilldes upp till 1,3 miljoner ton råolja ut på land och i havet. Det tog flera år att släcka dem och man tror att så mycket som 550 000 ton olja rann ut i Persiska viken. Till en början dog merparten av allt liv i den inre delen av viken men livet i viken återhämtade sig förvånansvärt snabbt. Troligen pga. den relativt höga temperaturen i vattnet som hjälper nedbrytningen av råolja. Det är ändå den största avsiktliga miljökatastrofen någonsin. | ||
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/a9/Bergan_oil_field_fire.jpg/399px-Bergan_oil_field_fire.jpg | |||
<youtube>https://www.youtube.com/watch?v=2DoxBG5zdxg</youtube> | |||
==Oljeutsläpp i Arktis == | ==Oljeutsläpp i Arktis == | ||
| Rad 92: | Rad 116: | ||
Största problemet är ändå kylan. Den låga temperaturen gör att olja från ett utsläpp bryts ner extremt långsamt. Franska kusten dras fortfarande med problem efter ''Amoco Cadiz'' grundstötning 1978 trots att Atlanten är ett relativt varmt hav. Skador från en likadan katastrof i Arktis skulle ta mycket, mycket längre tid att återställa. | Största problemet är ändå kylan. Den låga temperaturen gör att olja från ett utsläpp bryts ner extremt långsamt. Franska kusten dras fortfarande med problem efter ''Amoco Cadiz'' grundstötning 1978 trots att Atlanten är ett relativt varmt hav. Skador från en likadan katastrof i Arktis skulle ta mycket, mycket längre tid att återställa. | ||
<img src="https://www.hellenicshippingnews.com/wp-content/uploads/2019/10/Mikhail-Lazarev.jpg" width=40%> | |||
<img src="https://gcaptain.com/wp-content/uploads/2014/10/tanker11.jpg" width=40%> | |||
''Rysk oljetanker i Arktis'' | ''Rysk oljetanker specialbyggd för Arktis, sjösatt 2019, och rysk tanker i Arktis'' | ||
== Källor == | == Källor == | ||
| Rad 120: | Rad 145: | ||
Samtliga bilder från Wikimedia copmmons utom bilden på pelikan: fri bild från Flickr. | Samtliga bilder från Wikimedia copmmons utom bilden på pelikan: fri bild från Flickr. | ||
och | |||
Oljeutsläpp; secure.i.telegraph.co.uk/multimedia/archive/02034/oil_2034431c.jpg | |||
Exxon Valdez: nails.newsela.com/s3/newsela-media/article_media/2019/04/learning-from-exxon-valdez-disaster-473a00c9.jpg | |||
Oljeutsläpp Lysekil: imengine.hall.infomaker.io/imengine/image.php?uuid=91cb8e27-f94a-4607-a154-f3e00639fc22&type=preview&source=false&function=hardcrop&width=980&height=653&q=80 | |||
Havsutter: nfwp-static.s3.amazonaws.com/uploads/2019/10/Sea-otter-728x420.jpg | |||
Bild på strömmar Danmark-Sverige: www.vattenkikaren.gu.se/fakta/ovrigt/eutrofie/strom.jpeg | |||
Oljeutsläpp på Tjörn: www.azoteimages.net/wp-content/uploads/2011/10/acb_110037.jpg | |||
Sonarbild på S/S Skytteren: resources.mynewsdesk.com/image/upload/c_limit,dpr_1.0,f_auto,h_700,q_auto,w_690/dmfqqhlh68kwmsgaz0t6.jpg | |||
Rysk oljetanker: www.hellenicshippingnews.com/wp-content/uploads/2019/10/Mikhail-Lazarev.jpg | |||
och gcaptain.com/wp-content/uploads/2014/10/tanker11.jpg | |||
--> | |||
====[[Geografi, skolbok|Åter]] till geografibokens register==== | ====[[Geografi, skolbok|Åter]] till geografibokens register==== | ||
[[Kategori:Geografi]] | [[Kategori:Geografi]] | ||
[[Kategori:Korrigerad]] | |||
Nuvarande version från 2 juli 2023 kl. 10.32
Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart. - Ingemar, admin