Den gröna revolutionen: Skillnad mellan sidversioner
Från Skolbok
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (6 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart'''. - Ingemar, admin | |||
<!-- | |||
== Vem var Thomas Malthus?== | == Vem var Thomas Malthus?== | ||
| Rad 18: | Rad 22: | ||
http://1.bp.blogspot.com/-nN_ZT1sJN6Y/TYYzW2SxEoI/AAAAAAAAAAM/oN7Ep7ROzb8/s1600/transition.png | http://1.bp.blogspot.com/-nN_ZT1sJN6Y/TYYzW2SxEoI/AAAAAAAAAAM/oN7Ep7ROzb8/s1600/transition.png | ||
''Sverige går in i skede 2 | ''När Sverige går in i skede 2 går dödstalen ner (röd linje) men födelsetalen är höga (blå linje) = kraftig befolkningsökning (grön linje)'' | ||
| Rad 25: | Rad 29: | ||
Man ”sprängde” byarna i Sverige. Med det menar man inte några explosioner, utan att man bröt upp de gamla bysamhällena och flyttade ut bondgårdarna nära fälten. De gamla, smala, åkerlapparna man ärvt sedan medeltiden slogs ihop i större åkrar där man kunde köra ett hästspann och senare en traktor. Det kallades för att man ”skiftade” åkermarken. Dessutom började man odla åkrarna i perioder. Man kunde först odla klöver i två år och låta åkrarna vara i fred för att sedan odla vete under två års tid. På det sättet fick jorden en chans att återhämta sig. Detta gav ändå större skördar. Det här odlingssättet kallas ”växelbruk” | Man ”sprängde” byarna i Sverige. Med det menar man inte några explosioner, utan att man bröt upp de gamla bysamhällena och flyttade ut bondgårdarna nära fälten. De gamla, smala, åkerlapparna man ärvt sedan medeltiden slogs ihop i större åkrar där man kunde köra ett hästspann och senare en traktor. Det kallades för att man ”skiftade” åkermarken. Dessutom började man odla åkrarna i perioder. Man kunde först odla klöver i två år och låta åkrarna vara i fred för att sedan odla vete under två års tid. På det sättet fick jorden en chans att återhämta sig. Detta gav ändå större skördar. Det här odlingssättet kallas ”växelbruk” | ||
<img src="https://www.mozaweb.com/sv/mozaik3D/FOL/tarsadalom/dombvideki_haz/960.jpg" width=50%> | |||
'' | ''En typisk radby, där husen står efter varandra längs vägen, från före skiftesreformen'' | ||
| Rad 39: | Rad 43: | ||
Första riktiga steget till det moderna jordbruket kom när man började med konstgödsel. I det traditionella jordbruket behövde man gödsel från djuren till åkrarna för att kunna odla tillräckligt mycket mat på markerna. Det innebar att en gård var tvungen att ha djur, även om man främst ville odla vete eller potatis. Man sa att: ''Äng är åkers moder'' och menade att ängens hö var nödvändigt för att boskapen skulle överleva under vintern och i sin tur ge gott om gödsel för åkern. Åkern odlade man mat på. Det innebar också att man behövde ha ungefär sex bitar äng för att få fram tillräckligt med hö till djuren som skulle gödsla en enda motsvarande yta åker. Det fanns naturligtvis även andra sätt att få fram foder till korna som att plocka löv och tunna kvistar från träd (kallas ''hamling'') eller att man slog gräs på myrar där det var för sankt för de tunga djuren att gå och beta. | Första riktiga steget till det moderna jordbruket kom när man började med konstgödsel. I det traditionella jordbruket behövde man gödsel från djuren till åkrarna för att kunna odla tillräckligt mycket mat på markerna. Det innebar att en gård var tvungen att ha djur, även om man främst ville odla vete eller potatis. Man sa att: ''Äng är åkers moder'' och menade att ängens hö var nödvändigt för att boskapen skulle överleva under vintern och i sin tur ge gott om gödsel för åkern. Åkern odlade man mat på. Det innebar också att man behövde ha ungefär sex bitar äng för att få fram tillräckligt med hö till djuren som skulle gödsla en enda motsvarande yta åker. Det fanns naturligtvis även andra sätt att få fram foder till korna som att plocka löv och tunna kvistar från träd (kallas ''hamling'') eller att man slog gräs på myrar där det var för sankt för de tunga djuren att gå och beta. | ||
<img src="https://grundskoleboken.se/skolboken/images/slatterolof.jpg" width=50%> | |||
''Ängsslåtter med lie'' | ''Ängsslåtter med lie'' | ||
| Rad 51: | Rad 55: | ||
== Varför gjorde mekaniseringen att landsbygden avfolkades? == | == Varför gjorde mekaniseringen att landsbygden avfolkades? == | ||
<img src="https://grundskoleboken.se/skolboken/images/gralle_traktorn.jpg" width=50%> | |||
''Grålle'' | ''Grålle'' | ||
| Rad 62: | Rad 66: | ||
När man började odla stora ytor med en enda sorts växt blev odlingarna känsliga både för insektsangrepp och svamp- och mögelangrepp. Det gjorde att bönderna fick lägga ut mer och mer pengar på kemiska gifter och bekämpningsmedel som krävdes för att skördarna skulle kunna växa i fred utan att bli sjuka eller uppätna. Bekämpningsmedlen blev vanliga i jordbruket efter andra världskriget. | När man började odla stora ytor med en enda sorts växt blev odlingarna känsliga både för insektsangrepp och svamp- och mögelangrepp. Det gjorde att bönderna fick lägga ut mer och mer pengar på kemiska gifter och bekämpningsmedel som krävdes för att skördarna skulle kunna växa i fred utan att bli sjuka eller uppätna. Bekämpningsmedlen blev vanliga i jordbruket efter andra världskriget. | ||
<img src="https://grundskoleboken.se/skolboken/images/tractorspraying.jpg" width=50%> | |||
''Maskbekämpning på kronärtskockor'' | ''Maskbekämpning på kronärtskockor'' | ||
| Rad 91: | Rad 95: | ||
== Hur ser framtiden ut? == | == Hur ser framtiden ut? == | ||
Vi blir fler och fler på jorden. Om det inte hade varit för Borlaugs forskning skulle vi antagligen ha massvält på jorden redan nu. Vi är | Vi blir fler och fler på jorden. Om det inte hade varit för Borlaugs forskning skulle vi antagligen ha massvält på jorden redan nu. Vi är snart 7 000 000 000 människor på jorden och beräknas vara över 10 000 000 000 runt år 2050. Då finns troligen ingen mer mark kvar som inte är uppodlad. Hur skall vi ordna mat till alla dessa människor? | ||
Ett sätt vore att sluta med köttproduktion och odla soja på den mark där vi har biffkor och andra köttdjur nu. Då skulle vi kunna fördubbla matproduktionen på samma yta, men vi människor gillar smaken på kött så den tanken är ganska orimlig. | Ett sätt vore att sluta med köttproduktion och odla soja på den mark där vi har biffkor och andra köttdjur nu. Då skulle vi kunna fördubbla matproduktionen på samma yta, men vi människor gillar smaken på kött så den tanken är ganska orimlig. | ||
| Rad 102: | Rad 106: | ||
''Belgian Blue, en ej genmodifierad mutation, ändå omstridd'' | ''Belgian Blue, en ej genmodifierad mutation, ändå omstridd'' | ||
== Källor == | == Källor == | ||
| Rad 131: | Rad 134: | ||
''Den demografiska transmissionen'' | ''Den demografiska transmissionen'' | ||
radby: www.mozaweb.com/sv/mozaik3D/FOL/tarsadalom/dombvideki_haz/960.jpg | |||
''Huddunge by, karta från innan skiftesreformen'' | ''Huddunge by, karta från innan skiftesreformen'' | ||
| Rad 146: | Rad 149: | ||
''Insektsbekämpning'' | ''Insektsbekämpning'' | ||
→> | |||
| Rad 153: | Rad 158: | ||
[[Kategori:Geografi]] | [[Kategori:Geografi]] | ||
[[Kategori:Korrigerad]] | |||
Nuvarande version från 2 juli 2023 kl. 06.46
Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart. - Ingemar, admin