Emigration och immigration: Skillnad mellan sidversioner
Från Skolbok
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart'''. - Ingemar, admin | |||
<!-- | |||
Ofta talar man om "invandrare" i Sverige, men ett finare namn är '''immigranter'''. Finns det invandrare i ett land måste det även finnas utvandrare från ett annat land, och utvandrare kallas '''emigranter''' med finare svenska. Det gör att invandring också kallas immigration och utvandring kallas emigration. Om man bara talar om flyttning i allmänhet, inom ett land t.ex., kallas det för migration. | Ofta talar man om "invandrare" i Sverige, men ett finare namn är '''immigranter'''. Finns det invandrare i ett land måste det även finnas utvandrare från ett annat land, och utvandrare kallas '''emigranter''' med finare svenska. Det gör att invandring också kallas immigration och utvandring kallas emigration. Om man bara talar om flyttning i allmänhet, inom ett land t.ex., kallas det för migration. | ||
| Rad 6: | Rad 11: | ||
Det kan finnas många olika orsaker till att en människa vill lämna sitt hemland och ett samlingsnamn för alla orsakerna kallas "push" faktorer (''push = trycka på engelska''). Någonting trycker iväg personen, bort från landet. Nu flyttar ingen från ett land till ett som ser exakt likadant ut. Man flyttar till ett land där man kan få det bättre på något vis. Alla de faktorer som drar till sig människor till ett land kallas gemensamt för "pull" faktorer (''pull = dra på engelska''). Oftast är pull-faktorerna motsatsen till push-faktorerna. | Det kan finnas många olika orsaker till att en människa vill lämna sitt hemland och ett samlingsnamn för alla orsakerna kallas "push" faktorer (''push = trycka på engelska''). Någonting trycker iväg personen, bort från landet. Nu flyttar ingen från ett land till ett som ser exakt likadant ut. Man flyttar till ett land där man kan få det bättre på något vis. Alla de faktorer som drar till sig människor till ett land kallas gemensamt för "pull" faktorer (''pull = dra på engelska''). Oftast är pull-faktorerna motsatsen till push-faktorerna. | ||
https://3.bp.blogspot.com/_W8MKyrpvUV4/TKN12DH5yqI/AAAAAAAAAW4/1LRV57YvAzY/s1600/happy+retirement_lovefunfun_09.jpg | |||
''Svenska pensionärer emigrerar från Sverige till solen och värmen i Sydeuropa'' | ''Svenska pensionärer emigrerar från Sverige till solen och värmen i Sydeuropa'' | ||
| Rad 25: | Rad 30: | ||
https://sacc-usa.org/currents/wp-content/uploads/2011/01/Andrew-Peterson-in-front-of-his-first-shanty-back-in-1855..jpg | |||
''Andrew Peterson i Minnesota 1855'' | ''Andrew Peterson i Minnesota 1855'' | ||
| Rad 45: | Rad 50: | ||
Ändå hade ofta svenskarna ett uselt liv i det nya landet. De kunde inte språket och många var lantbrukare och saknade högre utbildning. De var litet grann som en del svenskar ser på somalier som kommer till Sverige i nutid. Svenskarna fick ta de jobb som erbjöds i städerna och de bosatte sig med varandra vilket skapade stadsdelar där få kunde tala landets språk eftersom det gick bra att fortsätta tala svenska. Prostitutionen var vanlig bland svenska flickor och svenskar bildade kriminella gäng i de större östkuststäderna liknande det som italienska immigranter skulle göra med sin maffia senare i USA:s historia. Förvånansvärt många svenskar bodde i USA några få år för att sedan flytta tillbaka till Sverige igen. | Ändå hade ofta svenskarna ett uselt liv i det nya landet. De kunde inte språket och många var lantbrukare och saknade högre utbildning. De var litet grann som en del svenskar ser på somalier som kommer till Sverige i nutid. Svenskarna fick ta de jobb som erbjöds i städerna och de bosatte sig med varandra vilket skapade stadsdelar där få kunde tala landets språk eftersom det gick bra att fortsätta tala svenska. Prostitutionen var vanlig bland svenska flickor och svenskar bildade kriminella gäng i de större östkuststäderna liknande det som italienska immigranter skulle göra med sin maffia senare i USA:s historia. Förvånansvärt många svenskar bodde i USA några få år för att sedan flytta tillbaka till Sverige igen. | ||
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/71/Gus_Strateges%2C_11yo_celery_vendor_-_Central_Market.jpg/640px-Gus_Strateges%2C_11yo_celery_vendor_-_Central_Market.jpg | |||
''Invandrarpojke i New York säljer selleri på lördagsnatten, tidigt 1900-tal.'' | ''Invandrarpojke i New York säljer selleri på lördagsnatten, tidigt 1900-tal.'' | ||
| Rad 81: | Rad 86: | ||
Ett annat sätt att dela upp push- och pull-faktorerna är att värdera dem utifrån fysiska, ekonomiska eller sociala faktorer. | Ett annat sätt att dela upp push- och pull-faktorerna är att värdera dem utifrån fysiska, ekonomiska eller sociala faktorer. | ||
<img src=" | <img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/2d/2004-tsunami.jpg" width=50%> | ||
''Tsunami i Thailand 2004'' | ''Tsunami i Thailand 2004'' | ||
| Rad 96: | Rad 101: | ||
Sociala faktorer kan vara: förbättrad levnadsstandard, minskad kriminalitet, komma närmare släkt och vänner som flyttat tidigare, att slippa förföljelse. | Sociala faktorer kan vara: förbättrad levnadsstandard, minskad kriminalitet, komma närmare släkt och vänner som flyttat tidigare, att slippa förföljelse. | ||
==Urbanisering och ruralisering== | ==Urbanisering och ruralisering== | ||
| Rad 122: | Rad 128: | ||
De som vanligtvis emigrerar är unga män som inte hunnit bilda familj ännu. De anses klara sig bättre på egen hand än ensamma flickor i samma ålder. Ofta flyttar man först till ett land inte alltför långt bort. Sedan kommer släktingar och vänner och bor tillsammans med den som flyttade först. När gruppen blivit nog trygg och stor brukar alltid någon av medlemmarna flytta iväg till nästa land längre bort som kan ha ändå bättre förutsättningar. Efter ett tag kommer folk efter och bor hos den personen som flyttade iväg osv. Det kallas för "stegvis migration". Det är mycket mer vanligt med stegvis migration än att man flyttar direkt runt halva jorden till ett nytt land. | De som vanligtvis emigrerar är unga män som inte hunnit bilda familj ännu. De anses klara sig bättre på egen hand än ensamma flickor i samma ålder. Ofta flyttar man först till ett land inte alltför långt bort. Sedan kommer släktingar och vänner och bor tillsammans med den som flyttade först. När gruppen blivit nog trygg och stor brukar alltid någon av medlemmarna flytta iväg till nästa land längre bort som kan ha ändå bättre förutsättningar. Efter ett tag kommer folk efter och bor hos den personen som flyttade iväg osv. Det kallas för "stegvis migration". Det är mycket mer vanligt med stegvis migration än att man flyttar direkt runt halva jorden till ett nytt land. | ||
https://www.debrecensun.hu/media/2012/03/20-algerian-intruders-caught-near-debrecen/illegal.jpg | |||
''Ung man på flykt in i EU'' | ''Ung man på flykt in i EU'' | ||
| Rad 133: | Rad 139: | ||
Den andra sortens immigranter är flyktingar. Det är människor som riskerar att fängslas eller dödas av olika orsaker i sina hemländer och därför söker de "asyl", ett fint namn för skydd, i Sverige. Sverige har lovat att ta emot en viss mängd flyktingar varje år av ren medmänsklighet. Dessa flyktingar får i princip automatiskt uppehållstillstånd. | Den andra sortens immigranter är flyktingar. Det är människor som riskerar att fängslas eller dödas av olika orsaker i sina hemländer och därför söker de "asyl", ett fint namn för skydd, i Sverige. Sverige har lovat att ta emot en viss mängd flyktingar varje år av ren medmänsklighet. Dessa flyktingar får i princip automatiskt uppehållstillstånd. | ||
<img src=" | <img src="https://4.bp.blogspot.com/_y4gBj2kbUd4/SxbjrbZOAqI/AAAAAAAABFw/rMtQ98KPA0A/s400/ensamkommande.JPG" width=50%> | ||
''Ensamkommande flyktingbarn får alltid uppehållstillstånd så ibland ifrågasätts det om barnen verkligen är under 18 år i vissa grupperingar i samhället'' | ''Ensamkommande flyktingbarn får alltid uppehållstillstånd så ibland ifrågasätts det om barnen verkligen är under 18 år i vissa grupperingar i samhället'' | ||
| Rad 189: | Rad 195: | ||
Ensamkommande flyktingbarn | Ensamkommande flyktingbarn | ||
--> | |||
====[[Geografi, skolbok|Åter]] till geografibokens register==== | ====[[Geografi, skolbok|Åter]] till geografibokens register==== | ||
| Rad 194: | Rad 201: | ||
[[Kategori: Geografi]] | [[Kategori: Geografi]] | ||
[[Kategori:Korrigerad]] | |||
Nuvarande version från 2 juli 2023 kl. 06.45
Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart. - Ingemar, admin