Andra industriella revolutionen 1840-1914: Skillnad mellan sidversioner
Från Skolbok
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (17 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
''Trampsymaskinen var den vanligaste maskinen i hemmen i Europa och USA under 1800-talets andra hälft och hittas än idag ofta undangömda på vindar och i gamla förråd.'' | ''Trampsymaskinen var den vanligaste maskinen i hemmen i Europa och USA under 1800-talets andra hälft och hittas än idag ofta undangömda på vindar och i gamla förråd.'' | ||
<br />''Ett måste | <br />''Ett måste under den tiden det var kvinnans jobb att köpa hem tyg och sy alla familjens kläder själv.'' | ||
Den andra industriella revolutionen brukar man räkna mellan 1840-1914, till första världskrigets början. De första delen mellan ca 1840-1900 sammanfaller med "''den Victorianska tiden''" i Storbritannien när drottning Victoria härskade över imperiet och den Oscarianska i Sverige när Oscar II var kung mellan 1872-1907. Delar sammanfaller även med perioden [[La belle époque]] i Europa. De viktigaste delarna var uppfinnandet av: massproduktion och löpande bandet, elektricitet och telegrafen, kemisk industri och dynamit. | Den andra industriella revolutionen brukar man räkna mellan 1840-1914, till första världskrigets början. De första delen mellan ca 1840-1900 sammanfaller med "''den Victorianska tiden''" i Storbritannien när drottning Victoria härskade över imperiet och den Oscarianska i Sverige när Oscar II var kung mellan 1872-1907. Delar sammanfaller även med perioden [[La belle époque]] i Europa. De viktigaste delarna var uppfinnandet av: massproduktion och löpande bandet, elektricitet och telegrafen, kemisk industri och dynamit. | ||
| Rad 16: | Rad 16: | ||
För att den andra industriella revolutionen skulle komma igång krävdes vissa strukturer: | För att den andra industriella revolutionen skulle komma igång krävdes vissa strukturer: | ||
*Ett tydligt klassamhälle med få rika som bestämde över många fattiga och en framväxande medelklass | *Ett tydligt klassamhälle med få rika som bestämde över många fattiga och en framväxande medelklass | ||
*Vanligaste maskinen i hemmen blev den trampdrivna symaskinen, eftersom alla kläder syddes hemma hos arbetarklassen | |||
*Fackföreningar var förbjudna och strejker slogs ner med våld | *Fackföreningar var förbjudna och strejker slogs ner med våld | ||
*Låga löner eller slaveri i de länder där råvarorna producerades | *Låga löner eller slaveri i de länder där råvarorna producerades | ||
| Rad 22: | Rad 23: | ||
*Massproduktionen krävde att fabriksägarna kunde betala låg lön, kräva många timmars arbetstid och inget skydd om arbetarna skadades | *Massproduktionen krävde att fabriksägarna kunde betala låg lön, kräva många timmars arbetstid och inget skydd om arbetarna skadades | ||
*"''Löpande bandet''" infördes först i slakterier och sedan fabrikerna, att varje arbetare bara gjorde en liten del av tillverkningen | *"''Löpande bandet''" infördes först i slakterier och sedan fabrikerna, att varje arbetare bara gjorde en liten del av tillverkningen | ||
*Genom att maskinerna var enkla att sköta krävdes ingen utbildning. Även barn kunde sköta dem. Det höll nere lönerna | *Genom att maskinerna var enkla att sköta krävdes ingen utbildning. Även outbildade kvinnor och barn kunde sköta dem. Det höll nere lönerna | ||
*Elektricitet gjorde det möjligt att arbeta dygnet runt, även när det var mörkt | *Elektricitet gjorde det möjligt att arbeta dygnet runt, även när det var mörkt | ||
*Med telegrafens hjälp gick det att skicka meddelanden från kust till kust i USA och andra världsdelar på några sekunder | *Med telegrafens hjälp gick det att skicka meddelanden från kust till kust i USA och andra världsdelar på några sekunder | ||
*Billigt stål gjorde det möjligt att bygga järnvägar genom världsdelarna. | *Billigt stål gjorde det möjligt att bygga järnvägar genom världsdelarna. | ||
*Billigt stål gjorde att det gick att bygga hela fartyg av stål | *Billigt stål gjorde det möjligt att bygga med stålbalkar, så stålbroar och skyskrapor blev möjliga att bygga. Eiffeltornet är det mest kända byggnadsverket med den nya tekniken | ||
*Med dynamitens hjälp gick det att spränga sig djupare ner i gruvorna än förr, och genom berg som annars skulle stoppat all järnvägstrafik | *Billigt stål gjorde också att det gick att bygga hela fartyg av stål | ||
*Med dynamitens hjälp gick det att spränga sig djupare ner i gruvorna än förr, och genom berg som annars skulle stoppat både kanalbyggen och all järnvägstrafik | |||
==Kommunikation== | ==Kommunikation== | ||
| Rad 35: | Rad 37: | ||
''Ångbåt med skovelhjul, inte propeller, 1901'' | ''Ångbåt med skovelhjul, inte propeller, 1901'' | ||
Det här är en period där transportsätten både blir fler och billigare. Fraktfartygen försågs med ångpannor istället för segel. När | Det här är en period där transportsätten både blir fler och billigare. Fraktfartygen försågs med ångpannor istället för segel. De första ångbåtarna drevs fram med stora skovelhjul monterade på sidorna eller i fartygets akter. Första patentet på en fungerande propeller togs 1836 av bla. svensken John Ericsson. När skeppen inte längre var beroende av vindar kunde de följa en tidtabell. Dessutom blev de mycket snabbare. De sista segelfartygen seglade med extremt billiga laster över långa avstånd, som ull från Australien. I slutet av perioden började mindre fartyg, som fiskebåtar, att förses med tändkulemotorer som drevs med olja istället för ånga. | ||
[[File:East and West Shaking hands at the laying of last rail Union Pacific Railroad - Restoration.jpg|400px]] | |||
''1869 invigdes "Pacific Railway" i USA som gick från väst- till östkust'' | |||
<br />''bilden visar när ett tåg från varje håll slutligen möts på mitten.'' | |||
''Ånglok'' | Lokomotiven utvecklades. De blev allt snabbare och i takt med järnvägarnas utbyggnad blev det allt naturligare att ta tåget till olika platser inom länderna. Det byggdes en järnväg från västkusten till östkusten i USA, Orientexpressen gick från Paris till Istanbul i Turkiet, genom hela Europa, och i Ryssland förband den transsibiriska järnvägen Moskva med Stilla havet. Inom städerna började elektriska spårvagnar bli vanliga i takt med att elnätet byggdes ut och samtidigt byttes oljelamporna, eller lysgaslamporna, som tidigare lyst upp gatorna om nätterna ut mot elektriska lampor. Sveriges första elektriska spårvagn invigdes 1901 i Stockholm, 1902 kom de till Göteborg. | ||
[[File:Rogers Steam Locomotive 2 (31441536442).jpg|400px]] | |||
[[File:Londres-Paris-Constantinople...Orient-Express. Paris-Munich-Vienne-Budapest-Belgrade & Constantinople - service rapide sans changement de voiture, sans passeport... Hiver 1888-89.jpg|200px]] | |||
''Ånglok'' och ''reklam för Orientexpressen, 1888-89'' | |||
År 1903, i slutet av perioden, lyckades bröderna Wright få upp ett flygplan med motor i luften. Det var första steget mot flygplanens utveckling, vilket skulle ta ett jätteskutt genom teknikutvecklingen under första världskriget. | År 1903, i slutet av perioden, lyckades bröderna Wright få upp ett flygplan med motor i luften. Det var första steget mot flygplanens utveckling, vilket skulle ta ett jätteskutt genom teknikutvecklingen under första världskriget. | ||
I USA började Ford tillverka bilar enligt "''löpande band''" metoden. | [[File:Wrightflyer highres.jpg|400px]] | ||
[[File:More otho flying.JPG|400px]] | |||
''Bröderna Wrights första flygtur med ett flygplan med motor, USA 1903, Otto Lilienthal segelflög i Berlin redan 1891 (bild från 1895)'' | |||
I USA började Ford tillverka bilar, av modell "T", enligt "''löpande band''" metoden i början av 1900-talet. Därför kallas metoden ibland för ''"fordismen"''. Andra bilar var fruktansvärt dyra att köpa och var därför bara något för adel och överklass. Nu kunde även medelklassen, de med någorlunda välbetalt arbete, köpa sig en egen bil. De bilar som Ford tillverkade hade en motor som drevs med bensin. Dessa billiga bilar konkurrerade snabbt ut andra tillverkare som byggde bilar som drevs med ånga eller hade elmotorer. | |||
[[File:Ford assembly line - 1913.jpg|400px]] | [[File:Ford assembly line - 1913.jpg|400px]] | ||
| Rad 54: | Rad 67: | ||
Och så klart, den som inte hade råd med en bil, kunde alltid köpa en cykel. Ett fordon som blev populärt från 1870-talet och framåt i Europas städer. | Och så klart, den som inte hade råd med en bil, kunde alltid köpa en cykel. Ett fordon som blev populärt från 1870-talet och framåt i Europas städer. | ||
Även om brev fortfarande var | Även om skickandet av brev med posten fortfarande var det vanliga sättet att kommunicera över långa avstånd, började det bli allt vanligare att skicka telegram med telegraf. Det var ett enkelt, men dyrt, sätt att snabbt skicka meddelanden. Med hjälp av en morsenyckel skickades en serie korta och långa elektriska signaler som motsvarade olika bokstäver. Varje bokstav kostade en slant att skicka. På kartan ser du alla civila telegraflinjer 1891. | ||
[[File:1891 Telegraph Lines.jpg|400px]] | |||
[[File:HB9O Siemens key replica.jpg|400px]] | |||
''Civila telegraflinjer 1891.'' och ''Morsenyckel. När den trycktes skickades en signal. Kort nedtryckning = kort signal. Lång nedtryckning = lång signal. '' | |||
<br />''Nödsignalen SOS . . . - - - . . . är kanske den mest kända morsesignalen'' | |||
En nackdel med telegrafi var att det krävdes ledningar som signalerna skickades genom. 1901 lyckades Guglielmo Marconi skicka en signal från England till Kanadas östkust, utan att använda en ledning. Det var början på trådlös kommunikation. | |||
[[File:Marconi at Signal Hill with instruments used to receive the first Transatlantic signals - December 1901.jpg|400px]] | |||
''Marconi 1901, med den första trådlösa telegrafen framför sig'' | |||
==Vapen== | ==Vapen== | ||
Storbritannien var först i världen med ett tungt krigsfartyg byggt helt i i stål, när de sjösatte slagskeppet HMS Dreadnought 1906. Det var dessutom världens snabbaste tunga krigsfartyg | Storbritannien var först i världen med ett tungt krigsfartyg byggt helt i i stål, när de sjösatte slagskeppet ''HMS Dreadnought'' 1906. Det var dessutom världens snabbaste tunga krigsfartyg utrustad med tunga kanoner som nådde längre än kanonerna på andra slagskepp. Hastigheten och räckvidden på fartygets tunga kanoner gjorde henne helt oövervinneligt i strid mot alla andra krigsfartyg. Andra länder, som Tyskland, var snabba att kopiera designen och efter några år hade alla stormakter liknande krigsfartyg. | ||
[[File:HMS Dreadnought 1906 H61017.jpg|600px]] | [[File:HMS Dreadnought 1906 H61017.jpg|600px]] | ||
| Rad 114: | Rad 135: | ||
:1 Vilken var den vanligaste maskinen i svenska hem under 1800-talets andra hälft? Och varför var den så vanlig? | :1 Vilken var den vanligaste maskinen i svenska hem under 1800-talets andra hälft? Och varför var den så vanlig? | ||
:2 Vad kallades den period som | :2 Vad kallades den period som pågick i Sverige respektive i England under den andra industriella revolutionen? | ||
:3 Hur kunde fabriksägarna tillverka saker så billigt i sina fabriker? | :3 Hur kunde fabriksägarna tillverka saker så billigt i sina fabriker? | ||
:4 Vad hette de långa järnvägarna från | :4 Vad hette de långa järnvägarna från Paris och från Moskva? | ||
:5 Vad fick ''löpande bandet'' sitt namn från? | :5 Vad fick ''löpande bandet'' sitt namn från? | ||
:6 Från när blev det vanligt med cykel i städerna? | :6 Från när blev det vanligt med cykel i städerna? | ||
| Rad 133: | Rad 154: | ||
https://www.britannica.com/technology/Bessemer-process | https://www.britannica.com/technology/Bessemer-process | ||
https://www.pbs.org/wgbh/aso/databank/entries/dt01ma.html | |||
https://digitaltmuseum.se/021016317683/stockholms-forsta-elektriska-sparvagnar-vid-slussen-1901 | |||
http://goteborgssparvagar.se/kul-tur/historik/ | |||
https://en.wikipedia.org/wiki/20-pounder_Parrott_rifle | https://en.wikipedia.org/wiki/20-pounder_Parrott_rifle | ||
| Rad 149: | Rad 176: | ||
[[Kategori:Historia]] | [[Kategori:Historia]] | ||
[[Kategori: | [[Kategori:Teknik]] | ||
[[Kategori:Industriellarevolutionen]] | |||
Nuvarande version från 6 februari 2022 kl. 09.49
Trampsymaskinen var den vanligaste maskinen i hemmen i Europa och USA under 1800-talets andra hälft och hittas än idag ofta undangömda på vindar och i gamla förråd.
Ett måste under den tiden det var kvinnans jobb att köpa hem tyg och sy alla familjens kläder själv.
Den andra industriella revolutionen brukar man räkna mellan 1840-1914, till första världskrigets början. De första delen mellan ca 1840-1900 sammanfaller med "den Victorianska tiden" i Storbritannien när drottning Victoria härskade över imperiet och den Oscarianska i Sverige när Oscar II var kung mellan 1872-1907. Delar sammanfaller även med perioden La belle époque i Europa. De viktigaste delarna var uppfinnandet av: massproduktion och löpande bandet, elektricitet och telegrafen, kemisk industri och dynamit.
Under den första industriella revolutionen uppfanns olika maskiner. Under den andra industriella revolutionen förbättras redan existerande maskiner.
Strukturerna
Barnarbetare
För att den andra industriella revolutionen skulle komma igång krävdes vissa strukturer:
- Ett tydligt klassamhälle med få rika som bestämde över många fattiga och en framväxande medelklass
- Vanligaste maskinen i hemmen blev den trampdrivna symaskinen, eftersom alla kläder syddes hemma hos arbetarklassen
- Fackföreningar var förbjudna och strejker slogs ner med våld
- Låga löner eller slaveri i de länder där råvarorna producerades
- Varor som tillverkats hemma, som: tvål, smör, stearinljus och kläder, började istället tillverkas i fabriker till så låg kostnad att alla hade råd med dem
- Massproduktion i fabrikerna.
- Massproduktionen krävde att fabriksägarna kunde betala låg lön, kräva många timmars arbetstid och inget skydd om arbetarna skadades
- "Löpande bandet" infördes först i slakterier och sedan fabrikerna, att varje arbetare bara gjorde en liten del av tillverkningen
- Genom att maskinerna var enkla att sköta krävdes ingen utbildning. Även outbildade kvinnor och barn kunde sköta dem. Det höll nere lönerna
- Elektricitet gjorde det möjligt att arbeta dygnet runt, även när det var mörkt
- Med telegrafens hjälp gick det att skicka meddelanden från kust till kust i USA och andra världsdelar på några sekunder
- Billigt stål gjorde det möjligt att bygga järnvägar genom världsdelarna.
- Billigt stål gjorde det möjligt att bygga med stålbalkar, så stålbroar och skyskrapor blev möjliga att bygga. Eiffeltornet är det mest kända byggnadsverket med den nya tekniken
- Billigt stål gjorde också att det gick att bygga hela fartyg av stål
- Med dynamitens hjälp gick det att spränga sig djupare ner i gruvorna än förr, och genom berg som annars skulle stoppat både kanalbyggen och all järnvägstrafik
Kommunikation
_1901.jpg)
Ångbåt med skovelhjul, inte propeller, 1901
Det här är en period där transportsätten både blir fler och billigare. Fraktfartygen försågs med ångpannor istället för segel. De första ångbåtarna drevs fram med stora skovelhjul monterade på sidorna eller i fartygets akter. Första patentet på en fungerande propeller togs 1836 av bla. svensken John Ericsson. När skeppen inte längre var beroende av vindar kunde de följa en tidtabell. Dessutom blev de mycket snabbare. De sista segelfartygen seglade med extremt billiga laster över långa avstånd, som ull från Australien. I slutet av perioden började mindre fartyg, som fiskebåtar, att förses med tändkulemotorer som drevs med olja istället för ånga.
1869 invigdes "Pacific Railway" i USA som gick från väst- till östkust
bilden visar när ett tåg från varje håll slutligen möts på mitten.
Lokomotiven utvecklades. De blev allt snabbare och i takt med järnvägarnas utbyggnad blev det allt naturligare att ta tåget till olika platser inom länderna. Det byggdes en järnväg från västkusten till östkusten i USA, Orientexpressen gick från Paris till Istanbul i Turkiet, genom hela Europa, och i Ryssland förband den transsibiriska järnvägen Moskva med Stilla havet. Inom städerna började elektriska spårvagnar bli vanliga i takt med att elnätet byggdes ut och samtidigt byttes oljelamporna, eller lysgaslamporna, som tidigare lyst upp gatorna om nätterna ut mot elektriska lampor. Sveriges första elektriska spårvagn invigdes 1901 i Stockholm, 1902 kom de till Göteborg.
.jpg)
Ånglok och reklam för Orientexpressen, 1888-89
År 1903, i slutet av perioden, lyckades bröderna Wright få upp ett flygplan med motor i luften. Det var första steget mot flygplanens utveckling, vilket skulle ta ett jätteskutt genom teknikutvecklingen under första världskriget.
Fel vid skapande av miniatyrbild: Fil:More otho flying.JPG
Bröderna Wrights första flygtur med ett flygplan med motor, USA 1903, Otto Lilienthal segelflög i Berlin redan 1891 (bild från 1895)
I USA började Ford tillverka bilar, av modell "T", enligt "löpande band" metoden i början av 1900-talet. Därför kallas metoden ibland för "fordismen". Andra bilar var fruktansvärt dyra att köpa och var därför bara något för adel och överklass. Nu kunde även medelklassen, de med någorlunda välbetalt arbete, köpa sig en egen bil. De bilar som Ford tillverkade hade en motor som drevs med bensin. Dessa billiga bilar konkurrerade snabbt ut andra tillverkare som byggde bilar som drevs med ånga eller hade elmotorer.
Fil:Ford assembly line - 1913.jpg Fil:1910Ford-T.jpg
Löpande bandet i Fords fabrik 1913 och T-Ford, 1910 års modell
Och så klart, den som inte hade råd med en bil, kunde alltid köpa en cykel. Ett fordon som blev populärt från 1870-talet och framåt i Europas städer.
Även om skickandet av brev med posten fortfarande var det vanliga sättet att kommunicera över långa avstånd, började det bli allt vanligare att skicka telegram med telegraf. Det var ett enkelt, men dyrt, sätt att snabbt skicka meddelanden. Med hjälp av en morsenyckel skickades en serie korta och långa elektriska signaler som motsvarade olika bokstäver. Varje bokstav kostade en slant att skicka. På kartan ser du alla civila telegraflinjer 1891.
Fil:1891 Telegraph Lines.jpg Fil:HB9O Siemens key replica.jpg
Civila telegraflinjer 1891. och Morsenyckel. När den trycktes skickades en signal. Kort nedtryckning = kort signal. Lång nedtryckning = lång signal.
Nödsignalen SOS . . . - - - . . . är kanske den mest kända morsesignalen
En nackdel med telegrafi var att det krävdes ledningar som signalerna skickades genom. 1901 lyckades Guglielmo Marconi skicka en signal från England till Kanadas östkust, utan att använda en ledning. Det var början på trådlös kommunikation.
Marconi 1901, med den första trådlösa telegrafen framför sig
Vapen
Storbritannien var först i världen med ett tungt krigsfartyg byggt helt i i stål, när de sjösatte slagskeppet HMS Dreadnought 1906. Det var dessutom världens snabbaste tunga krigsfartyg utrustad med tunga kanoner som nådde längre än kanonerna på andra slagskepp. Hastigheten och räckvidden på fartygets tunga kanoner gjorde henne helt oövervinneligt i strid mot alla andra krigsfartyg. Andra länder, som Tyskland, var snabba att kopiera designen och efter några år hade alla stormakter liknande krigsfartyg.
Fil:HMS Dreadnought 1906 H61017.jpg
HMS Dreadnought, den tidens motsvarighet till Dödsstjärnan i Star Wars filmerna
Remingtonfabriken i USA började tillverka gevär som laddades bakifrån, istället för mynningsladdare, 1864 och som användes i stor utsträckning av nordstaternas armé under amerikanska inbördeskriget. Sydstaternas använde musköter och deras soldater var dels tvungna att stå upp vid omladdning och dels tog det mycket längre tid att ladda en musköt än att sätta in en patron i ett bakladdat gevär. Två stora nackdelar när ny teknik mötte äldre.
De kanoner sydstaterna använde var till stor del mynningsladdade, slätborrade kanoner från Napoleons armé, som kunde skjuta lite över 400 meter. Nordstaterna å sin sida tillverkade långskjutande artilleri, ibland monterat på järnvägsvagnar, med räfflad insida på piporna som gav hög träffsäkerhet även på avstånd över en kilometer. Ändå skilde det bara drygt 50 år mellan kanontyperna.
Det blev mer och mer uppenbart att de länder som inte hängde med i teknikutvecklingen riskerade att snabbt hamna på efterkälken och därmed erövras av aggressiva grannländer.
Aktörerna
- Sir Henry Bessemer var en engelsk uppfinnare som år 1856 kom på ett sätt att tillverka riktigt billigt stål med hjälp av stenkol. På många platser användes fortfarande träkol, eftersom det var svårare att få bra stål med stenkol. Det gjorde att Englands skogar var på väg att försvinna samtidigt som behovet av trä till städernas husbyggande var enormt. Genom Bessemers metod gick det att tillverka så billigt stål att rälsen till järnvägarna kunde göras av stål istället för järn, och ingen stal rälsen när den väl lagts ut.
En Bessemer-vanna, att göra stål i enligt bessemermetoden. Högbo, utanför Sandviken
- Henry Ford var mannen som tog det löpande bandet in i fabrikerna. Tekniken användes sedan tidigare i slakterierna, men genom att låta varje arbetare göra ett enda moment i biltillverkningen kunde ha få ner priset på bilar så att de arbetare som tillverkade bilarna även hade råd att köpa en egen bil. Den första serietillverkade bilen var Fords modell T som började tillverkas 1908. T-Forden, som den kom att kallas.
- Alfred Nobel var svensk ingenjör och uppfinnare som tog patent på dynamit 1867. Före dynamiten användes farliga sprängämnen som svartkrut och nitroglycerin i gruvor och vid tunnelbyggen. Det ledde till många olyckor. Med dynamiten, som var säker att hantera, blev det enklare och billigare att använda sprängämnen. Nobel blev miljonär på dynamitförsäljningen och det är räntan på pengarna efter Nobel som delas ut i nobelpris varje år.
Fil:Caisse dynamite nobel paulilles expo.JPG
Antika dynamitgubbar, tillverkade i Nobels fabrik
Kontinuitet och förändring?
Fil:George William Joy - The Bayswater Omnibus.jpg
Fattiga och rika delade bussar och spårvagnar och kom varandra nära på ett sätt de inte gjort förr
- Människorna levde som de alltid gjort, men genom alla förbättringar ökade levnadsstandarden för överklassen och den nya medelklassen.
- Det fanns fortfarande svenskar som utvandrade till Amerika, men resor in i Amerika som kunde ta månader förr, kunde genomföras på någon dag med hjälp av järnvägarna.
Historiebruk
Vi har kommit till en tid i historien där nationalismen börjar väcka sig stark. Krig skapar hjältar som får statyer och monument resta över sig. Monument som tex Black Lives Matter rörelsen i USA många gånger rivit eftersom de visar generaler och hjältar från USA:s sydstater som kämpade för slaveriets bevarande.
Fil:Defaced-lee-statue-2020.jpg
Staty av sydstaternas ledare Lee, som vandaliserats av Black Lives Matter rörelsens medlemmar
Instuderingsfrågor
- 1 Vilken var den vanligaste maskinen i svenska hem under 1800-talets andra hälft? Och varför var den så vanlig?
- 2 Vad kallades den period som pågick i Sverige respektive i England under den andra industriella revolutionen?
- 3 Hur kunde fabriksägarna tillverka saker så billigt i sina fabriker?
- 4 Vad hette de långa järnvägarna från Paris och från Moskva?
- 5 Vad fick löpande bandet sitt namn från?
- 6 Från när blev det vanligt med cykel i städerna?
- 7 Hur gick det till att skicka ett telegram på 1800-talet?
- 8 Varför ansågs HMS Dreadnought oövervinnelig?
- 9 vilka två sätt nämns som gjorde nordstaterna överlägsna sydstaterna i inbördeskriget?
- 10 vad gjorde Bessemer som var så viktigt för utvecklingen av den industriella revolutionen?
- 11 Hur kunde offentliga färdmedel, bussar och spårvagnar, göra att fattiga och rika möttes?
- 12 Varför vandaliserar Black Lives Matter rörelsen statyer över sydstatshjältar från den här tiden?
Källor
https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/100-innovationer/symaskinen/
https://www.britannica.com/technology/Bessemer-process
https://www.pbs.org/wgbh/aso/databank/entries/dt01ma.html
https://digitaltmuseum.se/021016317683/stockholms-forsta-elektriska-sparvagnar-vid-slussen-1901
http://goteborgssparvagar.se/kul-tur/historik/
https://en.wikipedia.org/wiki/20-pounder_Parrott_rifle
https://en.wikipedia.org/wiki/Gribeauval_system
https://www.nobelprize.org/alfred-nobel/list-of-alfred-nobels-patents/
https://www.history.com/news/pedal-your-way-through-the-bicycles-bumpy-history
Bildkällor
Alla bilder från Wikimedia Commons.