Visa källa för Växthuseffekten i subtropiska zonen

'''Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart'''. - Ingemar, admin

<!--


<img src="http://www.wri.org/sites/default/files/uploads/Global_Stress.png" width=800px />

<i>Karta från 2015, ett El Niño år. Situationen förvärrades på de flesta platserna 2016-17</i>


Det är i den subtropiska zonen vi hittar världens öknar. Det beror på att det ligger högtryck på ungefär 30 grader nordlig- och sydlig bredd. Där det är högtryck finns väldigt litet, eller inget, vatten i atmosfären. Därför finns inget vatten som kan regna ner och därför har vi världens stora öknar just där. Så har det varit sedan istiden. 

Där högtrycken når land längs de västra kusterna uppstår en speciell typ av klimat, <i>medelhavsklimat</i>. Där är somrarna varma och torra, som i öknarna. Men vintrarna brukar vara svala och föra med sig regn.


<img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/44/Subtropics.png/640px-Subtropics.png" width=400px />
<img src="https://sites.google.com/site/climatetypes/_/rsrc/1316828570178/mediterranean/Mediterranean%20Climate.png" width=400px />

<i>Öknar vid 30 grader nordlig- och sydlig bredd, som de brukar vara, samt karta som visar var medelhavsklimat finns.</i>


==Varför drabbas just zoner med medelhavsklimat av torka?==

När temperaturen på jorden går upp pressas den subtropiska zonen bort från ekvatorn, norrut och söderut,  vilket innebär att nya områden drabbas av svår torka man inte är förberedd på. Det drabbar främst just de områden som ligger inom de delar av jorden som har medelhavsklimat. Där är man van vid torka på sommaren, men man är inte van vid torka på vintern också. Något som blivit allt vanligare de senaste tio åren. Brunnarna blir inte påfyllda. Människor använder mer vatten än det lilla som kommer som regn. Vattenbrist uppstår. Det drabbar främst jordbruket som använder riktigt mycket vatten, men människorna drabbas också hårt. Precis som de vilda djuren, som försöker ta sig bort från de torraste områdena för att inte dö, men som inte alltid har någonstans att ta vägen.

===Vad odlar jordbrukarna i medelhavsklimat?===

Medelhavsklimatet är speciellt och vi har många grödor som främst odlas i den klimatzonen. Citrusfrukter av alla de slag: apelsiner, mandariner, clementiner, citroner, grapefrukt osv. liksom oliver och mandlar. Träd som fikon, aprikoser och persikor trivs bra men går att odla utanför zonen också. Samma sak gäller vindruvor.

<img src="http://winegifted.com/wp-content/uploads/2015/05/drought_wine_grapes.jpg" width=800px />

<i>Vindruvor som torkat bort på vinstockarna, USA</i>


===Hur drabbas Kalifornien i USA?===

<img src="https://www.motherjones.com/wp-content/uploads/before-after-bridge630.jpg" width=800px  />

Kalifornien har lidit av torka under hela 2000-talet. Ibland kommer regn, men aldrig så mycket att grundvattennivån hamnar på en normal nivå. 2017 blev ett år där ovanligt mycket regn föll över delstaten, men inget tyder på att det var något annat än en tillfällighet. Svåra skogsbränder drog trots det fram och tillbaka genom delstaten under hela 2017 års sommar. Detta var ändå en "andningspaus" för framför allt jordbruket. Merparten av världens mandlar odlas i Kalifornien. Liksom mycket av världens apelsiner. Dessutom finns stora vindistrikt i Kalifornien där man odlar vindruvor. Samtliga grödor riskerar att slås ut utan tillräckligt med regn.

Vintern 2017/18 föll bara 20% av normal snömängd över bergen i Kalifornien och det är den snö som ger de som bor i bl.a. San Fransisco och Los Angeles med 800 000 respektive 4 000 000 invånare, dricksvatten under 2018 års sommar. Läget är inte kritiskt, men myndigheterna varnar för att man inte ska slösa med vattnet.


===Hur drabbas Chile i Sydamerika?===

Precis som Kalifornien har Chile medelhavsklimat i ett litet bälte av kusten mot Stilla havet. Och precis som Kalifornien har Chile stora odlingar av vindruvor i sina vindistrikt. Dessutom är områdena i Anderna beroende av att det snöar på vintrarna för att bygga på glaciärerna. När de smälter på sommaren ger de vatten under den torra perioden. Men Andernas glaciärer krymper för varje år. Många städer i Anderna, inte bara i Chile, riskerar därför att drabbas av vattenbrist inom något eller några årtionden när glaciärerna smält bort och städerna saknar dricksvatten på sommaren.

Ett problem för just Chile är att dricksvattenkällorna ägs av olika företag och de säljer vatten till den som betalar bäst. Något som leder till vattenbrist för de fattigaste chilenarna när mängden dricksvatten minskar så mycket att den inte räcker till normal vattenförbrukning,.

<img src="http://www.climatesignals.org/sites/default/files/styles/article_image/public/events/1397364884000-afp-528919833.jpg" width=800px />

<i>Skogsbränder i Chile under förra årets torka hotade även närliggande städer.</i>


===Hur drabbas länderna runt Medelhavet?===

Medelhavet är stort och olika delar drabbas olika mycket. Det är länderna i Nordafrika drabbas hårdast. Området mellan öknen och Medelhavet som man kan odla på har stadigt krympt under 2000-talet. Samma sak händer i Medelhavets östra del. Däremot har inte den norra delen, mot Europa, drabbats särskilt hårt av torka ännu eftersom den delen ligger i utkanten av högtrycksområdet och dessutom får det in extra mycket regn norrifrån ibland under vintrarna.

<img src="https://3c1703fe8d.site.internapcdn.net/newman/gfx/news/hires/2017/3-firefighters.jpg" width=800px />

<i>Värmeböljan i Italien sommaren 2017 orsakade många bränder i södra Italiens extremt torra landskap.</i>


===Hur drabbas Syrien i Mellanöstern?===

Före den arabiska våren och kriget som följde drabbades Syrien av den värsta torkan på 900 år. Brunnar sinade. Bönderna gjorde brunnarna djupare eller grävde nya brunnar vilket gjorde att grundvattnet sjönk ändå längre ner i marken. Risken fanns att Syriens inland skulle bli en öken för evigt. För att stoppa det införde presidenten hårda lagar mot brunnsborrning. Det i sin tur gjorde att böndernas åkrar torkade ut och bönderna tvingades flytta. Städerna fylldes av arbetslösa bönder med sina familjer. De saknade både försörjning och framtid. Vad som helst var bättre än att gå och tigga. 

Torkan brukar anses som en bidragande orsak till att kriget bröt ut. Sedan krigsutbrottet 2010 har torkan blivit värre. Läs mer om [http://grundskoleboken.se/wiki/Inb%C3%B6rdeskriget_i_Syrien Kriget i Syrien]. 

Senaste tre åren har dessutom Turkiets södra del, som gränsar till Syrien, drabbats av uteblivna vinterregn som skapat den värsta torkan i Turkiet på över 40 år. Det är ingen katastrof i Turkiet, ännu. Men det innebär mindre vatten i floderna Eufrat och Tigris som har sina källor i Turkiet. Eufrat rinner genom Syrien, Tigris genom Irak som också lider stor brist på dricksvatten.

<img src="http://resources.gale.com/gettingtogreenr/files/2015/09/drought-water-scarcity-15.jpg" width=800p />

<i>Ko försöker hitta bete i Syrien 2015</i>


===Hur drabbas Israel?===

2017 var det femte året i rad med svår torka i Israel. Israel har en delad befokning. Judarna som bebor landet och kibbutzerna inne på palestinsk mark, och palestinierna som bor på Västbanken och i Gaza. Bosättningarna i Västbanken behöver vatten till sina odlingar. Vattnet tar de från Jordanfloden. Problemet är att vattnet  inte räcker och stora delar av året blir Jordanfloden helt torrlagd i de södra delarna.

Det innebär också att Döda havet, som får sitt vatten från Jordanfloden, långsamt håller på att försvinna när vattennivån sjunker år efter år.

<img src="https://cdn.theatlantic.com/assets/media/img/photo/2018/01/drought/i11_AP17352428126472/main_1500.jpg?1514918510" width=800px />

<i>Israeler går över Jordanfloden, som mer liknar en bäck här vid de södra delarna </i>


===Hur drabbas Sydafrika?===

Sydafrika är beroende av sitt jordbruk. Därför har de senaste årens mer eller mindre uteblivna regn inneburit en katastrof för landet. I landets västra del, där man har medelhavsklimat, odlar man mycket sockerrör. En gröda som kräver mycket vatten. Men man har också stora odlingar av olika citrusfrukter. Främst apelsiner.

2018 riskerar Kapstaden, som första storstad i världen, att drabbas av total vattenbrist. Man har försökt driva igenom vattenransoneringar. Inte mer än 50 liter vatten per person och dag får användas. Men alltför många har struntat i det. Speciellt den rika, vita delen av befolkningen har fyllt sina swimmingpooler och vattnat sina gräsmattor som vanligt.

Kapstaden har drygt 4 000 000 invånare och allt dricksvatten beräknas ha tagit slut senast till maj 2018. Frågan är vad man gör då? Sydafrika har inte visat upp någon plan för att möta katastrofen.

<img src="http://thegreentimes.co.za/wp-content/uploads/2016/01/farmer-maize-food-drought-south-africa.jpg" width=400px />
<img src="https://www.all4women.co.za/wp-content/uploads/2017/01/05/water-consumption.jpg" width=400px />

<i>Majsfält som torkat bort 2016 och damm där vattennivån sjunkit under dammens lägsta nivå 2017</i>


===Hur drabbas Perth i Australien?===

Sydvästra Australien har också medelhavsklimat och mitt i det området ligger staden Perth. Området har klarat sig ganska bra. I Australien är det främst de östra områdena som drabbas av katastrofal torka på grund av flera El Niñoår efter varandra. Men från 2017 har regnen minskat drastiskt i områdena runt Perth och Australiens regering har gått ut med en varning om att befolkningen ska undvika att använda vatten i onödan.

<img src="http://www.abc.net.au/news/image/6340406-3x2-940x627.jpg" width=800px />

<i>Boskap, Australien, 2015</i>


==Hur drabbas vi som inte bor i zonen med medelhavsklimat?==

Vi drabbas inte i någon större utsträckning. Naturligtvis kan det komma flyktingar från krig som uppstått om vatten och andra naturresurser. Precis som det hände under kriget i Syrien. Men vi har kapacitet för att ta hand om den mängden flyktiingar i Sverige, utan problem. Och visst kan det hända att mat som växer i medelhavsklimat, som apelsiner, blir orimligt dyra. De kanske blir en lyxvara man bara köper nån gång per år? Men vi kan leva utan apelsiner också.

<img src="http://www.accentfresh.co.uk/wp-content/uploads/2016/02/Citrus-Fruits.jpg" width=400px />

<i>Lyxvara för de rikaste i framtiden?</i>


==Hur stoppar vi torkan?==

Det går inte att stoppa torkan. Den beror på växthuseffekten som har gått för långt för att kunna stoppas. 

Istället får man utgå från att det blir varmare och torrare utanför 30:e breddgraden i framtiden och planera för det.

Hur ska man t.ex. ändra odlingssättet så att man inte vattnar direkt på markytan där 95% av vattnet dunstar bort? I Israel har man underjordiska rör som sprider ut exakt rätt mängd vatten där plantornas rötter finns. Avdunstnningen blir minimal på det viset.

Hur ska städer som Kapstaden och Los angles klara vattenförsörjningen? Man måste endera pumpa in vatten från annat håll eller ta till teknik som renar havsvattten från salt. Den tekniken finns redan, men inte för 4 000 000 människor på ett ekologiskt hållbart sätt.

Sedan kan man alltid fråga sig om vi verkligen behöver använda 200 liter dricksvatten per person och dag? Måste vi ha dricksvatten i toaltterna? kan vi inte diska, duscha och tvätta kläder i saltvatten? Ändrar vi vårt sätt att leva räcker dricksvattnet längre, för alla.

<img src="https://timedotcom.files.wordpress.com/2014/12/jebel-ali-desalination-plant_12.jpg?quality=85&w=838" width=800px />

<i>Anläggning som avsaltar 500 000 000 liter havsvatten om dagen, i Dubai. Den drivs med olja.</i>


==Källor==

https://www.nature.com/news/the-mystery-of-the-expanding-tropics-1.19271

https://www.nature.com/doifinder/10.1038/ngeo.2007.38

https://www.nytimes.com/2018/02/13/climate/california-drought.html

https://www.theguardian.com/sustainable-business/2016/sep/15/chile-santiago-water-supply-drought-climate-change-privatisation-neoliberalism-human-right

https://www.theguardian.com/environment/2016/mar/02/syrias-drought-has-likely-been-its-worst-in-900-years

https://www.dailysabah.com/turkey/2018/01/11/turkey-counts-on-future-rain-amid-drought-concerns

https://www.theatlantic.com/photo/2018/01/israel-enters-a-fifth-year-of-drought/549503/

http://www.telegraph.co.uk/travel/destinations/africa/south-africa/cape-town/articles/cape-town-drought-water-crisis-how-visitors-help/

https://www.theguardian.com/sustainable-business/2015/oct/06/perth-western-australia-drought-climate-change-water

http://time.com/3625511/this-plant-in-dubai-makes-half-a-billion-gallons-of-fresh-water-a-day/

-->

====[[Geografi, skolbok|Åter]] till geografibokens register====



[[Kategori: Geografi]]
[[Kategori:Korrigerad]]