Visa källa för Publicering - fria bilder

[[File:Free speech.jpg|600px]]

Om du gör ett arbete som aldrig lämnar skolans väggar. Någonting du bara gör för dig själv, dina klasskamrater och för din lärare. Då behöver du egentligen inte tänka på "copyright" eller "användarrättigheter" för dina bilder. Fast det är bra om du börjar tänka på detta redan i grundskolan.

Om du däremot skapar något som går att se från Internet blir situationen annorlunda. Det kan vara så att klassen har en klassblogg, eller att ni skapar Google sites. Eller att du skrivit en fin uppsats du är stolt över, som innehåller bilder du inte har betalat licens för, och som du sedan länkar till från en blogg eller en hemsida, då kan du få problem. I samtliga fall kan du, eller dina föräldrar, råka riktigt illa ut ekonomiskt. Du kan läsa mer om lagar och regler kring upphovsrätt här: [[Brott mot upphovsrätten]].


==Vilka straffar dig?==

[[File:StateLibQld 1 113036 Cartoon of students receiving the cane, 1888.jpg|400px]]

Sverige har vi till exempel  '''Copyswede''' ( https://www.copyswede.se/) och '''Föreningen''' '''Bildupphovsrätt (tidigare BUS)''' (https://bildupphovsratt.se/ ). I Danmark finns '''Copyright Agent A/S''' ( https://www.copyrightagent.com/cases ). Det finns många fler i andra länder och de blir hela tiden fler i takt med att användarna på Internet ökar i antal. Dessa företag har som affärsidé att söka upp bilder på Internet där bilder använts utan giltig licens för att sedan kräva in licenspengen samt några extra tusenlappar i avgifter. 

Att du är 23 nu och du lade ut bilden för åtta år sedan när du gick i högstadiet spelar ingen roll för den här typen av företag. Betalar du inte deras faktura skickas du, eller dina föräldrar om du ännu är under 18, till kronofogden och i förlängningen till tingsrätten om du fortsätter att vägra betala för bilden. Den här sortens företag vet att få tar risken att hamna i en rättegång där de kan tvingas betala mer än värdet på sin villa för en gammal bild och att de därför hellre betalar de många gånger helt oskäliga avgifterna på flera tusenlappar som dessa företag lagt till i fakturan.

I allra värsta fall kan du riskera att dömas för brottet ''intrång i upphovsrätten'', ett brott som kan ge böter eller fängelse i upp till två år.


==Finns copyright i Sverige?==

[[File:Crossed copyright.svg|200px]]

I Sverige använder vi inte begreppet "copyright". Istället talar vi om att ägaren till en bild också äger ''upphovsrätten''. Vanligtvis är det fotografen eller konstnären som skapat bilden som även äger upphovsrätten. Men här blir det juridiskt snårigt eftersom upphovsrätten delas in i två olika delar: ''ekonomisk rätt'' och ''ideell rätt.''

===Ekonomisk rätt===

ursprungligen ligger den ekonomiska rätten hos bildskaparen, men han/hon kan skriva över den på någon annan. Detta är till exempel vanligt på tidningar där anställda fotografer automatiskt skriver över sin rätt till de fotografier de tar tidningen genom sitt anställningsavtal. En annan variant är att fotografen säljer rättigheterna till bilden till en bildbyrå och får sedan någon krona vare gång en användare betalar licens för bilden när den används på till exempel en blogg.

===Ideell rätt===

Bildskaparen har alltid rätt att få sitt namn publicerat i anslutning till bilden. Att inte göra det kan leda till ett dyrt skadestånd. Vanligtvis skrivs namnet ut under bilden, men det kan också finnas med i ett bildregister i slutet, vilket är vanligt i böcker. Titta själv i din lärobok. Eller att bilden ligger på annan plats där bildskaparens namn finns, och bara länkas till bloggen, vilket till exempel Wikipedia gör. Klicka på valfri bild på Wikipedia. Då ser du alla uppgifter om bilden. Den ideella rätten säger också att bilden inte får ändras eller användas i ett kränkande sammanhang utan bildskaparens tillåtelse.

Även om du inte vet vem som skapat bilden ska du ändå skriva "Fotograf okänd" eller något liknande för att visa att du tagit hänsyn till den ideella rätten.


==Upphävd rätt - de fyra undantagen==

1: Har fotografen varit död i minst 70 år försvinner upphovsrätten och bilden kan användas hur som helst av vem som helst. Du sia ändå följa den ideella rätten och skriva ut bildskaparens namn.

Ett exempel är Föreningen Bildupphovsrätt som våren 2012 krävde 125 000 av "Live it" upplevelseföretag för att ha använt bilder av målningen "Skriet" av Munch i sin reklam. 1/1 2015 hade Munch varit död 70 år. Hade Live it väntat något år hade Föreningen Bildupphovsrätt inte kunnat göra någonting.

2: För att en bild ska skyddas krävs det att den uppnår "verkshöjd". Bilder som inte uppnår verkshöjd skyddas inte av lagen om upphovsrätt. Verkshöjd innebär att bilden är unik och har ett värde. Bilder utan verkshöjd, i praktiken alla fotografier, har ändå skydd i 50 år efter att bilden skapades. INTE efter att bildskaparen dött. Sedan finns det alltid diskussioner om vad som är- och vad som inte är verkshöjd och det blir oftast domstolarna som får fälla det avgörandet från fall till fall eftersom lagen är så otydligt skriven.

En bild från andra världskriget kan till exempel vara fri och sakna verkshöjd eftersom kriget slutade 1945, men samtidigt kan det vara så att den inte är fri eftersom den kan visa något väldigt speciellt under kriget och fotografen som tog bilden har inte varit död i 70 år ännu.

3: Om du skriver om en nyhet och tar en skärmdump om den nyheten från en nyhetssida kan detta ses som ett undantag till den ekonomiska delen av upphovsrätten. Men så är det inte alltid. Till exempel en tungviktare som [https://naringslivets-medieinstitut.se/tt-fakturerar-for-pastadda-upphovsrattsbrott/ Näringslivets Medieinstitut] har åtalats tre gånger av Copyright Agent A/S för att ha använt skärmdumpar av nyheter som exempel i sin egen nyhetsrapportering.

4: Bildskaparen eller dess uppdragsgivare kan själv välja att göra den fri. Det är så bland annat Wikipedia får sina bilder. Folk lägger in privata bilder på Wikimedia Commons och gör sedan bilderna fria så att de kan användas obehindrat. Om de får en "public domain" licens kan man göra precis vad som helst med bilden. Sedan finns det olika grader av frihet, Se här: https://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Licensing/sv - men det viktigaste är att du kan vara rätt säker på att inte bli åtalad för intrång i upphovsrätten om du använder bilder från Wikimedia.

''Exempel: Detta är en av de mest kända bilderna från andra världskriget, från landstigningen under D-dagen. Fotografen Robert F. Sargent dog 2012, ändå är bilden fri. Varför? Orsaken till det är att fotografen arbetade för USA:s flotta 1945. Rättigheterna till bilden tillföll därför staten och inte fotografen, och staten har valt att ta bort upphovsrätten på bilden''

[[File:WWII, Europe, France, "Into the Jaws of Death - U.S. Troops wading through water and Nazi gunfire" - NARA - 195515.jpg|600px]]


==Var finns fria bilder till min blogg/hemsida?==

Du kan naturligtvis välja att bara söka ria bilder på Google, men det är inte alls säkert att den bild Google tycker är fri verkligen är fri. Dessutom kommer du att missa miljoner andra bilder som faktiskt är fria men som Google inte tagit med. Just när det gäller bilder är det bättre att gå direkt till de olika siterna med bilder.

1: Bästa stället för fria bilder är som sagt Wikimedia Commons, främst för bredden på alla olika bilder det går att hitta. Bilderna har lite olika licensieringar men på det stora hela är de relativt fria att använda. https://commons.wikimedia.org/wiki/Main_Page Wikimedias sökfunktion är däremot rätt kass så bäst är att söka på Wikimedia med hjälp av Google genom att till exempel skriva ''site:commons.wikimedia.org puppy'' - om du söker bilder på en hundvalp (en puppy på engelska).

2. Näst bästa stället är Flickr. Här förekommer det att bilder som inte är fria kopieras in och ges en ny identitet som fri bild, men det är ovanligt och Flickr gör vad de kan för att stävja licensfusket. Flickr har både fria bilder, och skyddade bilder, så det är viktigt att du alltid tar en extra titt på vilken licens den bild du tänker använda har. https://www.flickr.com/ 

3: Pixabay har även de många fria bilder, men Pixabays bilder är av en mer generell natur som passar bättre som reklam: https://pixabay.com/

4: Unsplash är en site rätt lik Pixabay: https://unsplash.com/


===Och hur fungerar egna bilder på andras statyer, teckningar och målningar?===

Ser du en snygg staty, teckning eller målning får du inte ta en bild på den och använda bilden hur du vill utan att den som äger bilden eller teckningen godkänt det. Helt enligt den ideella upphovsrätten. Enda undantaget är om du råkar få med bilden som del av bakgrunden och det är uppenbart att det inte är den bilden som är idet viktiga i din bild.

Om du tar en bild av en staty eller annan offentlig konst, som en muralmålning, ute på stan och lägger in den i din blogg kan det gå riktigt illa. Wikimedia, en ideell organisation utan direkt inkomst,  tvingades till exempel betala 750 000 till föreningen "Bildupphovsrätt" för att bilder på offentlig konst hos Wikimedia lades upp på Wikipedia. Detta trots att det inte är förbjudet att fotografera allmän konst, bara att lägga ut bilderna så att andra kan se dem, utan konstnärens tillstånd. Eller tillstånd från dennes släktingar om konstnären varit död mindre än 70 år. 

Konstverken ''Duo'' och ''Binär'' var till exempel två som Wikimedia straffades hårt för att ha publicerat bilder på, och som du därför kan räkna med att straffas för själv av föreningen "Bildupphovsrätt" om du lägger ut bilder på dem.. Duo: https://www.stockholmkonst.se/konsten/konst-pa-allman-plats/duo/ och Binär:https://statenskonstrad.se/konst/binar/ 

'''"Problemet med domen''' (mot Wikimedia), '''vilket inte är domstolarnas fel, är att den kan leda till förfång för enskilda individer som vill ta bilder av snygga konstverk och lägga upp dem på hemsidor och i sociala nätverk. "'''

''-Dag Wetterberg, advokat''


===Och bilder från en AI?===

Detta har inte prövats i någon domstol ännu, men de kan helt klart användas i olika sammanhang i skolan. 

Här är en AI-genererad bild på Rysslands president Vladimir Putin när han kysser Ukrainas flagga.

[[File:Algorithmically-generated photorealistic AI image of Vladimir Putin kneeling to kiss the Ukrainian national flag.png|400px]]



==Källor==

https://www.prv.se/sv/kunskap-och-stod/vanliga-ord-och-begrepp/copyright/

https://riksarkivet.se/upphovsratt

https://lagen.nu/begrepp/Verksh%C3%B6jd


https://www.lindelof.nu/fotografers-upphovsratten-har-blivit-big-business/comment-page-2/

https://www.dagensteknik.se/copyright-agent-legitimt-eller-en-bluff/

https://naringslivets-medieinstitut.se/tt-fakturerar-for-pastadda-upphovsrattsbrott/

https://www.svt.se/kultur/konst/offentlig-konst

https://www.dagensjuridik.se/nyheter/upphovsratt-internet-och-lankning-bus-malet-vad-handlar-det-om/

https://www.magasinett.net/2012/04/bus-tar-edvard-munchs-skriet-till-domstol/


===Bildkällor===

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.



[[Kategori:Svenska]]
[[Kategori:Samhällskunskap]]