Visa källa för Prövning 7-9 historia, urval 1

[[File:Kustodiev The Bolshevik.jpg|600px]]

== Prövningsupplägg: Historia år 9 ==

Historiekursen på högstadiet sträcker sig över tusentals år, från de tidiga flodkulturerna till dagens globaliserade värld. Att förhöra en elev på alla dessa epoker linjärt är en omöjlighet under en prövning. Nyckeln här är att testa de historiska förmågorna – att se orsaker och konsekvenser, upptäcka långa historiska linjer (kontinuitet och förändring), granska källor samt förstå hur historia används (historiebruk) – genom att göra ett representativt urval av innehållet.

Detta upplägg är uppdelat i två delar (en skriftlig och en muntlig) som tillsammans täcker in samtliga tre kronologiska block i det centrala innehållet samt alla betygskriterier.


== Del 1: Skriftligt prov – De stora samhällsomvandlingarna och världskrigen (ca 90 min) ==

Här testas elevens förmåga att detektera historiska samband, förklara orsaker/konsekvenser samt se långa linjer kring makt och levnadsvillkor.


=== Uppgift 1: Industrialisering, revolutioner och ideologier ===

* '''Innehåll:''' Eleven får analysera industrialiseringen i Europa/Sverige och koppla den till de politiska revolutionerna (t.ex. franska revolutionen).
* '''Fokus:''' Vilka var orsakerna och hur förändrades människors levnadsvillkor (framväxten av nya samhällsklasser och politiska ideologier)?


=== Uppgift 2: Imperialism, världskrig och den svenska demokratiseringen ===

* '''Innehåll:''' En uppgift som drar en linje från 1800-talets nationalism och imperialism, via de båda världskrigen (och de totalitära diktaturerna Förintelsen/Gulag), fram till demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdsstaten under 1900-talet.
* '''Fokus:''' Hur hänger maktförhållanden ihop? Hur påverkades synen på kön, jämställdhet och mänskliga rättigheter under dessa skiften?


== Del 2: Muntlig examination – Källkritik och Historiebruk (ca 30 min) ==

Eleven får ett "Case" (fallstudie) att förbereda under 20 minuter innan det muntliga samtalet med läraren startar. Till caset bifogas två historiska källor (t.ex. ett utdrag ur ett tal från kalla kriget/andra världskriget och en modern propagandabild/tidningsartikel).

* '''Casets innehåll:''' En analys av en totalitär regims eller aktörs agerande (t.ex. Nazityskland under andra världskriget eller Sovjetunionen under kalla kriget) och hur minnet av denna tid används i nutiden.

Under samtalet ska eleven:
# '''Tillämpa källkritik:''' Granska de bifogade historiska källorna utifrån de källkritiska kriterierna (tid, beroende, äkthet, tendens). Resonera om källornas relevans och trovärdighet.
# '''Analysera historiebruk:''' Förklara hur en modern aktör (t.ex. en politiker eller en stat) använder just denna historiska händelse idag för att skapa opinion, legitimera sin makt eller stärka en nationell identitet.


= Förklaringar för olika betygsnivåer (E–A) =

Skillnaden mellan betygsstegen i historia handlar om hur väl eleven förklarar komplicerade historiska samband, hur djupt hen kan problematisera källor och hur väl hen ser nyanser i hur historia används.


== Exempel 1: Uppgift 1 (Industrialiseringens orsaker och konsekvenser) ==

Betygskriterierna kräver kännedom om historiska förhållanden och förmåga att föra resonemang om orsaker och konsekvenser av historiska händelser och förändringsprocesser.

{| class="wikitable"
! Betygssteg !! Hur elevens svar ser ut !! Motivering
|-
| '''Betyg E''' || "En orsak till industrialiseringen var att jordbruket blev bättre så att färre behövde jobba där. Då flyttade folk till städerna för att jobba i fabriker. En konsekvens var att länderna blev rikare och vi fick maskiner som kunde göra saker snabbare. Men det var dålig miljö i städerna och farligt i fabrikerna, så folk blev sjuka och dog unga. Det ledde till att arbetarna bildade fackföreningar för att få det bättre." || Svaret innehåller korrekta grundfakta och visar att eleven förstår kopplingen orsak-konsekvens. Resonemanget är dock rakt och enkelt ("detta hände → vilket ledde till detta"). '''Enkla resonemang, grundläggande kunskaper.'''
|-
| '''Betyg C''' || "Industrialiseringen krävde flera samverkande orsaker. Förutom skiftet i jordbruket (skiftesreformerna) krävdes kapital, råvaror som kol och järn, samt nya uppfinningar som ångmaskinen. Konsekvenserna blev enorma både på kort och lång sikt. På kort sikt skapades en ny arbetarklass som levde under urusla villkor i de framväxande industristäderna, vilket skapade en stor klyfta till fabriksägarna (borgarklassen). Det var denna ojämlikhet som födde socialismen och liberalismen som ville lösa samhällets problem på olika sätt. På lång sikt lade detta grunden till vårt moderna välfärdssamhälle, men också till de klimatproblem vi ser idag på grund av de fossila utsläppen..." || Eleven visar ett djupare sammanhang genom att lyfta fram att det krävs flera samverkande orsaker. Hen använder historiska begrepp (borgarklass, skiftesreformer, ideologier) på ett naturligt sätt och drar linjer till nutiden (klimatkrisen). '''Utvecklade resonemang, goda kunskaper.'''
|-
| '''Betyg A''' || "Industrialiseringen kan ses som den mest radikala strukturella omvandlingen av det mänskliga samhället sedan neolitiska revolutionen. Orsakerna var ett komplext nätverk av demografiska förändringar, ackumulerat kapital från den europeiska kolonialismen och slavhandeln, samt teknologisk innovation. När vi analyserar konsekvenserna måste vi anlägga flera perspektiv. Ur ett klass- och könsperspektiv innebar industrialiseringen att familjen splittrades som ekonomisk enhet; produktionen flyttade från hemmet till fabriken, vilket förändrade synen på kön och arbete, där kvinnor och barn ofta exploaterades som billig arbetskraft. Denna sociala nöd utlöste i sin tur de politiska revolutionerna och formade de moderna ideologierna – där socialismen krävde revolutionär förändring för arbetarna medan liberalismen betonade marknadsfrihet. Samtidigt drev industrialiseringen på imperialismen, eftersom de europeiska länderna behövde säkra nya råvaror och marknader i Afrika och Asien. Konsekvenserna är alltså globala och skapade den ojämlika maktfördelning mellan det globala norr och syd som vi fortfarande lever i..." || Svaret är synnerligen välutvecklat och nyanserat. Eleven integrerar olika delar av det centrala innehållet (kolonialism, imperialism, genusteori, ideologier) och visar hur en ekonomisk förändring i Europa (industrialisering) skapade geopolitiska maktstrukturer i hela världen som sträcker sig till idag. '''Välutvecklade och nyanserade resonemang, mycket goda kunskaper.'''
|}


== Exempel 2: Del 2 (Det muntliga caset om Källkritik och Historiebruk) ==

Betygskriterierna kräver att eleven kan tolka historiska källor, granska dem källkritiskt samt föra resonemang om hur historia har använts och kan användas i olika syften.

{| class="wikitable"
! Betygssteg !! Hur elevens svar ser ut !! Motivering
|-
| '''Betyg E''' || "Den här källan är ett tal av Hitler under andra världskriget. Den är inte pålitlig eftersom han var en diktator och ville sprida propaganda för att få folk att hata judar. Det kallas för tendenskriteriet. Idag kan nynazister använda historien om andra världskriget för att säga att Förintelsen inte har hänt, och det gör de för att de vill att folk ska tycka synd om dem eller gilla deras politik idag. Det är ett dåligt historiebruk." || Eleven kan identifiera en källa, nämna ett källkritiskt begrepp (tendens) samt ge ett enkelt exempel på historiebruk (att förneka Förintelsen för politiska syften). '''Enkla resonemang, grundläggande kunskaper.'''
|-
| '''Betyg A''' || "När vi granskar Hitlers tal måste vi skilja på trovärdighet och användbarhet. Utifrån tendenskriteriet är källan helt partisk och har låg trovärdighet som en objektiv beskrivning av verkligheten. Däremot har den ett enormt källvärde som kvarleva, eftersom den visar hur den nazistiska ideologin och propagandan var uppbyggd för att avhumanisera minoriteter. Om vi kollar på tidskriteriet och sätter in talet i sitt historiska sammanhang – mitt under brinnande krig – förstår vi dess syfte: att legitimera folkmordet inför det tyska folket. När det gäller det samtida historiebruket ser vi hur olika aktörer instrumentaliserar andra världskriget. Totalitära stater kan idag använda historia genom att stämpla sina moderna politiska motståndare som 'nazister' för att därmed legitimera militära angrepp eller inskränkningar av mänskliga rättigheter i nutid. Detta är ett existentiellt och politiskt historiebruk där man kidnappar historiska trauman, som Förintelsen, för att skapa opinion och rättfärdiga samtida aggressioner. En kritisk analys visar hur historia sällan bara handlar om det förflutna, utan är ett av de mest potenta verktygen för att forma framtiden och kontrollera nuet..." || Eleven gör den avancerade men korrekta distinktionen mellan en källas berättande värde och dess värde som kvarleva. Hen använder källkritiska begrepp funktionellt och lyfter sedan analysen av historiebruk till en strukturell nivå, där hen visar hur historiska begrepp (som "nazism") dekontextualiseras och omvandlas till politiska vapen i dagens internationella konflikter. '''Välutvecklade och nyanserade resonemang, mycket goda kunskaper.'''
|}


[[Kategori:SO]]