Visa källa för Karibien - migrationen före och efter Columbus

[[File:Indians of northeastern of Brazil (2).jpg|600px]]

''Medlemmar ur Arawakfolket - Brasilien i nutid.''

==Första vågen - 10 000 år sedan, Guanahatabey==

[[File:Languages of the Caribbean.png|400px]]

''När Columbus nådde Kuba fanns fortfarande en liten grupp av den äldsta folkstammen på västspetsen.''

För drygt 10 000 år sedan anlände den första vågen människor till Karibiens öar. De kom från Mellanamerika och var människor som levde på jakt, fiske och de växter de hittade i naturen. De var ''jägare och samlare''. Den livsstilen kräver stora ytor att hitta mat på till en familj. Även om öarna är stora kunde ingen större folkmängd överleva på dem. De kallade sig själva för ''Guanahatabey'' och en liten grupp fanns kvar på Kuba ända tills européerna kom.


==Andra vågen - Arawak (Taino och Lucayan) för 4000 år sedan==

[[File:Taino Indigenous people.jpg|600px]]

''Ättlingar till Tainofolket''

Jägarna och samlarna kunde leva i fred i 6000 år innan nästa grupp människor anlände till Karibien. Det var ett folk som heter ''Arawak''. Till skillnad från första vågen har Arawak sitt ursprung i Sydamerika, där det fortfarande finns spillror kvar av dem. De spred sig troligen först norrut längs Små Antillerna genom att ta sig från ö till ö, tills de nådde de stora öarna i Stora Antillerna. Till skillnad från den förra vågen levde Arawak främst på jordbruk. De odlade både ''kassava'' och ''sötpotatis'', beroende på klimatet på de öar de befolkade.

Överallt där Arawak bosatte sig försvann den äldsta befolkningen, tills de var helt borta. DNA-forskning tyder på att folkgrupperna aldrig blandades. Detta är vanligt i historien när jordbrukare bosätter sig i områden där det redan finns jägare och samlare. Jordbrukarna har mer mat och kan bo kvar på samma ställe. Kvinnorna föder barn oftare och får fler barn vid varje tillfälle. Dessutom överlever fler av de barn som föds. Matematiskt sett tar det bara några generationer innan de bra jaktmarkerna täcks med odlingar och jägarfolken inte längre har någonstans att jaga.

Inom Karibien talar forskarna om ''Taino'' och ''Lucayan'' istället för Arawak. Taino befolkade Stora- och små Antillerna medan Lucayan befolkade Bahmas. Bägge tillhörde  dock folkgruppen Arawak.

Tainofolken på de olika öarna var fredliga, men det uppstod konflikter i gränsområdena mellan de olika Taino-stammarna. Detta var ändå inget mot vad som skulle komma.


==Tredje vågen - Karib för ca 600 år sedan==

[[File:Kalina Paris 1892.jpg|800px]]

''Medlemmar ur Karib/Kalinafolket på utställning i Paris 1892''

''"Karibfolket"'', eller ''"kalinafolket"'',  tog sig in i Karibien samma väg som Arawak - norrut från Sydamerika över Små Antillerna. Karibien har fått sitt namn efter det här folket. De var ett krigiskt folk som erövrade ö efter ö i Små Antillerna från den tainostam som levde där. Männen slogs ihjäl, kvinnorna och barnen togs som slavar. Bland annat lånorden ''kanot'' och ''kannibal'' kommer från karibfolket, vilket ger en antydan om vilka de var. De nådde fram till Stora Antillerna ungefär 40 år före Columbus. Där var folkmängden större. Karibfolket lyckades inte ta över de öarna, men det var ständiga blodiga strider mellan taino och karib i gränsområdet.

En anledning till att människorna från Taino/Arawak som först tog emot Columbus på Hispaniola var så vänliga mot honom och hans män, var troligen att de insåg att Columbus och hans soldater, med sina stålharnesk och skjutvapen, kunde bli en mäktig allierad i striderna mot karibfolket. 


==Fjärde vågen - Spanjorerna 1492 - 1600 talet==
[[File:Christopher Columbus3.jpg|600px]]

''Columbus landstiger på Hispaniola 1492''

När Columbus klev i land på San Salvador i Bahamas 1492 var det början på den spanska kolonisationen av Karibien och övriga länder i Mellan- och Sydamerika, liksom södra Nordamerika. 

Spanjorerna var i första hand ute efter guld och silver. Puerto Rico, Hispaniola och Kuba är de enda öarna med så pass mycket guld i berggrunden att det går att bryta i gruvor. Arawakerna togs till fånga och sattes att arbeta i spanjorernas guldgruvor, efter att det guld de kunnat vaska fram i bäckar och vattendrag tagit slut. Spanjorernas grymma behandling av ursprungsbefolkningen, liksom de sjukdomar spanjorerna förde med sig, gjorde att Arawakerna i Karibien i det närmaste dog ut inom ett århundrade. Hur många dog? Forskarna är inte överens. Historiska källor säger flera hundra tusen, kanske runt en miljon döda Arawaker. DNA-forskarna säger istället att det troligare var runt 10 000 som dog.

[[File:Christopher Columbus' Soldiers Chop the Hands off of Arawak Indians who Failed to Meet the Mining Quota.jpg|600px]]

''Spanska soldater hugger händerna av Arawak-medlemmar som grävt fram för lite guld åt spanjorerna''

Spanjorerna förde även in stora däggdjur i Karibien, vilket inte funnits tidigare: grisar, hästar, kor, får och getter. Många förvildades på öarna där de orsakade stora skador både på ursprungsfolkens odlingar och på den känsliga ekologin, speciellt på de mindre öarna.

Efter förlusten av "Spanska armadan" 1588 började Spanien tappa kontrollen över Karibien. Istället var de andra europeiska länder som intressera sig för Karibien.


==Femte vågen - européer och afrikaner 1600-  till 1800 talen==

[[File:Slaves working on a plantation - Ten Views in the Island of Antigua (1823), plate III - BL.jpg|400px]]
[[File:Slaves cutting the sugar cane - Ten Views in the Island of Antigua (1823), plate IV - BL.jpg|400px]]

''Slavar planterar sockerrör (kvarnen för att krossa rören syns i bakgrunden)'' och ''slavar skördar sockerrör''

Till en början var det engelsmän och fransmän som tog för sig av de karibiska öarna. Bahamas togs av britterna. Flera små öar i Små Antillerna togs av fransmännen. Det stora kapet var när fransmännen tog över västra Hispaniola och grundade landet Haiti. Haiti var Frankrikes mest värdefulla koloni under lång tid och den drog in lika mycket pengar till franska kungen som alla andra franska kolonier tillsammans.

De som kom efter spanjorerna var mer intresserade av vad som gick att odla på de karibiska öarna än att söka efter guld. Kakao, tobak och bomull av högre kvalitet än den i Egypten växte vilt på öarna. Klimatet jämfördes med det i Afrika vilket gjorde att plantager för kaffe grundades.

Den riktigt stora ekonomiska boomen kom med holländarnas sockerrörsplantager under 1600-talet. Holländarna hade redan kunskap om hur sockerrör odlades i Afrika och Ostindien. Dessutom kunde de redan tekniken att bygga kvarnar drivna av vinden, en nödvändighet på öar som saknar floder, för att bearbeta sockerrören. Rent socker var extremt värdefullt i en tid när de enda sötningsmedlen var honung och torkade bär eller frukter. Kilopriset får rent socker låg mellan det för silver och guld. Sockerrörsresterna jästes  och destillerades till rom. Än idag görs många kända sorters rom i Karibien.

[[File:Bottles of Rhum Negrita Rum.jpg|600px]]

''Negrita, rom från Västindien - både namn och plats är ålderdomliga''

Kunskap om odling av sockerrör spred sig snart över hela Karibien. Ett problem med sockerrörsodling är att den kräver många arbetare. När ursprungsbefolkningen dog ut började plantageägarna se sig om efter annan arbetskraft, och blicken föll på Afrika. Afrikaner levde i ungefär samma områden som Karibien. De klarade hettan och sjukdomarna. De hade redan slaveri som en del av sina samhällen i Västafrika och de var vanligtvis muslimer vilket gjorde det möjligt att ha dem som slavar eftersom bibeln bara förbjöd kristna slavar. 

[[File:African woman slave trade.jpg|600px]]

''Bild på afrikansk kvinna som piskades till döds efter att ha nekat till att dansa naken ombord på slavskeppet''

Genom ''"triangelhandeln"'' under 1600-  till 1800 talen transporterades flera miljoner svarta afrikaner över Atlanten, från Västafrika till Amerika. Hälften av dem hamnade på spanska- och portugisiska plantager och gruvor i Mellan- och Sydamerika. En tredjedel, ungefär, hamnade i Karibien och resten hamnade i södra USA. På vissa öar i Karibien bestod mer än 90% av befolkningen av afrikaner, eller deras ättlingar.

[[File:African Slave Trade.png|600px]]

''Den internationella slavhandeln 1500-1900''


==Sjätte vågen - USA under 1800- till 1900 talen==

[[File:Pancar .jpg|400px]]

''Hand som håller sockerbeta, nutid''

I slutet av 1700-talet kom tyska kemister på hur socker kunde framställas ur sockerbetor som odlades i Europa  istället för ur sockerrör i Karibien. Det gjorde att socker kunde produceras mycket billigare. 1801 öppnades den första sockerfabriken i Europa. Det gjorde i sin tur att hela ekonomin, baserad på sockerproduktion, tvärdog i Karibien. Visserligen förekom en mindre handel med råvaror mellan främst USA och Karibien, men den tid när folk kunde bli stormrika på socker och rom var över.

Ett mindre ekonomiskt uppsving för Karibien kom i samband med att ''"Panamakanalen"'' byggdes klar 1914. Fartygstrafiken genom Karibien ökade kraftigt och försäljning av stenkol, till fartygens ångmaskiner, och främst färsk frukt blev lönsam. Framför allt odling av bananer, men även andra tropiska frukter som ananas och mango.

[[File:NSRW Panama Canal Locks not to scale.jpg|600px]]

''Slussarna i Panamakanalen, för att få skepp från Atlanten till Stilla havet''

USA hade intresse av att skydda sin handel och sin kanal, vilket gjorde att militärbaser byggdes på flera av de karibiska öarna. Amerikanska soldater stationerades ute på de karibiska öarna och de tog med sig berättelser om hur fantastiskt det var att leva på öarna. Samtidigt gjorde USA:s regering det klart att konflikter i Karibien numera var något som bara angick USA och europeiska länder skulle hålla sig borta från inblandning.

[[File:Roosevelt monroe Doctrine cartoon.jpg|400px]]

''USA såg Karibien som sin egen angelägenhet och förbjöd europeiska länder att blanda sig i olika konflikter''

Mängden amerikanska soldater i Karibien ökade rejält under andra världskriget. Efter kriget, när mängden soldater minskade, fanns en infrastruktur uppbyggd med hotell och barer längs vita sandstränder. En struktur som istället togs över av turistindustrin. 

I dagsläget är turism den allra största inkomstkällan för merparten av framförallt Antillernas mindre öar.

[[File:Princess Cruises Caribbean Princess in Cohb Ireland-6.jpg|600px]]

''Enorma kryssningsfartyg är numera vanliga överallt i Karibien''


==Källor==


===Bildkällor===

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.




[[Kategori:Geografi]]
[[Kategori:Karibien]]
[[Kategori:Tema]]