Visa källa för Den babyloniska fångenskapen

[[File:Tissot The Flight of the Prisoners.jpg|600px|''Judiska fångenskapen'']]

Vad innebär det att vara jude? Från början innebar det att leva i Kanaans land, landet som skänkts till det judiska folket av Jehovah.  Senare innebar det att tillhöra den grupp judar som tog sig ur fångenskapen i Egypten och som återvände till det "Förlovade landet", Kanaans land. Att vara jude innebar att leva på en speciell plats. I samband med de babyloniska fångenskapen förändrades detta till att tillhöra en speciell tro, oavsett var på jorden en jude är. 


==Hur började fångenskapen?==

[[File:The captivity of Judah.jpg|400px|''Judiska fångenskapen'']]

Judarna bodde i området Juda rike, i det som nu är Israel. huvudstaden var Jerusalem. Men Juda rike var inte fritt, utan en del av ett större land, Babylon. Granne med Juda rike låg Egypten, även det en del av Babylon. År 598 f.v.t. gjorde Egypten uppror mot Babylon och fick hjälp av folket i Juda rike, som också ville bli fria. Upproret misslyckades och folket i Juda rike straffades hårt. År 588-586 f.v.t. belägrades Jerusalem, och förstördes. Samma sak hände med alla större städer och fästningar i Judéen. Skatter från palatsen och templet i Jerusalem fördes till Babylon, tillsammans med eliten i Juda rike: kungen, adeln och prästerna, och även profeten Jeremiah.


==Vart tog judarna vägen?==

[[File:מסע גולי בבל.jpg|400px|''Judiska fångenskapen'']]

''Judarnas väg från Juda rike till Babylon''

Förutom de judar som fördes till Babylon, flydde många av de judar som kunde bort från det Förlovade landet till andra länder. Hellre det än att riskera fångenskap i Babylon. Främst flydde judarna norrut till Assyrien, eller söderut till Egypten. På det viset lämnades det land som getts till Judarna av Jehovah delvis tömt och öde, och delvis endast befolkat av fattiga jordbrukare, fiskare och herdar. 


==Vad hände under fångenskapen i Babylon?==

Judarna var inte fängslade, utan placerades i Babylons städer där de fick bo. Under tiden judarna var fångar i Babylon satte de sig ner och samlade ihop sina berättelser och legender. De skrevs sedan ner i olika böcker, som i sin tur blev det vi kallar det gamla testamentet, den del av Bibeln som är helig för judarna. 

För judarna blev det viktigt att behålla sin kultur. De började ha mässor på sitt eget språk där de läste högt ur sina egna böcker. De lokaler de höll mässorna i blev grunden för de judiska synagogorna. Religionen blev det som höll samman folket när de inte längre fanns i det land som alltid tidigare varit det viktiga för judarna. Nu bar istället vare jude med sig sin religion och den blev gemensam för all judar, oavsett var de bodde.

[[File:SA 160-Jeremia op de puinhopen van Jeruzalem.jpg|200px|''Profeten Jeremiah'']]

''Profeten Jeremiah berättar vad Jehovah sagt''

Judarna valde att inte strida, eller försöka göra uppror, mot härskarna i Babylon, precis som profeten Jeremiah predikade när han förutsåg fångenskapen. Istället såg de till att utbilda sig och vara till nytta för samhället. På det viset behandlades de bra av landets ledare. Samtidigt fanns tanken bland judarna att de skulle återvända till sitt hemland och då skulle de kunskaper de lärt sig i Babylon behövas för återuppbyggnaden.

<youtube>https://www.youtube.com/watch?v=vYK9iCRb7S4</youtube>

''Psalm 137 i popversion, om fångenskapen i Babylon''


==Påverkades inte judarna alls av kulturen i Babylon?==

[[File:Noah's Ark on Mount Ararat by Simon de Myle.jpg|600px|''Noahs ark'']]

''Noa har strandat med arken på Ararat''

Naturligtvis påverkades judarna. De tog till sig en del vanor från Babylon, som de namn de gav barnen. Arvet från Babylon syns dock tydligast i några av gamla testamentets berättelser. Bland annat är berättelserna om Adam och Eva i Edens lustgård, och berättelsen om syndafloden och Noas ark väldigt lika mycket äldre babyloniska berättelser.


==Hur slutade den babyloniska fångenskapen?==

Den persiske kungen ''Cyrus den store'' besegrade Babylonierna och erövrade deras land år 538 f.v.t. och avslutade judarnas fångenskap. Han såg ingen mening med att ha judarna fångna utan släppte dem fria och hjälpte dem också att bygga upp templet i Jerusalem igen. Den första gruppen judar återvände till Juda rike år 536, och den följdes snart av fler. Många judar valde dock att inte återvända. De hade sitt liv och sina familjer i Babylon och föredrog att stanna kvar. 

Den babyloniska fångenskapen varade inte länge, men den var viktig både för det judiska folket och den judiska tron. 

[[File:Cyrus the Great of Persia.jpg|400px|''Cyrus den store'']]

''Cyrus den store, Persiens kung''


==Källor==

Bibeln

https://www.britannica.com/event/Babylonian-Captivity

https://biblicalstudies.org.uk/article_exile.html

https://www.biblicalarchaeology.org/daily/ancient-cultures/ancient-near-eastern-world/how-bad-was-the-babylonian-exile/


===Bildkällor===

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.


[[Kategori:Religion]]
[[Kategori:Judendom]]