Visa källa för Industriella revolutionen - när byarna sprängdes

[[File:Sommar, målning av Carl Larsson.jpg|800px]]

''Skördetid. Hästdragen skördetröska, tavla av Carl Larsson, sent 1800-tal''

'''När vi säger att "byarna sprängdes" menar vi det inte bokstavligt. Ingen sprängde byarna. Däremot bröts byarna upp genom flera olika skiftesreformer. Även om skiftesreformerna har svenska namn i Sverige, förekom liknande reformer i alla större länder i Europa. Att byarna "sprängdes" var både bra och dåligt, som du ska få se.'''


==Före byarna sprängdes==

[[File:David Teniers (II) - Village Feast - WGA22107.jpg|600px]]

''Typisk medeltida by (Nederländerna, 1500-talet). Vanligtvis fanns även en kyrka mitt i byn''

Om du först reste genom en by på medeltiden och sedan i en annan by under 1700-talet hade du förmodligen inte sett någon större skillnad. Ända fram till tidigt 1800-tal bestod byarna av tätt samlade gårdar med halmtak, och vägarna var ofta leriga och svårframkomliga. Åkrarna var uppdelade i smala remsor som delades av byborna, som arbetade tillsammans med att så och skörda. Livet var arbetsintensivt, där män och kvinnor delade på ansvaret och barnen bidrog från tidig ålder. Det sociala livet kretsade kring byn, där byborna hjälpte varandra vid sjukdom eller firade tillsammans vid skördefester och bröllop.

Den här livsstilen hade både fördelar och nackdelar. Det fanns sociala strukturer i byarna, där de rikare bönderna hade mer inflytande än de med mindre pengar eller mark. Läser du i gamla Kyrk- och domböcker ser du att livet var svårt. Barnadödligheten var hög. Problem som misshandel, stöld och alkoholmissbruk var vanliga. Det var vanligt att dricka alkohol och män drack ofta i överflöd, vilket i sin tur ofta var orsaken till många av problemen.

[[File:Alice Mary Havers Belle of the village 1883.jpg|600px]]

''Få saker var så skamliga som att vara en ensamstående mamma''

Ogifta mödrar, pensionärer utan barn och de allra fattigaste hade störst problem. De fick förlita sig på omväxlande stöd från gårdar eller så bodde de i fattigstugor. Det fanns en moralisk plikt bland byborna att hjälpa de fattiga, men de sågs ofta ner på. Ogifta mödrar ställdes inför uteslutning från gemenskapen i byn om de inte lyckades gifta sig, och vissa tog till desperata åtgärder, som barnamord efter att ha fött barn i smyg, för att undvika det traumat. Trots att barnamord bestraffades med döden.

Ju äldre byn var, desto ner uppsplittrade var markerna. Detta berodde främst på att det var tradition att dela upp marken till sönerna som arv, som i sin tur delade upp marken till sina söner osv. Efter några hundra år kunde en bonde i en by ha mark på över 20 olika ställen. Ofta var bonden dessutom beroende av att grannarna skördade sina markområden först. Annars skulle bonden vara tvungen att gå genom grannarnas åkrar för att komma till sina egna och på det sättet trampa ner grannarnas skörd.

[[File:Akalla by 1845.JPG|600px]]

''Akalla by, varje långsmal markbit är en "teg". Varje teg har ett nummer kopplat till en gård.''


==Skiftesreformerna==

[[File:Svaneholm 10.jpg|600px]]

''En staty av Rutger Macklean som är vänd mot Svaneholms slott¨¨

Under 1700-talet försökte de styrande i Sverige genomföra ''skiftesreformer'' för att effektivisera jordbruket. Det innebar att de försökte fördela om vilka bönder som ägde vilken mark, på det sättet gick det att samla åkerjorden till större sammanhängande enheter för varje bonde i byn. Ett framgångsrikt exempel var godsägaren ''Rutger Mackleans'' skifte på ägorna till sitt slott ''Svaneholm'' 1746. Där visade han att större skördar kunde uppnås när jorden fördelades om till större sammanhängande bitar. 

Mackleans lyckade experiment gjorde att staten satte igång en skiftesreform som hette "laga skifte" 1757-1762. Det skiftet skapade en otrolig utveckling av jordbruket och mängden uppodlad mark ökade från en och en halv miljon hektar odlad mark i Sverige år 1800 till drygt tre och en halv miljon år 1900. Efter laga skifte följde de mindre reformerna: ''enskifte'' 1803-1807 och ''laga skifte'' 1827. Samtidigt gjorde kombinationen: mer mat, smittkoppsvaccin och fred, att Sveriges folkmängd ökade kraftigt när fler barn överlevde till vuxen ålder. Och den ökningen märktes mest på landsbygden.


[[File:Vladimir Makovsky - The Village Children.JPG|600px]]

''Mängden barn i varje familj ökade snabbt på landsbygden''

Samtidigt med skiftesreformerna genomfördes stora projekt där våtmarker torrlades för att öka mängden mark det gick att odla på. Dessutom blev potatis vanligt. Fördelen med potatis är att den inte kräver lika bra åkermarker att trivas på som vete, korn och råg, samtidigt som den gav stora skördar. Det innebar att mark som tidigare inte kunnat användas för att den var för dålig, nu kunde användas som potatisåkrar.

[[File:Drainage dyke - geograph.org.uk - 1000083.jpg|400px]]

''Genom att gräva diken från våtmarkerna gick det att sänka grundvattennivån så att de blev odlingsmark istället''

En nackdel med att skifta marken i en by var att att husen i byn måste flyttas ut till den plats där marken som bonden ägde låg. På det viset spräcktes byarna upp, och med det mycket av gemenskapen i byarna. Förr kunde man traska över till grannen som då bodde kant i kant. Efter reformen var enda tecknet på att man hade grannar ett ljus i fönstren på ett fjärran hus vid horisonten bortom fälten på kvällen.

Eller som poeten Erik Axel Karlfeldt sa:
:''"Den gamla byn, den svenska byn, <br />står tyst med tomma hus. <br />Ej reses majstång mer mot skyn, <br />ej tänder kvällen ljus."''

[[File:Väsmestorps by, Sörby sn (efter Ekonomiska kartan 1960-1961).jpg|400px]]
[[File:Bygata Lilla Frö.jpg|400px]]

''En skiftad karta, varje färgad markdel tillhör en gård'' och ''Lilla frö är en sk. radby på Öland som aldrig skiftades''

En annan nackdel var att före reformerna hade alla i en by hade någon liten markbit att odla på. Fanns inget annat. så fanns det alltid en "allmänning" för de fattigaste. Efter skiftesreformerna fördelades precis all mark till bönderna. Det innebar att även allmänningarna stängslades in och de fattigaste blev jordlösa. Istället blev de "backstugusittare" på mark där de kunde bli bortjagade, eller "torpare" i ett hus på mark de var tvungna att hyra av en markägande bonde.

Under 1800-talet blev skiften vanliga över hela landet, vilket ledde till att många byar försvann. De rika bönderna kunde ofta behålla sina hus i byn, medan de fattiga bönderna tvingades flytta ut med sina gårdar. Trots ett stort motstånd från bönderna i början såg många yngre bönder fördelarna med att själv kunna sköta sin egen jord utan att ständigt vara beroende av grannarna. Dessutom blev skördarna markant större.

Nu försvann inte byarna överallt. Effekterna var tydligast  i södra Sveriges slättlandskap. Längre norrut, i skogslandskapen, blev mer och mer mark oskiftad och än idag ligger många byars gårdar kvar på sina ursprungliga platser när du kommer norr om Dalälven.

Ett tydligt spår från 1800-talets skiftesreformer är alla stengärdesgårdar i det svenska landskapet. De byggdes vanligtvis i samband med att nya gränser drogs mellan ägarna, för att tydligt visa vem som ägde vilken mark.

[[File:Fägata2.jpg|600px]]

''Stengärdesgårdar omgärdar en fägata''


==Statarna==

[[File:Statare. Mjölkerskor och lagårdskarlar uppställda vid ladugården. Julita gård, Södermanland - Nordiska Museet - NMA.0040766.jpg|600px]]

''Statare vid Julita gård, 1910''

När så många människor på landsbygden står utan mark, arbete och mat, fanns det bara tre olika vägar att gå. Endera emigrera, eller flytta in till städerna där fabrikerna behövde arbetare, eller stanna kvar på landsbygden som statare. Och vad var då en statare? Det var människor som arbetade utan lön. Istället blev de garanterade mat och husrum, så kallad "stat", så länge de var anställda på en gård. Ofta ingick även en liten summa pengar i anställningen också. Ett anställningskontrakt gällde normalt i ett år och efter det kunde bonden välja att kasta ut stataren med sin familj ur det hus som de hade bott i, om bonden inte var nöjd med statarna. De här "statarlängorna", som statarnas hus kallades, finns kvar på många ställen i Sverige, men numera är boendet i dem ofta något som ses som ett lyx. Statarsystemet är det närmaste vi kommit slaveri i Sverige sedan vikingatiden. Flera av våra mest kända författare, som Moa Martinson och Ivar Lo Johansson, kom från statarfamiljer och statarnas hårda liv skildras i deras böcker. Statarsystemet togs bort 1945.

[[File:Ivar Ko-Johansson.jpg|600px]]

''Ivar Lo Johansson, statarbarnet som blev en av våra mest kända författare.''


==Källor==

https://popularhistoria.se/sveriges-historia/1700-talet/bilden-av-skiftet-maste-nyanseras

https://www.so-rummet.se/kategorier/skiftesreformer

SOL 2000 levande historia NoK  1986, ISBN	9789127749511

https://www.hhogman.se/statare.htm


===Bildkällor===

Samtliga bilder från Wikimedia Commons



[[Kategori:Historia]]
[[Kategori:Industriellarevolutionen]]