Långa utvecklingslinjer enligt Lgr22 i historia
Från Skolbok
Lgr22 säger att elever ska lära sig "långa utvecklingslinjer", men det står inte beskrivet någonstans vad som egentlige menas med detta extremt vida begrepp, utan det är upp till varje lärare att tolka in innehållet i undervisningen. Vid försök att fördjupa sig i begreppet "långa utvecklingslinjer" blir det rundgång eftersom den enda plats där begreppet omnämns är på Skolverkets sidor och där finns ingen förklaring. Endast en enda skrift: "Långa linjer och vägledande begrepp av Cecilia Axelsson Yngvéus" (länk i botten) gör i alla fall ett försök till förklaring av vad Skolverket egentligen menar.
Skolverket har nämligen tagit fram tre linjer i historien som de viktigaste i undervisningen i år 7-9.
- migration - hur och varför människor rört sig och flyttat på sig genom historien. Både korta sträckor som till nästa by, eller långa sträckor till nya världsdelar.
- levnadsvillkor - hur och varför de viktigaste faktorerna för överlevnad, som mat, vatten, eld, skydd och kläder förändrats över tid
- makt - vad makt är, vilka som har den samt hur och varför maktförhållanden förändrats under historien.
Även om Skolverket inte uttryckligen förbjuder andra utvecklingslinjer, omnämns de inte. I Cecilia Axelsson Yngvéus skrift nämns däremot två utvecklingslinjer till:
- kultur - hur vår syn på konst, dans, musik och liknande förändrats genom tiderna
- energianvändning - hur vi gått från eldar direkt på marken till kärnkraftverk
Kontinuiteter liksom förändringar ska dessutom följas över långa linjer i årskurs 7–9, enligt Skolverket. Det är därför viktigt att ha dem i bakhuvudet vid planering av lektionerna så att de kommer med. Läroböckerna har sällan någon tanke på dessa långa utvecklingslinjer och därför är det lätt att de tappas bort bland allt annat stoff som ska läras ut enligt det centrala innehållet i läroplanen.
På engelska kallas samma begrepp "Big picture" och är lite lättare att finna information om. Där är det uppenbart att begreppet mer används för olika teman i undervisningen, som:
- makt och kön - som en underordning av maktlinjen, hur just maktförhållandena mellan kvinnor och män förändrats genom tiderna.
- juridik - hur lagar förändrats över tid, från Hammurabis stele med lagar till dagens lagbok.
- ekonomi - hur användningen av pengar förändrats från bytesvaror till cybervaluta.
- klimat - hur människans utnyttjande av naturresurser förstör klimatet bit för bit.
- jordbruk - hur människor bearbetat jorden på olika sätt genom tiderna för att få ut maximala skördar
osv,
Jag tror Skolverket borde ha tittat mot de engelsktalande länderna när de skrev in begreppet om långa utvecklingslinjer i läroplanen, för som texten är utformad nu är det mer mosigt än snömos. Hade istället begreppet tolkats som "tematiskt arbete över längre tidsperioder" hade både läromedelsförfattare och lärare kunnat använda sig av den delen i läroplanen i mycket större utsträckning.
Källor