Drottning Kristina
Från Skolbok
Drottning Kristina, samtida porträtt
När Gustav II stupade vid Lützen 1632 hade han bara ett barn, en sex år gammal flicka som hette Kristina. Hon var för ung för att styra landet. Därför utsågs en ”förmyndarregering”, dvs. en grupp människor som styrde landet under tiden Kristina växte upp så att hon kunde ta över styret när hon blivit vuxen och myndig. Ledaren för förmyndarregeringen var en man som hette Axel Oxenstierna. Redan under Gustav II tid hade han varit ”rikskansler”, och var den som, näst kungen, hade mest att säga till om vad det gällde hur landet skulle styras. I nutid motsvarar utrikesministern rikskanslerns roll.
Innehåll
Kristinas ungdom
Drottning Kristina 1653, 27 år gammal
Gustav II fick ingen pojke så därför beslutade han tidigt att Kristina skulle få en pojkes uppfostran. Hon hade inget emot det utan tyckte om att både rida och jaga. Under jaktturerna hände det ofta att hon fick sova på marken under bar himmel och hon lärde sig att stå ut med både smärta och hunger.
Hennes främsta intresse var ändå att studera. Hon skrev en gång om sig själv: ”Jag gick till mina lektioner med ständig glädje, till och med före den bestämda tiden. Jag studerade sex timmar om morgonen och ytterligare sex timmar om aftonen och tog mig bara ledigt på söndagar och helgdagar.” Allt detta pluggande gav resultat och redan som ung talade hon fyra språk. Hon hade också en bra lärare i Axel Oxenstierna som lärde henne hur man gör för att styra ett land.
Axel Oxenstierna
Kristina blir drottning
År 1644 när Kristina blev 18 år gammal och myndig blev hon drottning över Sverige, men det var en fattig stormakt hon började härska över. 30-åriga kriget och andra krig var dyra. Soldaterna och officerarna skulle ha lön och arméns utrustning måste hela tiden förnyas. Det fanns inte pengar i statskassan så det räckte till. Ett sätt att få in extra pengar var att sälja av gods och gårdar som kronan ägde till rika adelsmän. Axel Oxenstiernas regering hade dessutom skänkt bort mark och gårdar som belöningar och ersättning till höga officerare, något Kristina fortsatte med. Dessutom gav hon bort rätten att behålla skatten från bönderna på vissa gårdar. I slutändan innebar det att adeln ägde mer än 60% av landets alla gårdar och för varje gård drottningen skänkte bort, och för varje bondes skatt som hamnade i en adelsmans fickor istället för i kronans skattekistor, blev ekonomin allt sämre och sämre i landet. Alla insåg att en ”reduktion” av gårdarna var nödvändig, dvs. att kronan helt enkelt tar tillbaka gårdarna man sålt eller gett bort, men det skulle göra Kristina omåttligt impopulär och hatad bland adeln så hon avstod.
Vad kan man säga om Kristina mer än att hon var mycket flitig i sina studier och mycket intelligent? Hon sov ytterst litet, bara några timmar varje dygn. Hon tyckte om att läsa och hennes bibliotek var ett av de största privatägda biblioteken i Europa. Hon tyckte om att diskutera med lärda män och hon brevväxlade med ett flertal av de mest kända vetenskapsmännen. En av de främsta var den franske filosofen Descartes som hon bjöd in till Sverige. Han kom till Stockholm hösten 1649. Kristina och den gamle filosofen samtalade några gånger i veckan, ofta ville hon påbörja samtalen redan klockan fem på morgonen och då var det så kallt i de oeldade rummen på slottet att den stackars filosofen frös så han skakade. Innan våren kom hade han dragit på sig lunginflammation av den kalla och fuktiga miljön på slottet och han dog av sjukdomen.
Descartes samtalar med Kristina
Kristina abdikerar
Att abdikera betyder att en kung eller drottning avsäger sig rätten att vara kung eller drottning. Han eller hon hoppar av och gör något annat. Det är rätt ovanligt, men det var precis vad Kristina gjorde.
När Kristina var ett barn bestämde förmyndarregeringen att hon skulle gifta sig med sin kusin Karl när hon blev myndig. När hon sedan blev myndig vägrade hon. På den här tiden var en gift kvinna tvungen att lyda sin man i allt, och Kristina var alltför förtjust i sin frihet för att kasta bort den genom ett äktenskap. Istället planerade hon sin abdikering i hemlighet, såg till så att kusinen karl utsågs till tronföljare om hon skulle dö ogift och barnlös och sedan inväntade hon rätt tillfälle. Det kom på riksdagsmötet i Uppsala slott 1654 när hon var 29 år gammal. Hon klev in i tronsalen praktfullt klädd som en drottning och mötte representanterna för de fyra stånden (adel, präster, borgare och bönder). Först lämnade hon ifrån sig sin krona, därefter höll hon ett tal till församlingen som förklarade varför hon valde att abdikera. Samma dag kröntes hennes kusin till kung, Karl X Gustav. Varför abdikerade hon? Enligt henne själv berodde det på att: "þet congliga æmbetet ær opassande foer en qwinnspersoon, som icke can til hest rida i crig oc licnande paa slagfælten".
Silvertronen, kungens/drottningens tron i Sverige som Kristina abdikerade från.
Kristina byter land och religion
Kristina lämnade Sverige efter sin abdikation och reste söderut för att bosätta sig i Rom. Under resans gång gjorde hon det känt att hon bytt tro och blivit katolik istället för protestant. Detta skapade uppståndelse när det blev känt. Inte bara i Sverige utan i hela Europa. Hon som var Gustav II dotter, lejonet från norden som kämpade i 30-åriga kriget mot katolikerna. Hur kunde hon bli katolik? Protestanterna ruskade förtvivlat på sina huvuden medan katolikerna jublade över hennes ställningstagande. Än idag är det ingen som säkert vet varför hon bytte tro till katolicismen. Det vi vet är att hon trots det återvände till Sverige vid två tillfällen och att hon ligger begravd i Peterskyrkan i Rom, katolicismens hjärta, efter sin död 1689.
Kristinas gravmonument i Peterskyrkan
Källor
Nya ”Ur folkens liv 3”, Torsten Eklund, Karl-Gustav Thor & Alf Åberg, NoK 1991 ISBN 91-27-60195-1
http://sv.wikipedia.org/wiki/Drottning_Kristina
Bildkällor
Alla bilder är från Wikimedia Commons.