Åtgärder

Långa utvecklingslinjer enligt Lgr22 i historia: Skillnad mellan sidversioner

Från Skolbok

mIngen redigeringssammanfattning
mIngen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
Lgr22 säger att du ska lära dig "långa utvecklingslinjer", men det står inte beskrivet någonstans vad som menas. På engelska kallas samma begrepp "Big picture" och är lite lättare att finna information om.
Lgr22 säger att elever ska lära sig "långa utvecklingslinjer", men det står inte beskrivet någonstans vad som egentlige menas i dessa extremt vida begrepp, utan det är upp till varje lärare att tolka in vad so ska ingå i undervisningen. Vid försök att fördjupa sig i begreppet "långa utvecklingslinjer" blir det rundgång eftersom den enda plats där begreppet omnämns är på Skolverkets sidor och där finns inge förklaring. Endast en enda skrift: "Långa linjer och vägledande begrepp av Cecilia Axelsson Yngvéus" (länk i botten) gör i alla fall ett försök till förklaring av vad Skolverket egentligen menar.  


I texten som beskriver arbetet med Lgr22 är det tydligt att Skolverket tagit fram tre liner som de viktigaste i grundskolan:
Skolverket har nämligen tagit fram tre linjer i historien som de viktigaste i undervisningen i år 7-9:
:'''migration''' - hur och varför människor rört sig och flyttat på sig genom historien. Både korta sträckor som till nästa by, eller långa sträckor till nya världsdelar.
:'''migration''' - hur och varför människor rört sig och flyttat på sig genom historien. Både korta sträckor som till nästa by, eller långa sträckor till nya världsdelar.
:'''levnadsvillkor''' - hur och varför de viktigaste faktorerna för överlevnad, som mat, vatten, eld, skydd och kläder förändrats över tid
:'''levnadsvillkor''' - hur och varför de viktigaste faktorerna för överlevnad, som mat, vatten, eld, skydd och kläder förändrats över tid
:'''makt''' - vad makt är, vilka som har den samt hur och varför maktförhållanden förändrats under historien.  
:'''makt''' - vad makt är, vilka som har den samt hur och varför maktförhållanden förändrats under historien.  


I Cecilia Axelsson Yngvéus skrift nämns två utvecklingslinjer till:
:'''kultur''' - hur vår syn på konst, dans, musik och liknande förändrats genom tiderna
:'''energianvändning''' - hur vi gått från eldar direkt på marken till kärnkraftverk
Kontinuiteter liksom förändringar ska följas över långa linjer i årskurs 7–9. Det är därför viktigt att ha dem i bakhuvudet vid planering av lektionerna så att de kommer med. Läroböckerna har sällan någon tanke på dessa långa utvecklingslinjer och därför är det lätt att de tappas bort bland allt annat stoff som ska läras ut.




Men det finns andra långa utvecklingslinjer också, som kan vara väl värda att fördjupa sig i under tex temaarbeten.:
På engelska kallas samma begrepp "Big picture" och är lite lättare att finna information om. Där är det uppenbart att begreppet mer används för olika teman i undervisningen, som:
:'''makt och kön''' - som en underordning av maktlinjen, hur just maktförhållandena mellan kvinnor och män förändrats genom tiderna.
:'''makt och kön''' - som en underordning av maktlinjen, hur just maktförhållandena mellan kvinnor och män förändrats genom tiderna.
:'''kultur''' - hur vår syn på konst, dans, musik och liknande förändrats genom tiderna
:'''Juridik''' - hur lagar förändrats över tid, från Hammurabis stele med lagar till dagens lagbok
:'''energianvändning''' - hur vi gått från eldar direkt på marken till kärnkraftverk
:'''Ekonomi''' - hur användningen av pengar förändrats från bytesvaror till cybervaluta
osv,
 
Jag tror Skolverket borde ha tittat mot de engelsktalande länderna när de skrev in begreppet om långa utvecklingslinjer i läroplanen, för om texten är utformad nu är det mer mosigt än snömos. Hade istället begreppet tolkats som "tematiskt arbete över längre tidsperioder" hade både läromedelsförfattare oh lärare kunnat använda sig av den delen i läroplanen i mycket större utsträckning.




Kontinuiteter liksom förändringar ska följas över långa linjer i årskurs 7–9. Det är därför viktigt att ha dem i bakhuvudet vid planering av lektionerna så att de kommer med. Läroböckerna har sällan någon tanke på dessa långa utvecklingslinjer och därför är det lätt att de tappas bort bland annat stoff som ska läras ut.


'''Källor'''
'''Källor'''


https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/2d-Samhallsorienterande-amnen/Grundskola/851-historieundervisningens-roster/del_04/Material/Flik/Del_04_MomentA/Artiklar/MS02_4-9_04A_01_langa.docx
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/2d-Samhallsorienterande-amnen/Grundskola/851-historieundervisningens-roster/del_04/Material/Flik/Del_04_MomentA/Artiklar/MS02_4-9_04A_01_langa.docx

Versionen från 30 oktober 2022 kl. 16.25

Lgr22 säger att elever ska lära sig "långa utvecklingslinjer", men det står inte beskrivet någonstans vad som egentlige menas i dessa extremt vida begrepp, utan det är upp till varje lärare att tolka in vad so ska ingå i undervisningen. Vid försök att fördjupa sig i begreppet "långa utvecklingslinjer" blir det rundgång eftersom den enda plats där begreppet omnämns är på Skolverkets sidor och där finns inge förklaring. Endast en enda skrift: "Långa linjer och vägledande begrepp av Cecilia Axelsson Yngvéus" (länk i botten) gör i alla fall ett försök till förklaring av vad Skolverket egentligen menar.

Skolverket har nämligen tagit fram tre linjer i historien som de viktigaste i undervisningen i år 7-9:

migration - hur och varför människor rört sig och flyttat på sig genom historien. Både korta sträckor som till nästa by, eller långa sträckor till nya världsdelar.
levnadsvillkor - hur och varför de viktigaste faktorerna för överlevnad, som mat, vatten, eld, skydd och kläder förändrats över tid
makt - vad makt är, vilka som har den samt hur och varför maktförhållanden förändrats under historien.

I Cecilia Axelsson Yngvéus skrift nämns två utvecklingslinjer till:

kultur - hur vår syn på konst, dans, musik och liknande förändrats genom tiderna
energianvändning - hur vi gått från eldar direkt på marken till kärnkraftverk

Kontinuiteter liksom förändringar ska följas över långa linjer i årskurs 7–9. Det är därför viktigt att ha dem i bakhuvudet vid planering av lektionerna så att de kommer med. Läroböckerna har sällan någon tanke på dessa långa utvecklingslinjer och därför är det lätt att de tappas bort bland allt annat stoff som ska läras ut.


På engelska kallas samma begrepp "Big picture" och är lite lättare att finna information om. Där är det uppenbart att begreppet mer används för olika teman i undervisningen, som:

makt och kön - som en underordning av maktlinjen, hur just maktförhållandena mellan kvinnor och män förändrats genom tiderna.
Juridik - hur lagar förändrats över tid, från Hammurabis stele med lagar till dagens lagbok
Ekonomi - hur användningen av pengar förändrats från bytesvaror till cybervaluta

osv,

Jag tror Skolverket borde ha tittat mot de engelsktalande länderna när de skrev in begreppet om långa utvecklingslinjer i läroplanen, för om texten är utformad nu är det mer mosigt än snömos. Hade istället begreppet tolkats som "tematiskt arbete över längre tidsperioder" hade både läromedelsförfattare oh lärare kunnat använda sig av den delen i läroplanen i mycket större utsträckning.


Källor

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/2d-Samhallsorienterande-amnen/Grundskola/851-historieundervisningens-roster/del_04/Material/Flik/Del_04_MomentA/Artiklar/MS02_4-9_04A_01_langa.docx