Åtgärder

Norrbotten

Från Skolbok

Norrbotten 100.png Sverigekarta-Landskap Norrbotten.svg

Landskapsvapen

Norrbotten vapen.svg

Landskapsblomma

Landskapsblomman är åkerbär, en släkting till hallonet som växer längs marken och bara trivs i norra Sverige. Blomman är rosa och bären röda till svarta i färgen, och smakar ljuvligt.

Rubus Arcticus.jpg Rubus arcticus Mesimarja IM8675 C.JPG

Åkerbär, bär till vänster och blomma till höger

Landskapsdjur

Norrbottens landskkapsdjur är den lilla fågen lavskrika. Den trivs bara i norra Sveriges riktigt gamla granskogar. Lavskrikan är en stannfågel, det betyder att den flyttar inte utan finns i Sverige hela året. Lavskrikan är utrotningshotad i Sverige eftersom livsmiljön, skog med riktigt gamla granar, är på väg att försvinna.

Perisoreus infaustus2.jpg

Geologi

Kalottberg, Ångermanland

Kalottberg, Ångermanland

Norrbotten var nästan helt täckt av hav i slutet av senaste istiden och i Norrbotten finns flera kalottberg. Berg som är så höga att de inte täcktes av havet under senaste istiden. Sidorna har spolats rena av havens vågor, men längst upp finns en kalott. Som en liten mössa av skog som kan växa i det tunna jordtäcket som klarade sig. Landhöjningen pågår fortfarande, omkring en meter på 110 år, och det är ett problem i flera hamnar som blir allt grundare.

Norrbotten har ett kulligt landskap täckt med granskog, men skogen är hårt utnyttjad av skogsindustrin och några urskogar finns inte längre kvar. Däremot finns gott om myrar. Norrbotten ligger långt norrut, mer än halva landskapet ligger norr om polcirkeln. Det innebär att en viss tid varje vinter går solen aldrig upp på dagarna och en viss tid på sommaren är det midnattssol. Solen går aldrig ner.

Kalhygge

Kalhygge

Norrbotten har ett inlandsklimat och påverkas av vindar österifrån, från det inre av Asien. Vintertid kan Norrbotten vara kallast i Sverige, ända ner mot 40 minusgrader. Sommartid kan Norrbotten istället ha bland Europas högsta temperaturer när varm rysk stäppvärme blåser in över nordligaste Sverige.

De korta somrarna gör att det är svårt att odla brödsäd som råg. Den hinner oftast inte mogna. Därför specialiserar sig odlarna på annat, som vinbär och jordgubbar. De mognar snabbt och blir ofta extra söta tack vara midnattssolen. Eller potatis. Längs Torneälvens dalgång finns fina sandjordar där man odlar mycket potatis, och med hjälp av växthus odlas många andra grönsaker här som egentligen inte klarar sig så här långt norrut. Det är midnattssolen som gör den odlingen möjlig, att växterna får sol dygnet runt på sommaren.

Flera stora älvar rinner från fjällen i norr och i Lappland på sin väg genom landskapet, ut mot Bottenviken: Torneälven, Kalixälven, Luleälven och Piteälven. Det är frmst vid älvmynningarna vid kusten man hittar städer och industrier som stålverk, sågverk och pappersbruk.

Efter 1809 års fred drogs gränsen mellan Sverige och ryska Finland längs Muonio älv och Torneälven. Det gör att många människor i Tornedalen är tvåspråkiga och talar både svenska och finska. Att många talar finska syns på de många finska ortsnamnen. Namn som slutar på -ranta (strand), -salmi (sund), -vaara (berg), -koski (fors), -järvi (sjö), -niemi (udde) osv.

Kommunikation

Järnvägen "Stambanan genom övre Norrland" slutar i Boden.

Motorvägen E4 följer kusten till Haparanda där den fortsätter längs finska kusten mot Helsingfors. Från E4 ansluter E10 som går vidare genom hela Lappland för att sedan gå vidare i Norge till Lofoten.

Luleås flygplats används av flygvapnet, men den används även för vanlig flygtrafik. Landningsbanan förlängdes år 1999 till över tre kilometers längd och blev med det Skandinaviens längsta. Flygplatsen var tänkt att bli ett nav för flygfrakten som passerar över Arktisregionen, men det har inte gått så med det bra ännu.

Förr hette den Kallax, numera Luleå Airport

Förr hette den Kallax, numera Luleå Airport

Traditionella näringar

Traditionellt har det varit skogsbruk och fiske som gett Norrbottningarna något att leva på. Vid kusten låg sågverken på 1800-talet. Då fälldes mycket av skogarna i Norrbottens inre. Stammarna kvistades och rullades i vattnet som förde med sig timret med strömmen. Det kallas att man flottar och de som såg till att timret inte fastnade kallades flottare.

Längs älvarna gick det upp lax förr, och ute i Bottenviken är salthalten så låg att fiskar man oftast hittar i sjöar trivs. Till exempel gädda och abborre. Det är ändå sik om har varit den största källan till inkomster bland fiskarna längst upp i norr.

sik

sik

Nutida näringar

Skogen ger jobb idag med, men numera främst i form av pappersmaassa, även om det finnns några sågverk kvar.

Ekologisk odling har blivit allt viktigare och odlarna i Övertorneås kommun har satsat stort på giftfri, ekologisk odling.

SSAB:s fabrik i Luleå är Sveriges största smältverk och tar hand om järnmalm från gruvor i hela Norrland.

Luleå tekniska högskola är ett nav kring teknikutvecklingen i norr. Utbildningsnivån bland Norrbottningarna är hög och det har lockat till sig många olika teknikföretag till Norrbotten. Kylan i norr gör också den att stora dataföretag lockas till norra Sverige. Datorer ger ifrån sig mycket värre och behöver kyla för att fungera. Företaget Facebook har till exempel en stor serverpark i Luleå.

640px-Facebook_Serverhall.jpg

facebooks serverhall i Luleå

Några viktiga orter

Luleå är Norrbottens största stad. Här ligger SSAB:s stålverk som smälter ner järnmalmen från gruvorna i Norra Sverige till stål. Luleå hamn är så viktig att den hålls öppen från is med hjälp av isbrytare. I staden libber Luleå tekniska högskola och många teknikföretag har lagt sina anläggningar i staden, som Telia och Ericsson.

Luleås hamn SSAB:s smältverk

Luleås hamn och SSAB:s smältverk


Piteå är en gammal sjöfartsstad med stor hamn. Flera skogsbolag har sina anläggningar vid Piteälvens mynning vid staden. Vid kusten ligger Pite havsbad, den strand som brukar ha flest soltimmar varje år, tack vare midnattssolen.

Pite havsbad


Sedan slutet av 1800-talet är Boden den viktigaste knutpunkten för järnvägen i landets nordligaste delar. Järnmalm från gruvorna i Lappland transporteras genom Boden, där de endera fraktas till stålverket i Luleå eller lastas i fartyg för vidare transport til andra länder. Boden var Sveriges största garnisonsstad förr med inte mindre än fyra regementen. Staden ligger bara 15 mil från finska gränsen och det var här man skulle stoppa ryska armén om Ryssland anföll norrifrån. I bergen runt Boden byggdes fem artillerifort som var så stabilt byggda att de skulle stå emot en träff av en atombomb. Numera är två regementen nedlagda, två kraftig krympta och forten igenbommade. Ett av dem har byggts om till museum.

Kanonerna på Rödbergsfortet, museum numera

Kanonerna på Rödbergsfortet, museum numera


Haparanda är en gränsstad på Torneälvens västra strand. Torneå (Tornio) är den finska motsvarigheten på den östra stranden. Torneå var en av Nordkalottens mest kända marknadsplatser redan under medeltiden. Vid 1809 års gränsdragning hamnade sju gårdar på svenska sidan, i det som sedan blev Haparanda. Numera är det gränshandeln som driver ekonomin. 2006 invigde IKEA sitt möbelvaruhus i staden. Det har gått över förväntan och kunder från: Nordnorge, Finland, Sverige och Ryssland handlar sina möbler där.

Bron mellan Haparanda och Torneå

Några viktiga personer

Gry Forsell, programledare, är uppvuxen i Luleå: https://sv.wikipedia.org/wiki/Gry_Forssell

Gry Forssell.jpg


Jakob Porsér från Luleå grundade spelföretaget Mojang med två vänner och skapade spelet Minecraft: https://sv.wikipedia.org/wiki/Jakob_Pors%C3%A9r

640px-Minecraft_cosplayers_%285778458010%29.jpg

Roligt vetande

I Pajala går det 80 kvinnor på 100 män i åldrarna 20-34 år. Singelkvinnor saknas till alla singelmän. Orsaken är att kvinnorna flyttat till större städer medan männen stannat kvar. Så är det på många platser i Norrland. Pajalas slogan är dessutom: ”Makalösa Pajala”. Problemet uppmärksammades redan på 1980-talet. Då försökte man att bussa singelkvinnor från södra Sverige till dansaftnar i Pajala 1987. Gratis för kvinnorna. Det var en rolig idé, men det har visat sig efteråt att det inte gav något resultat.

Hotell Smedjan i Pajala

Hotell Smedjan i Pajala


Meänkieli (finska: vårt språk), kallades tidigare Tornedalsfinska, är sedan år 2000 ett inhemskt officiellt minoritetsspråk i Sverige. Det talas främst i Tornedalen. Uppskattningsvis talas/förstås språket av 25 000–40 000 personer i hela Norrbotten.

Parlör på Meänkieli

Parlör på Meänkieli


I Bottenviken finns en sälart som bara trivs där det är mycket is, vikare. Den är en rest sedan den tiden Östersjön var ett ishav i slutet av istiden. Öresund täpptes igen och de vikare som fanns kvar blev instängda. Den höll på att utrotas under 1900-talet. I början av 1900-talet fanns drygt hundratusen sälar. Miljögifter och jakt minskade antalet till ett tusental innan de fridlystes. Numera finns litet över 5000 vikare. Man kan tro att den är räddad, men den föder ungarna på is. Utan is drunknar ungarna. När haven blir allt varmare blir de isbelagda allt kortare perioder och det kommer i slutändan att innebära slutet för de här sälarna.

Vikaresäl

Källor

Geografi Sverige, Ingrid Åsgård, NoK 1995 ISBN: 91-27-62744-6

Boken om Sverige, Stina Andersson och Karin Åström, Liber AB 1999 ISBN: 91-21-177-48-1


Wikipedia:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Norrbotten

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lule%C3%A5

https://sv.wikipedia.org/wiki/Pite%C3%A5

https://sv.wikipedia.org/wiki/Boden

https://sv.wikipedia.org/wiki/Haparanda

https://sv.wikipedia.org/wiki/Me%C3%A4nkieli

https://sv.wikipedia.org/wiki/Vikare


Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.

Åter till registret för Sveriges landskap och län