Åtgärder

Mordet i Vindfallsängen - Gustaf Fröding

Från Skolbok

knife-blood.jpg

Jan Persson i Bo hade öfversta makten
och styrde och ställde
som kung i sitt välde
och kallades "Bulten" af folket i trakten.

Och Bulten i Bo var i friaretagen,
en änkeman var han
och guldkedja bar han,
som lyste så skinande grant öfver magen.

Han kom till en dans bort i Vindfallsängen
  —  med gubbarne söp han
och jäntorna nöp han
kärvänligt i sidan vid förbisvängen.

Och jäntorna bligade kärligt åt Bulten
  —  hans gods äro stora
  —  att sitta som mora
i Bo är väl bättre än svälta i hulten.

Och nog är det sant, att han sugit och pinat,
procentat och pantat,
och nog är det sant, att
allt välstånd i socknen för hans skull förtvinat

Och nog är det sant, att Nils Nilsson i Vallen
blef jäktad och svulten
från gården af Bulten;
nu går han kring socknen, försupen, förfallen.

Men Bulten i Bo, han var herren for dagen,
han gick där och pöste,
och brännvinet öste
han dåsig och nöjd i den svällande magen.

Och jäntan som förr var Nils Nilssons jänta,
den tog han om hakan,
och blek som ett lakan
hon drömde om arf, som mor Bult har att vänta.


Men Bulten var ej den, som lätt lät sig fånga,
han visste att välja
och köpa och sälja,
det var ingen nöd, ty det fanns ju så många.

Och sist satt han däst och höll jäntor om lifven
med ruset i skallen
  —  Nils Nilsson i Vallen
stod drucken bakom dem med handen på knifven

Han tog honom hårdhändt och vildt öfver nacken,
han slog och han spände
och knifven han rände
i bröstet på Bulten, som tungt föll i backen.

"Ja, ligg där och glo med ditt giriga tryne,
ja, ligg där och glo, du,
du, Bulten i Bo, du,
det är allt Nils Nilsson, du ser ej i syne!"

Han gav honom ännu ett hugg genom strupen,
han gick genom hopen,
  —  "tag fast!" hördes ropen
från skocken af jäntor, i vråarna krupen.

Till kanten af råken hans steg hade spårats,
det var som man tänkt sig,
att Nils hade dränkt sig;
de funno hans lik i en vik, när det vårats.

Han jordades tyst, som han borde och skulle,
men inga, som hasta
förbi, vilja kasta,
som seden det kräfver, en sten på hans kulle.

Ty många har tyckt, det var rätt, det som gjordes,
det säges och menas,
att den skall ej stenas,
som gjort hvad de önskat, men själfva ej tordes.

Svåra ord

procenta =

socken =

svulten =

pöste =

däst =

om livet =

hårdhänt =

rände =

girig =

tryne =

jänta =

råk =


På raderna

1: Hur ser man på beskrivningen att "Bulten" är rik?


2: Hur beskrivs Nils Nilsson i Vallen?


3: Hur beskrivs Nils Nilssons flickvän


Mellan raderna

1: Hur hade "Bulten" gjort för att bli rik samtidigt som de andra blev fattiga?

2: Det står "Att sitta som mora i Bo är väl bättre än svälta i hulten. ", vad menas med det?

3: Vilken årstid var det när mordet skedde?


Bortom raderna

1: Varför mördades "Bulten"?

2: Varför tog Nils Nilsson sitt liv?

3: Det står "men inga, som hasta förbi, vilja kasta, som seden det kräfver, en sten på hans kulle.". Varför skulle man kasta sten på hans kulle?


Åter till registret för läsförståelsetexter