Gustav Wasa, Reformationen
Från Skolbok
Läget i Sverige var inte bra när Gustav blev krönt till kung. De vanliga människorna ute i byarna var vana att klara sig själva och ville inte bli påtvingade kungens nya befallningar.
De katolska prästerna, som mer och mer hade blandade sig i landets styrning och roffat åt sig makt och rikedom under unionstiden, var misstänksamma mot Gustav och hans avsikter.
Gustav började bestämma över präster och biskopar på ett sätt de inte var vana vid och inte heller ville gå med på. Dessutom beslagtog Gustav och hans trupper mängder av silver ur kyrkorna, och till och med deras klockor, för att betala av de lån han tagit under befrielsekriget. Av de anledningarna fick han många fiender bland prästerna.
Kyrkklocka
Innehåll
Martin Luthers lära
Martin Luther
Redan när han var i Lübeck hade Gustav hört hur Doktor Martin Luther i Wittenberg uppträtt mot påven och prästernas maktmissbruk. Gustavs insåg att den kristna religionen behövde renas från alla de missuppfattningar som spreds av katolikerna.
När han blivit kung ville han också att hans folk skulle få upplysning om detta.
Olaus och Laurentius Petri
Två bröder: Olaus och Laurentius Petri, söner av en smed i Örebro, hade studerat i Wittenberg och återvände till hemlandet. Egentligen hette de Olof och Lars Petersson. Dessa Luthers lärjungar predikade modigt mot påvedömet. Kungen beskyddade dem. Han utnämnde Olaus, den äldste brodern, till kyrkoherde i Stockholm, och satte upp en predikstol åt honom i Storkyrkan. Och "Mäster Olof i Korgen," som han kallades av folket, förkunnade frimodigt Luthers lära.
Hans Brask
Hans Brask sigill, där han gömde "brasklappen"
Bild på hur Gustav Wasa konfronterar Hans Brask (länk).
Det fanns en biskop i Linköping, Hans Brask. Han var en överdrivet plikttrogen katolik, men också vän av Sverige. Brask var den förnämste försvararen av de katolska prästernas rättigheter i Sverige. Hans vördnad för kungens stora egenskaper avhöll honom ändå från våldsamma åtgärder. Till slut, då han såg att kungen uppenbart var på väg att införa Luthers kristendom, begav han sig 1527 frivilligt ifrån fäderneslandet, och dog 1598 i ett kloster i Polen. Han deltog aldrig i stämplingarna mot fäderneslandet och kungen.
Ärkebiskopen
Ärkebiskop Johannes Magnus
Kungen hade utnämnt den lärde herren Johannes Magnus till ärkebiskop. Precis som Brask var han katolik, på samma gång som han kände aktning och kärlek för riket och dess befrielse. Han visade sig tyvärr vara en både feg och opålitlig man. Dessutom samt satte hans sig så ofta på tvären mot kungens åtgärder i religionsärenden, att Gustav måste avsätta honom. Redan före Biskop Brask reste han ur riket och begav sig till Rom, där han skrev en historia över Sverige på latin. Han levde där tills han dog.
Västerås recess
Riksdagen i Västerås
På riksdagen i Västerås 1527 tog kungen offentligt bort alla biskoparnas makt, förkastade påvens bud och befallde att den lutherska läran skulle gälla i hela kungariket. Detta riksdagsbeslut kallas "Västerås Recess". Kung Gustav utnämnde Laurentius Petri till ärkebiskop efter den avsatte Johannes Magnus. Bibeln översattes på svenska och blev färdig 1541. Klostren och prästerskapets överdrivna inkomster drogs in till kronan och användes till rikets, istället för kyrkans, behov. Efter en tid lyckades alltså kungen, dels genom makt och dels genom foglighet, att driva igenom religionsförändringen, utföra reformationen och göra Sverige till ett protestantiskt rike.
Sida ur Gustav Wasas bibel
Källa
Lärobok i fäderneslandets historia av Gustaf Henrik Mellin. Stockholm 1845.
Bildkällor
Alla bilder från Wikimedia Commons