Åtgärder

Dalarna

Från Skolbok

Dalarna 100.png Sverigekarta-Landskap Dalarna.svg

Landskapsvapen

Dalarna vapen.svg

Landskapsblommorna

Det finns två alternativ till landskapsblomma för dalarna. Vissa anser att det är blomman ängsklocka som är vanlig i Dalarna men ovanlig utanför landskapet. Andra anser att det är blåklocka som visserligen finns över hela Sverige men som det finns äldre spår av i Dalarna, än av ängsklocka. Båda blommorna anses numera representera Dalarna.

Ängsklocka Blåklocka

'Ängsklocka till vänster, blåklocka till höger

Landskapsdjur

Dalarnas landskapsdjur är berguv. Sveriges största uggla. Den har varit på randen till utrotad men flera olika hjälpprojektet har ökat antalet berguvar något.

Bubo bubo winter 1.jpg

Geologi

I Dalarna finns många olika naturtyper. I väster är landskapet som högst och bergigast, och där ligger fjällkedjan, Sveriges gräns mot Norge. Norra Dalarna genomkorsas av berg och dalar med djupa granskogar och skogstjärnar och myrar som ljusöppningar i de täta skogarna.

Landskapets norra del är en del av det Norrländsk höglandet, medan landskapets södra del är plattare och består mer av lågland med slätter. Det är runt sjön Siljan och på slätterna i den södra delen man byggt ut jordbruket i landskapet.

Dalarna delar namnet järnbärarland med Värmland. Namnet kommer från de som bar malm av olika sorter på selar på ryggen till försäljning på marknader förr. Förr fanns mycket järnmalm i Dalarnas sydöstra delar, både i berget och i myrarna.


Porfyr är en hård sten som börjat som lava i en vulkan för över en miljard år sedan. I Älvdalen var det fattigt. då kom man på att man kunde tillverka saker, som vaser, av porfyr och på det sättet tjäna extra pengar.

Porfyr

Porfyr


Sjön Siljan är annorlunda. Den är helt rund till formen. Orsaken är att den uppstod när en meteorit slog ner på jorden för några hundra miljoner år sedan. Det syns tydligt på ett satellitfoto. Man har borrat i berget runt Siljan på jakt efter naturgas, rester av växter och djur man tror dog vid träffen, men hittade inga större mängder.

Siljan, satellitfoto

Siljan, satellitfoto


Dalälvens stora armar Västerdalälven och Österdalälven har sina källor i fjällvärlden. De rinner ihop en bit söder om Siljan och bildar där älven Dalälven, som sedan rinner vidare ut i Bottenhavet.

640px-%C3%84lvm%C3%B6tet_fr%C3%A5n_ovan_%284%29.JPG

Älvmötet där två älvar blir Dalälven

Kommunikation

Det går inga motorvägar genom landskapet, men i Falun börjar vägen bergslagsdiagonalen, som går snett norrut mot kusten och mynnar ut i Söderhamn i Hälsingland.

E45 passerar genom landskapet på sträckan Östersund (Jämtland) - Mora - Torsby (Värmland).

E16 är en väg som har sträckningen Falun - Gävle


Det finns några mindre järnvägslinjer genom landskapet, som t.ex. Dalabanan: Uppsala–Morastrand (Mora kommun). Viktigast är järnvägen Mora/Falun - Stockholm och Bergslagsbanan som är en mindre järnväg som går Gävle–Falun.

Traditionella näringar

Under 1600-talet var Falu koppargruva världens största koppargruva och merparten av all koppar i världen kom från Falun. Koppargruvan var också Sveriges största arbetsplats. Vid ett tillfälle rasade taket i gruvan, ett dagbrott öppnade sig. Som tur var skedde det på en söndag när alla var i kyrkan och ingen dog. Dagbrottet kallas Stora stöten.

Stora stöten i Falu koppargruva Nere i Falu koppargruva

Stora stöten, och gruvgång under jord i Falu koppargruva

Under 1700-talet blev järn mer lönsamt än koppar Hyttor och järnbruk byggdes på många ställen i Dalarna. Det gick bra framm till slutet av 1800-talet när svenskt järn konkurrerades ut av billigare järn från England och Tyskland och hyttorna fick slå igen.


Runt Orsa finns en speciell sorts kvarts-sandsten som passar sig utmärkt för slipstenar. Därför har man kunnat sälja slipstenar och brynstenar från Orsa till resten av Sverige ända sedan vikingatiden.

Nutida näringar

Dalarnas stora skogar ger fortfarande många arbetstillfällen på sågverk och i pappersmassafabriker, och de ger stora inkomster till landskapet.


Dalarna har hållit många gamla traditioner vid liv: moraknivar, dalahästar, Vasaloppet, traditionellt midsommarfirande, dalkullor i folkdräkt, spelmän med fioler och knätofsar osv. Allt detta gör att Dalarna drar till sig stora mängder turister varje sommar som vill uppleva det "äkta svenska" i Sverige.


Fjällturism och skidturism har blivit viktiga. På sommaren kommer många turister från hela Europa till Dalarna för att uppleva orörd vildmark i den svenska fjällvärlden. På vintern kommer turisterna till Sälenfjällens skidanläggningar som ligger inom bekvämt bilavstånd från Stockholm. Eller till Idrefjällen med sina brantare backar, högre upp i fjällvärlden.

Några viktiga orter

Falun är residensstad i Dalarna. Där finns en högskola. I Falun finns också huvudkontoret för skogsbolaget STORA. För den som är intresserad av backhoppning syns stadens hoppbackar vid Lugnet från långt håll.

Hoppbackarna i Falun


Mora är målet för Vasaloppet varje år. Moraknivar tillverkas av Morakniv AB, i Östnor, Mora. Dessutom tillverkas möbler, master och liknande snickerier i verkstäderna i Mora.

Mora

Mora


I Avesta har man tillverkat världens största dalahäst. På Outokumpus stålverk, som förr hette Avesta Sheffield, tillverkas rostfrtt stål och andra specialprodukter. Avesta är också en knutpunkt för järnvägar.

Världens största dalahäst

Världens största dalahäst


En bit utanför Rättvik har man byggt en anläggning för utomhuskonserter i ett gammalt stenbrott. Det heter Dalhalla och lockar till sig artister från hela världen. Vid Rättviks kyrka ligger en lång rad kyrkstallar. Stallarna och den 600 meter långa bryggan ut i Siljan besöks av tusentals turister varje är.

Dalhalla

Dalhalla


Leksand är känt för att man brukar fira traditionell midsommar som drar många turister till staden, för sitt hockeylag och så naturligtvis för Leksands knäcke, det speciella knäckebrödet som bakas just i Leksand.

Leksands knäcke


Orsa är huvudort i Orsa finnmark, en stor, glesbefolkad vildmark med en natur som drar till sig mycket turister sommartid. Läs mer om svedjefinnar i kapitlet om Värmland. Två mil norr om Orsa ligger till exempel Helvetesfallet. Där kastar sig Ämån brusande över klipporna och har bildat en kanjon med 30 meter höga bergväggar. Rester finns från gamla flottningsanordningar, intill fallet.

Helvetesfallet, Orsa

Några viktiga personer

Systrarna Susanna och Jenny Kallur från Falun är bland Sveriges främsta häcklöpare:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Susanna_Kallur och https://sv.wikipedia.org/wiki/Jenny_Kallur

Susanna Kallur Jenny Kallur

Susanna och Jenny Kallur

Gunde Svan, från Järna i Dalarna, är en legendarisk skidåkare: https://sv.wikipedia.org/wiki/Gunde_Svan

Gunde Svan

Gunde Svan, i vitt på bilden.

Roligt vetande

Falu rödfärg var ursprungligen en restprodukt från slagghögarna utanför Falu koppargruva. Färgen är egentligen järnbaserad. Därför är den roströd. Fördelen med färgen var att den var billig, den blandades ut med vatten och inte med olja, slutligen var den giftfri. Det tillsammans gjorde att under väldigt lång tid i historien var den vanligaste färgen på hus i Sverige faluröd. Gärna med vita knutar och foder, och med gröna fönster och dörrar.

Gruvan lades ner 1992 och det innebär att det inte blir nya slagghögar. Det i sin tur innebär att man tror att de slagghögar som finns kan ge färgpigment fram till år 20190, sedan är det slut på äkta falurött.

Faluröda hus i Falun

Faluröda hus i Falun


Riktigt klassisk falukorv började tillverkas i Falun. Man slaktade många oxar, som fått gå hela vägen från Dalsland. eftersom skinnet behövdes för att göra läderrep till gruvan. Då blev köttet kvar. Köttet saltades och röktes, i mängder. Vid gruvan arbetade en hel del tyskar. De hade lärt sig att göra korv hemma i Tyskland. Nu såg de sin chans att köpa köttet billigt, blanda ut det med enklare råvaror och göra korv på det. Korv som kunde säljas dyrt.

Modern falukorv


Varje år åker man Vasaloppet mellan Sälen och Mora. Under lång tid fick bara män delta, men numera får alla som vill köpa sig en plats i loppet. Vägen påstås följa den väg Gustav Vasa tog när han flydde från danskarna på 1500-talet, men åt motsatt håll.

Vibeke Skofterud, vasaloppet 2012

Vibeke Skofterud, vasaloppet 2012

Källor

Geografi Sverige, Ingrid Åsgård, NoK 1995 ISBN: 91-27-62744-6

Boken om Sverige, Stina Andersson och Karin Åström, Liber AB 1999 ISBN: 91-21-177-48-1


Wikipedia:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Dalarna

https://sv.wikipedia.org/wiki/Mora

https://sv.wikipedia.org/wiki/Leksand

https://sv.wikipedia.org/wiki/Orsa_finnmark


Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.

Åter till registret för Sveriges landskap och län