Åtgärder

Växthuseffekten

Från Skolbok

Version från den 26 februari 2013 kl. 13.38 av Ingemar (Diskussion | bidrag)

Vad är den där växthuseffekten som alla talar om egentligen? Enkelt beskrivet är det så att jorden har både moln och olika gaser i sin atmosfär. Det finns syre kväve väte osv, liksom koldioxid som skapas när växter och djur ”andas” och förbränner syre. Likaså finns det metangas som bildas när växter och djur ruttnar, eller när man fiser.

Solen värmer upp jorden. Enkelt beskrivet består solstrålarna av strålar av en speciell typ. Den kallas ”ultraviolett strålning”. Den gör så att huden blir brun på oss om vi sitter i solen. Ultraviolett strålning passerar moln, vattenånga och alla olika gaserna i atmosfären utan problem. Det är först när de träffar markytan något händer.

När de ultravioletta ljusstrålarna landar på ett fast föremål som en sten eller en väg värms föremålet upp. När det värms upp utstrålar föremålet värme. På tekniskt språk säger man inte värme utan man pratar om infraröd strålning. Kort sagt: de ultravioletta strålarna har omvandlats till infraröda strålar.

När de infraröda strålarna studsar uppåt mot himlen händer det något nytt. De gaser och moln och vattenånga som inte stoppade den ultravioletta strålningen, stoppar den infraröda strålningen som tvingas ner och studsar mot markytan igen. Det gör markytan litet varmare och ny infraröd strålning studsar ut i himlen men tvingas ner för att värma jorden litet mer osv. Värmen blir inlåst i jordens atmosfär på ett liknande sätt som värme blir inlåst i ett växthus en solig dag. Därför kallas det för växthuseffekten.

Nu stämmer det inte helt. En del strålning försvinner ut genom atmosfären ut i rymden, men ju mer gaser och moln det finns i atmosfären, ju mindre del smiter iväg.

Alla ultravioletta strålar blir inte heller omvandlade till infraröd strålning. En del studsar bara iväg. Om underlaget är vitt studsar mest ultravioletta strålar bort utan att värma jordytan. Det är därför det blir varmare och varmare på jorden ju mer av polarisarna och inlandsisarna som smälter bort eftersom isarnas yta är vit som snö.

Det omvända gäller också. Ju svartare ett underlag är desto mer ultravioletta strålar omvandlas till infrarödavärmestrålar. Det är därför en svart asfaltsväg känns mycket varmare än gräsmattan bredvid en solig sommardag.

Källor

Åter till geografibokens register