Skillnad mellan versioner av "Vattnets kretslopp"
Från Skolbok
Ingemar (Diskussion | bidrag) m |
|||
| (19 mellanliggande versioner av 6 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
''Passar till mellan- och högstadiet.'' | ''Passar till mellan- och högstadiet.'' | ||
| − | '''Vattnet går runt i naturen, det försvinner inte. Det finns de som påstår att det är samma vatten som rinner i bäckarna nu som när dinosaurierna levde, men det är en lögn eftersom växternas fotosyntes slagit sönder vattenmolekylerna många gånger om. Däremot delar alla människor på jorden på vattnet i alla haven. Om en kines | + | '''Vattnet går runt i naturen, det försvinner inte. Det finns de som påstår att det är samma vatten som rinner i bäckarna nu som när dinosaurierna levde, men det är en lögn eftersom växternas fotosyntes slagit sönder vattenmolekylerna många gånger om. Däremot delar alla människor på jorden på vattnet i alla haven. Om en kines pissar i havet utanför Hongkong finns en liten chans att du någon gång under ditt liv kommer att få i dig molekyler från den kinesens piss.''' |
[[Image:Water_cycle_blank.svg|800 px|right|alt=Vattnets kretslopp.| ''Vattnets kretslopp.'']] | [[Image:Water_cycle_blank.svg|800 px|right|alt=Vattnets kretslopp.| ''Vattnets kretslopp.'']] | ||
| Rad 7: | Rad 7: | ||
== Vattnets kretslopp == | == Vattnets kretslopp == | ||
| − | Solen skiner och får vatten att dunsta ur hav och andra större vattensamlingar. Det dunstar också från alla gröna växter. Vindar driver den fuktiga luften över land och mer moln bildas. När molnen kyls ner börjar det | + | Solen skiner och får vatten att dunsta ur hav och andra större vattensamlingar. Det dunstar också från alla gröna växter. Vindar driver den fuktiga luften över land och mer moln bildas. När molnen kyls ner börjar det regna. Regnvattnet hamnar i vattendrag och sjöar och rinner tillbaka ut i haven, eller dunstar upp i luften igen på vägen mot havet. Eller så sjunker vattnet ner i marken och blir grundvatten. Grundvatten är det vatten vi hittar om man borrar efter vatten när man bygger en brunn. |
| − | Det vatten som dunstar upp, och det som regnar ner, är rent. Det regn man hittar i vattendrag, sjöar och under markytan har alltid tagit upp salter, metaller och mineraler från den mark det rinner igenom. Det kan var riktigt | + | Det vatten som dunstar upp, och det som regnar ner, är rent. Det regn man hittar i vattendrag, sjöar och under markytan har alltid tagit upp salter, metaller och mineraler från den mark det rinner igenom. Det kan var riktigt illa om vattnet rinner förbi t.ex. en soptipp eftersom gifter i marken kan färdas långa sträckor med hjälp av vattnet och skada liv långt ifrån utsläppsstället. Det tar ungefär 300 år för vattnet i grundvattnet att bytas ut helt. Det vatten som dunstar upp i himlen håller sig som längst i tio dagar däruppe innan den faller ner till marken igen i någon form av nederbörd: regn, snö eller hagel. Om man ser på haven tar det ungefär 3000 år innan allt vatten dunstat bort och återvänt på något sätt. Det vatten som byts ut långsammast finns infruset i glaciärerna, Där kan det ta flera hundra tusen år innan vattnet byts ut. |
== Orsaker till regn == | == Orsaker till regn == | ||
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d3/Rainfall_three_types.png/800px-Rainfall_three_types.png | http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d3/Rainfall_three_types.png/800px-Rainfall_three_types.png | ||
| − | ''Längst till vänster: orografisk nederbörd. Mitten: frontnederbörd. Längst till höger: konvektionsnederbörd.'' | + | ''Längst till vänster: orografisk nederbörd. Mitten: frontnederbörd. Längst till höger: konvektionsnederbörd eller konvektiv nederbörd.'' |
| − | Varm luft håller kvar mer fukt än kall luft och varm luft är lättare än kall luft. | + | Varm luft håller kvar mer fukt än kall luft och varm luft är lättare än kall luft. Det är de två viktigaste sakerna att förstå för att du ska förstå hur regn bildas. De tre viktigaste sätten som regn, eller annan nederbörd, bildas ser du här ovanför. |
| Rad 22: | Rad 22: | ||
| − | Det första sättet är om varm, fuktig luft tvingas upp över ett berg genom t.ex. stark blåst. Eftersom det är kallare högre upp i luften kyls den varma luften ner och det bildas regn samtidigt som vinden blir allt torrare. När den torra vinden kommer ner på andra sidan uppstår något som kallas för ”regnskugga”. Dvs. trots att det borde regna på platsen har allt regn redan fällts på andra sidan berget och det uppstår torr mark eller öken istället. Gobiöknen, en kall öken i Asien, har uppstått på det sättet när regnen fallit över Himalaya istället. I Sverige är det östsidan av | + | Det första sättet är om varm, fuktig luft tvingas upp över ett berg genom t.ex. stark blåst. Eftersom det är kallare högre upp i luften kyls den varma luften ner och det bildas regn samtidigt som vinden blir allt torrare. När den torra vinden kommer ner på andra sidan uppstår något som kallas för ”regnskugga”. Dvs. trots att det borde regna på platsen har allt regn redan fällts på andra sidan berget och det uppstår torr mark eller öken istället. Gobiöknen, en kall öken i Asien, har uppstått på det sättet när regnen fallit över Himalaya istället. I Sverige är det östsidan av Sydsvenska höglandet som drabbas av regnskugga och där, i Kalmartrakten, finns bland de torraste områdena i Sverige. På västsidan av Sydsvenska höglandet ligger däremot Borås som är en av de regnigaste platserna i Sverige. |
| − | === Bild 2 ( | + | === Bild 2 (Frontnederbörd) === |
Det andra sättet syns på bild två. Det är om en kall och en varm front möts. Då fungerar den kalla fronten som en kil och driver den varma fronten uppåt. Detta händer eftersom den kalla luften är tyngre än den varma luften. Då pressas den varma och fuktiga luften uppåt, luften kyls ner och det börjar att regna. De här systemen kan vara jättestora. Om du tänker att Göteborg är på ena sidan av bilden och Stockholm på den andra, så regnar det i Örebro. Detta är den vanligaste orsaken till att det regnar i Sverige. | Det andra sättet syns på bild två. Det är om en kall och en varm front möts. Då fungerar den kalla fronten som en kil och driver den varma fronten uppåt. Detta händer eftersom den kalla luften är tyngre än den varma luften. Då pressas den varma och fuktiga luften uppåt, luften kyls ner och det börjar att regna. De här systemen kan vara jättestora. Om du tänker att Göteborg är på ena sidan av bilden och Stockholm på den andra, så regnar det i Örebro. Detta är den vanligaste orsaken till att det regnar i Sverige. | ||
| − | === Bild 3 (Konvektionsnederbörd) === | + | === Bild 3 (Konvektionsnederbörd / konvektiv nederbörd) === |
| − | När solen skiner riktigt starkt värms luften vid marken upp och stiger rakt uppåt. Vid marknivå drar luften till sig fukt. När luften kommer allt högre upp kyls den ner och det börjar regna rakt under molnet. Det här | + | När solen skiner riktigt starkt värms luften vid marken upp och stiger rakt uppåt. Vid marknivå drar luften till sig fukt. När luften kommer allt högre upp kyls den ner och det börjar regna rakt under molnet. Det här sättet är mycket ovanligt i Sverige eftersom det vanligtvis är för kallt hos oss, Det sker bara under riktigt fina sommardagar med sol på förmiddagen och regn på eftermiddagen. Däremot är det så här det regnar varje dag runt ekvatorn. |
== Källor == | == Källor == | ||
| + | |||
Sol 3000 år 7, NoK 2000, ISBN: 978-91-27-75925-1 | Sol 3000 år 7, NoK 2000, ISBN: 978-91-27-75925-1 | ||
| + | |||
| + | |||
| + | ====[[Geografi, skolbok|Åter]] till geografibokens register==== | ||
| + | |||
[[Kategori:Geografi]] | [[Kategori:Geografi]] | ||
Nuvarande version från 15 mars 2018 kl. 12.17
Passar till mellan- och högstadiet.
Vattnet går runt i naturen, det försvinner inte. Det finns de som påstår att det är samma vatten som rinner i bäckarna nu som när dinosaurierna levde, men det är en lögn eftersom växternas fotosyntes slagit sönder vattenmolekylerna många gånger om. Däremot delar alla människor på jorden på vattnet i alla haven. Om en kines pissar i havet utanför Hongkong finns en liten chans att du någon gång under ditt liv kommer att få i dig molekyler från den kinesens piss.
Innehåll
Vattnets kretslopp
Solen skiner och får vatten att dunsta ur hav och andra större vattensamlingar. Det dunstar också från alla gröna växter. Vindar driver den fuktiga luften över land och mer moln bildas. När molnen kyls ner börjar det regna. Regnvattnet hamnar i vattendrag och sjöar och rinner tillbaka ut i haven, eller dunstar upp i luften igen på vägen mot havet. Eller så sjunker vattnet ner i marken och blir grundvatten. Grundvatten är det vatten vi hittar om man borrar efter vatten när man bygger en brunn.
Det vatten som dunstar upp, och det som regnar ner, är rent. Det regn man hittar i vattendrag, sjöar och under markytan har alltid tagit upp salter, metaller och mineraler från den mark det rinner igenom. Det kan var riktigt illa om vattnet rinner förbi t.ex. en soptipp eftersom gifter i marken kan färdas långa sträckor med hjälp av vattnet och skada liv långt ifrån utsläppsstället. Det tar ungefär 300 år för vattnet i grundvattnet att bytas ut helt. Det vatten som dunstar upp i himlen håller sig som längst i tio dagar däruppe innan den faller ner till marken igen i någon form av nederbörd: regn, snö eller hagel. Om man ser på haven tar det ungefär 3000 år innan allt vatten dunstat bort och återvänt på något sätt. Det vatten som byts ut långsammast finns infruset i glaciärerna, Där kan det ta flera hundra tusen år innan vattnet byts ut.
Orsaker till regn
Längst till vänster: orografisk nederbörd. Mitten: frontnederbörd. Längst till höger: konvektionsnederbörd eller konvektiv nederbörd.
Varm luft håller kvar mer fukt än kall luft och varm luft är lättare än kall luft. Det är de två viktigaste sakerna att förstå för att du ska förstå hur regn bildas. De tre viktigaste sätten som regn, eller annan nederbörd, bildas ser du här ovanför.
Bild 1 (Orografisk nederbörd)
Det första sättet är om varm, fuktig luft tvingas upp över ett berg genom t.ex. stark blåst. Eftersom det är kallare högre upp i luften kyls den varma luften ner och det bildas regn samtidigt som vinden blir allt torrare. När den torra vinden kommer ner på andra sidan uppstår något som kallas för ”regnskugga”. Dvs. trots att det borde regna på platsen har allt regn redan fällts på andra sidan berget och det uppstår torr mark eller öken istället. Gobiöknen, en kall öken i Asien, har uppstått på det sättet när regnen fallit över Himalaya istället. I Sverige är det östsidan av Sydsvenska höglandet som drabbas av regnskugga och där, i Kalmartrakten, finns bland de torraste områdena i Sverige. På västsidan av Sydsvenska höglandet ligger däremot Borås som är en av de regnigaste platserna i Sverige.
Bild 2 (Frontnederbörd)
Det andra sättet syns på bild två. Det är om en kall och en varm front möts. Då fungerar den kalla fronten som en kil och driver den varma fronten uppåt. Detta händer eftersom den kalla luften är tyngre än den varma luften. Då pressas den varma och fuktiga luften uppåt, luften kyls ner och det börjar att regna. De här systemen kan vara jättestora. Om du tänker att Göteborg är på ena sidan av bilden och Stockholm på den andra, så regnar det i Örebro. Detta är den vanligaste orsaken till att det regnar i Sverige.
Bild 3 (Konvektionsnederbörd / konvektiv nederbörd)
När solen skiner riktigt starkt värms luften vid marken upp och stiger rakt uppåt. Vid marknivå drar luften till sig fukt. När luften kommer allt högre upp kyls den ner och det börjar regna rakt under molnet. Det här sättet är mycket ovanligt i Sverige eftersom det vanligtvis är för kallt hos oss, Det sker bara under riktigt fina sommardagar med sol på förmiddagen och regn på eftermiddagen. Däremot är det så här det regnar varje dag runt ekvatorn.
Källor
Sol 3000 år 7, NoK 2000, ISBN: 978-91-27-75925-1