Åtgärder

Växthuseffekten

Från Skolbok

Version från den 7 november 2016 kl. 08.27 av Ingemar (Diskussion | bidrag)

Passar till högstadiet

Vad är den där växthuseffekten som alla talar om egentligen? Enkelt beskrivet är det så att jorden har både moln och olika gaser i sin atmosfär. Det finns syre, kväve, väte osv, liksom koldioxid som skapas när växter och djur ”andas” och förbränner syre eller när vi förbränner olja, stenkol, bensin osv. Likaså finns det metangas som bildas när växter och djur ruttnar.

Växthuseffekten är inte farlig. Den måste vi ha för att överleva på jorden. Problemet är när den hela tiden blir värre. Hur blir den värre? Tänk en jordgubbe på en jordgubbsplanta. När den växer drar den till sig koldioxid och släpper ut syre genom fotosyntesen. När du äter jordgubben förbrukar du syre och släpper ut koldioxid genom förbränningen. Allt är i balans. Lika mycket som går in i systemet går ut igen. Problemet blir när vi gräver upp olja och kol som varit ute ur systemet under hundratals miljoner år och förbränner det under kort tid. Det är då balansen rubbas och växthuseffekten blir ett problem.


Solen

Allt börjar med solstrålningen.

spectrum.gif

Solen skickar ut strålning i olika våglängder. Det mesta av strålningen finns inom det vi kallar synligt ljus. Det är där vi ser olika färger (se bild). Men solen skickar också ut strålning med både högre frekvens och lägre frekvens än synligt ljus. Det kallas även kortvågig strålning och långvågig strålning. Mängden solstrålningen med hög frekvens är mindre än 10% av all solstrålning, men eftersom strålarna innehåller mer och mer energi ju högre frekvens de har är de högfrekventa strålarna viktiga. Det är främst de som träffar jorden.


Vad händer vid markytan?

Solens kortvågiga strålning passerar vattenånga och de olika gaserna i atmosfären utan större problem. Det är först när de träffar markytan något händer.

När de kortvågiga ljusstrålarna landar på ett fast föremål som en sten eller en väg värms föremålet upp. När det värms upp utstrålar föremålet långvågig strålning i form av värme. På tekniskt språk säger man inte värme utan man pratar om infraröd strålning. Kort sagt: de kortvågiga strålarna har omvandlats till långvågiga, infraröda strålar.

skinceuticals.jpg

Med en värmekamera kan man se hur mycket infraröd strålning som strålar ut från t.ex. ett ansikte (höger sida).

Ju rödare färg, desto varmare. Ju mörkare, desto kallare.


När de infraröda strålarna studsar uppåt mot himlen händer det något nytt. De gaser och moln och vattenånga som inte stoppade den kortvågiga strålningen, stoppar den långvågiga infraröda strålningen. Atmosfären värms upp och reflekterar värmestrålningen tillbaka till jordytan igen. Det gör markytan litet varmare och ny infraröd strålning studsar ut i himlen men tvingas ner för att värma jorden litet mer osv. Värmen blir inlåst i jordens atmosfär på ett liknande sätt som värme blir inlåst i ett växthus en solig dag. Därför kallas det för växthuseffekten.

main_ghouse_gases.jpg

Växthuseffekten, förenklat schema


Nu stämmer det inte helt. En del strålning försvinner ut genom atmosfären ut i rymden, men ju mer gaser och moln det finns i atmosfären, ju mindre del smiter iväg.

Alla kortvågiga strålar från solen blir inte heller omvandlade till infraröd strålning. En del studsar bara iväg. Om underlaget är vitt studsar mest kortvågiga strålar bort utan att värma jordytan. Det är därför det blir varmare och varmare på jorden ju mer av polarisarna och inlandsisarna som smälter bort eftersom isarnas yta är vit som snö. Man talar om att olika ytor på jorden har olika högt albedo. Snö har ett högt albedo eftersom den är vit och strålar bort mycket av solstrålarna medan skog och ängar har ett lägre albedo och värms lättare upp av solen.

Du kan själv kontrollera om ett mörkare underlag blir varmare genom att känna på en asfaltsväg en solig sommardag. Asfalten är het. Om du istället tar på gräsmattan bredvid asfalten är den mycket svalare. Asfalt har alltså ett lågt albedo.


nasa_seaice_1979_2012.jpg

Ju mer is vi har på jorden desto mer kortvågiga strålar blir inte omvandlade till värmestrålning

Att nordpolens is minskat så mycket 1979-2012 innebär att mer kortvågig strålning än vanligt omvandlats till värme och jordens temperatur ökar.


Växthusgaserna

low-cloud-cumulus_13948_600x450.jpg

Moln och vattenånga är den gas i atmosfären som stoppar mest värmestrålning


Vattenånga: Den växthusgas som stoppar mest värme i atmosfären är vanlig vattenånga. Vattenångan kommer från våra hav och sjöar. I vattnets kretslopp ingår det att solen skiner på vattnet så att det avdunstar och åker upp i atmosfären i form av vattenånga. Problemet är att ju varmare det blir på jorden desto mer vattenånga stannar i atmosfären så att temperaturen ökar ändå mer genom växthuseffekten så att det bildas ändå mer vattenånga i en ond cirkel som blir svår att bryta. (Läs mer: Vattnets kretslopp)

Moln: Ett problem med moln är att de samtidigt stoppar de kortvågiga strålarna från solen så att jorden kyls ner. Hänger du med? Gaser och vattenånga stoppar inte kortvågig strålning. När vattenångan kyls "kondenseras" den och bildar moln. För värmestrålarna som kommer från jordytan fungerar moln och vattenånga likadant, värmen hålls kvar inom atmosfären. För solstrålarna utifrån rymden är det skillnad. De går rakt igenom vattenånga men studsar tillbaka ut i rymden mer och mer ju tjockare molnen är. Därför har just moln en dubbel roll, både som uppvärmare och avkylare av jorden. Forskare tror att just moln kan vara en "självreglerande" maskin i systemet som gör att jordens temperatur bara kan stiga till en viss nivå, men ingen vet säkert.

Olika molntyper har olika effekt. Låga cumulusmoln av den sort som ser ut som bomulllstussar på sommaren stoppar solstrålningen samtidigt som molnen får värmestrålning från marken att studsa tillbaka och gör jorden varmare på natten men svalare på dagen, medan cirrusmoln som finns högre upp i atmosfären stoppar mer av den högfrekventa strålningen och gör att jorden blir varmare både på natten och på dagen.


Koldioxid: En annan viktig växthusgas är koldioxid. Den skapas vid förbränning av t.ex. olja, stenkol och bensin. Problemet är att lagren i jorden av olja, stenkol och bensin har byggts på under årmiljoner, medan vi bränner upp dem på något århundrade. Då ökar mängden koldioxid i atmosfären jättesnabbt. Här under ser du hur temperatur och mängden koldioxid i atmosfären hänger ihop:

kodioxid%20i%20atmosfaren.jpg


Metan: En tredje otäck källa till växthuseffekten är en gas som heter Metan. Den bildas när organiskt material som träd, buskar och djur ruttnar. Mängden metan i atmosfären är låg, men metan är en mycket mer aggressiv växthusgas än både vattenånga och koldioxid så det krävs mycket mindre mängd metan för att förvärra växthuseffekten. Vissa forskare är rädda för att om temperaturen går upp för mycket kommer den frusna jorden i Sibirien och Kanada att börja töa upp för första gången sedan den senaste istiden. I de jordarna finns mängder med organiskt material som inte kunnat ruttna eftersom det varit nedfryst. Forskarna är rädda att när allt det materialet börjar ruttna samtidigt sprids enorma mängder metan ut i atmosfären, något som skulle öka temperaturen på jorden rejält vilket får ändå mer frusen jord att tina upp så mer organiskt material kan börja ruttna så jordens temperatur ökar ändå mer osv.

farting_under_water-300x204.jpg

Varje gång en människa eller annat djur fiser sprider sig mer metan i atmosfären


Vad är det värsta som kan hända?

Det allra värsta som kan hända är att temperaturen på jorden går upp så mycket att haven torkar ut. det skulle innebära slutet på den jord vi är vana vid. Livet skulle vara kvar och efter några årmiljoner skulle antagligen jordens temperatur gå ner igen, men inget annat än enkla livsformer som skalbaggar och maskar skulle antagligen kunna överleva. På planeten Venus är det så just nu. Temperaturen är så hög på grund av växthuseffekten att inget liv kan existera på planetens yta.


Vad skulle hända om vi inte hade någon växthuseffekt?

Motsatsen är inte heller bra. Om kontinentalplattorna skulle sluta röra på sig och alla vulkaner på jorden slockna så att inget koldioxid eller vattenånga alls skulle komma ut i atmosfären skulle jorden dö. Gaserna i atmosfären skulle långsamt sippra ut i världsrymden tills det inte fanns några växthusgaser kvar alls som kunde hålla kvar atmosfären. Det är det som har hänt på planeten Mars, som nästan helt saknar atmosfär numera och där ingen plattektonik alls förkommer.


Vad säger forskarna?

Det finns några få forskare som påstår att jorden inte blir varmare på grund av människornas förorening av atmosfären utan att det beror på naturliga orsaker. Merparten av alla världens forskare är dock överens om att jorden blir varmare eftersom vi förbränner olja, stenkol och bensin i en takt jorden aldrig tidigare varit utsatt för. Sambandet mellan den ökande koldioxidhalten i atmosfären och hur mycket världens temperatur går upp sammanfaller alldeles för tydligt för att man skall kunna tro att något annat än mänsklig verksamhet orsakar temperaturökningen på jorden.


Källor

http://www.miljoborsen.se/gpage21.html

http://en.wikipedia.org/wiki/Greenhouse_effect

http://en.wikipedia.org/wiki/Idealized_greenhouse_model

http://uppsalainitiativet.blogspot.se/2009/11/ingen-venus-att-vanta.html

SMHI:s rapport om växthuseffekten http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.1795!meteorologi_119_webb%5B1%5D.pdf

http://www.sjsu.edu/faculty/watkins/cloudiness.htm


Bildkällor

Bild på förenklad växthuseffekt: primary.world-aluminium.org/uploads/pics/main_ghouse_gases.jpg

Bild med IR film: 1.bp.blogspot.com/-4me3DkbEumk/T8-bwtpffbI/AAAAAAAAAJQ/lDSVbhg9Vow/s1600/skinceuticals.jpg

Bild nordpolen 1979-2012: e360.yale.edu/images/slideshows/nasa_seaice_1979_2012.jpg

Bild på moln: images.nationalgeographic.com/wpf/media-live/photos/000/139/cache/low-cloud-cumulus_13948_600x450.jpg

Diagram på koldioxid: d1216454.u39.surftown.se/images/kodioxid%20i%20atmosfaren.jpg

Fisande dykare: www.gobbledegeek.com.au/wp-content/uploads/2009/11/farting_under_water-300x204.jpg


Åter till geografibokens register