Skillnad mellan versioner av "Uppbyggande krafter"
Från Skolbok
Ingemar (Diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ' == Bergskedjor och bergskedjebildning == Jordskorpan består av olika plattor som befinner sig i rörelse i förhållande till varandra. De rör sig inte fort, bara några cent...') |
Ingemar (Diskussion | bidrag) m |
||
(17 mellanliggande versioner av 7 användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
+ | == Bergskedjor och bergskedjebildning == | ||
− | = | + | [[Image:Continental-continental_convergence_Fig21contcont.gif|thumb|alt=Teide.| ''Kollision mellan två plattor bildar bergskedjor.''.]] |
Jordskorpan består av olika plattor som befinner sig i rörelse i förhållande till varandra. De rör sig inte fort, bara några centimeter om året, men det räcker för att förändra jordytan när man har miljoner år på sig. Stora bergskedjor bildas vanligtvis när två stora kontinentplattor kolliderar. Då pressas jordskorpan ihop, så att berggrunden veckas och förändras och stora sjok, s.k. skollor, skjuts upp på varandra. Det sker också en förtjockning av jordskorpan mot djupet, så att höga bergskedjor får djupa rötter neråt i manteln, ungefär som isberg som bara har en liten del synlig över vattenytan. Under tiden bergskedjans ovansida nöts ner får rötterna bergskedjan att stiga uppåt, som en kork man pressat ner i vatten, tills bergskedjan slipats ner och jordskorpan återfått normal tjocklek. | Jordskorpan består av olika plattor som befinner sig i rörelse i förhållande till varandra. De rör sig inte fort, bara några centimeter om året, men det räcker för att förändra jordytan när man har miljoner år på sig. Stora bergskedjor bildas vanligtvis när två stora kontinentplattor kolliderar. Då pressas jordskorpan ihop, så att berggrunden veckas och förändras och stora sjok, s.k. skollor, skjuts upp på varandra. Det sker också en förtjockning av jordskorpan mot djupet, så att höga bergskedjor får djupa rötter neråt i manteln, ungefär som isberg som bara har en liten del synlig över vattenytan. Under tiden bergskedjans ovansida nöts ner får rötterna bergskedjan att stiga uppåt, som en kork man pressat ner i vatten, tills bergskedjan slipats ner och jordskorpan återfått normal tjocklek. | ||
Rad 6: | Rad 7: | ||
=== Skanderna === | === Skanderna === | ||
− | Skanderna är vår skandinaviska bergskedja som finns som en rygg längs gränsen mellan Norge och Sverige. Vi kallar den vanligtvis bara för | + | Skanderna är vår skandinaviska bergskedja som finns som en rygg längs gränsen mellan Norge och Sverige. Vi kallar den vanligtvis bara för ”Fjällen”. Skanderna bildades för ungefär 400 miljoner år sedan när det som nu är Nordamerika rörde sig mot oss och Skandinavien kolliderade med Grönland. Stora berggrundsskollor sköts då tiotals mil österut in över det Skandinaviska urberget, och är det som nu bygger upp fjällkedjans berggrund. Bergarterna i dessa skollor utgörs både av vulkaniska och sedimentära bergarter, avsatta i det hav som fanns innan kollisionen, och delar av det äldre urbergsunderlaget (mest gnejser och graniter) som rycktes med vid kollisionen |
− | |||
== Vulkanutbrott == | == Vulkanutbrott == | ||
+ | [[Image:Teide01.JPG|thumb|alt=Teide.| ''Vulkanen Teide, hot spot på Kanarieöarna''.]] | ||
− | Vulkanutbrott hör till de mest dramatiska, men samtidigt farliga, geologiska fenomen man kan bevittna. Vulkanerna är en sorts ventiler för hettan från jordens inre. Vid ett vulkanutbrott tränger het bergartssmälta – magma – upp till jordens yta och rinner ut som lava. Vulkaner kan uppstå på främst tre olika sätt. De undervattensvulkaner man hittar i mitten av Atlanten har uppstått då två plattor glidit ifrån varandra. De vulkaner man hittar på Island är av samma sort. De vulkaner man hittar i t.ex. Italien har däremot uppstått när två plattor trycker mot varandra och lava har trängt upp i kollisionszonen. Slutligen finns något man kallar för ”hot spots”. Det är vulkaner som uppstått vid en plattgräns. Därefter har plattan rört på sig och vulkanen har hamnat under plattan. Med jämna mellanrum lyckas den bryta igenom plattan och skapa en ny vulkan på jordytan. På det sättet uppstår långa rader av öar med mer och mer aktiva vulkaner ju närmare ”hot spoten” man kommer. Kända ”hot spots” vulkaner är Hawaii och Kanarieöarna. Även Sverige har haft vulkaner, men det är mer än 150 miljoner år sedan sist. | + | Vulkanutbrott hör till de mest dramatiska, men samtidigt farliga, geologiska fenomen man kan bevittna. Vulkanerna är en sorts ventiler för hettan från jordens inre. Vid ett vulkanutbrott tränger het bergartssmälta – magma – upp till jordens yta och rinner ut som lava. Vulkaner kan uppstå på främst tre olika sätt. De undervattensvulkaner man hittar i mitten av Atlanten har uppstått då två plattor glidit ifrån varandra. De vulkaner man hittar på Island är av samma sort. De vulkaner man hittar i t.ex. Italien har däremot uppstått när två plattor trycker mot varandra och lava har trängt upp i kollisionszonen (se bild). Slutligen finns något man kallar för ”hot spots”. Det är vulkaner som uppstått vid en plattgräns. Därefter har plattan rört på sig och vulkanen har hamnat under plattan. Med jämna mellanrum lyckas den bryta igenom plattan och skapa en ny vulkan på jordytan. På det sättet uppstår långa rader av öar med mer och mer aktiva vulkaner ju närmare ”hot spoten” man kommer. Kända ”hot spots” vulkaner är Hawaii och Kanarieöarna. Även Sverige har haft vulkaner, men det är mer än 150 miljoner år sedan sist. |
+ | [[Image:Destructive_plate_margin.png|thumb|alt=Kollisionszon.| ''Kollisionszon där både jordbävningar och vulkanutbrott uppstår.''.]] | ||
== Jordbävningar == | == Jordbävningar == | ||
Rad 23: | Rad 25: | ||
När marken rör på sig vid t.ex. jordbävningar så händer det att delar av marken lyfts upp eller sjunker bort. Horstarna liknar långa, smala kullar med branta kanter och gravsänkorna är motsatsen, djupa smala sänkor med branta kanter. När en gravsänka blir vattenfylld bildar den en ovanligt djup sjö i förhållande till sin storlek. En känd horst i Sverige är Hallandsåsen. En känd gravsänka i Sverige är sjön Vättern. | När marken rör på sig vid t.ex. jordbävningar så händer det att delar av marken lyfts upp eller sjunker bort. Horstarna liknar långa, smala kullar med branta kanter och gravsänkorna är motsatsen, djupa smala sänkor med branta kanter. När en gravsänka blir vattenfylld bildar den en ovanligt djup sjö i förhållande till sin storlek. En känd horst i Sverige är Hallandsåsen. En känd gravsänka i Sverige är sjön Vättern. | ||
+ | http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4e/Fault-Horst-Graben-sv.svg/534px-Fault-Horst-Graben-sv.svg.png | ||
== Källor: == | == Källor: == | ||
Rad 37: | Rad 40: | ||
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gravs%C3%A4nka | http://sv.wikipedia.org/wiki/Gravs%C3%A4nka | ||
+ | |||
+ | Samtliga bilder är från Wikimedia Commons. | ||
+ | |||
+ | |||
+ | ====[[Geografi, skolbok|Åter]] till geografibokens register==== | ||
+ | |||
+ | |||
+ | [[Kategori:Geografi]] |
Nuvarande version från 24 april 2012 kl. 12.43
Innehåll
Bergskedjor och bergskedjebildning
Jordskorpan består av olika plattor som befinner sig i rörelse i förhållande till varandra. De rör sig inte fort, bara några centimeter om året, men det räcker för att förändra jordytan när man har miljoner år på sig. Stora bergskedjor bildas vanligtvis när två stora kontinentplattor kolliderar. Då pressas jordskorpan ihop, så att berggrunden veckas och förändras och stora sjok, s.k. skollor, skjuts upp på varandra. Det sker också en förtjockning av jordskorpan mot djupet, så att höga bergskedjor får djupa rötter neråt i manteln, ungefär som isberg som bara har en liten del synlig över vattenytan. Under tiden bergskedjans ovansida nöts ner får rötterna bergskedjan att stiga uppåt, som en kork man pressat ner i vatten, tills bergskedjan slipats ner och jordskorpan återfått normal tjocklek.
Skanderna
Skanderna är vår skandinaviska bergskedja som finns som en rygg längs gränsen mellan Norge och Sverige. Vi kallar den vanligtvis bara för ”Fjällen”. Skanderna bildades för ungefär 400 miljoner år sedan när det som nu är Nordamerika rörde sig mot oss och Skandinavien kolliderade med Grönland. Stora berggrundsskollor sköts då tiotals mil österut in över det Skandinaviska urberget, och är det som nu bygger upp fjällkedjans berggrund. Bergarterna i dessa skollor utgörs både av vulkaniska och sedimentära bergarter, avsatta i det hav som fanns innan kollisionen, och delar av det äldre urbergsunderlaget (mest gnejser och graniter) som rycktes med vid kollisionen
Vulkanutbrott
Vulkanutbrott hör till de mest dramatiska, men samtidigt farliga, geologiska fenomen man kan bevittna. Vulkanerna är en sorts ventiler för hettan från jordens inre. Vid ett vulkanutbrott tränger het bergartssmälta – magma – upp till jordens yta och rinner ut som lava. Vulkaner kan uppstå på främst tre olika sätt. De undervattensvulkaner man hittar i mitten av Atlanten har uppstått då två plattor glidit ifrån varandra. De vulkaner man hittar på Island är av samma sort. De vulkaner man hittar i t.ex. Italien har däremot uppstått när två plattor trycker mot varandra och lava har trängt upp i kollisionszonen (se bild). Slutligen finns något man kallar för ”hot spots”. Det är vulkaner som uppstått vid en plattgräns. Därefter har plattan rört på sig och vulkanen har hamnat under plattan. Med jämna mellanrum lyckas den bryta igenom plattan och skapa en ny vulkan på jordytan. På det sättet uppstår långa rader av öar med mer och mer aktiva vulkaner ju närmare ”hot spoten” man kommer. Kända ”hot spots” vulkaner är Hawaii och Kanarieöarna. Även Sverige har haft vulkaner, men det är mer än 150 miljoner år sedan sist.
Jordbävningar
Jordbävningar uppstår vanligtvis när jordskorpans plattor rör sig i förhållande till varandra och spänningar undan för undan byggs upp längs plattgränserna där plattorna knuffar mot varandra. Till sist sker en bristning och jordytan rör sig med ett ryck vilket skapar en jordbävning.
Horstar och gravsänkor
När marken rör på sig vid t.ex. jordbävningar så händer det att delar av marken lyfts upp eller sjunker bort. Horstarna liknar långa, smala kullar med branta kanter och gravsänkorna är motsatsen, djupa smala sänkor med branta kanter. När en gravsänka blir vattenfylld bildar den en ovanligt djup sjö i förhållande till sin storlek. En känd horst i Sverige är Hallandsåsen. En känd gravsänka i Sverige är sjön Vättern.
Källor:
http://www.ungafakta.se/vulkaner/
http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/geologi/vulkanerochjordbavningar.7130.html
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vulkan
http://sv.wikipedia.org/wiki/Horst
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gravs%C3%A4nka
Samtliga bilder är från Wikimedia Commons.