Visa källa för Tips på hur du kan planera SO-undervisningen

[[File:Plandisc ring 1.png|400px]]

''Årshjul''


'''Strax före terminsstarten brukar de vanligaste frågorna i Facebooks olika lärargrupper vara "hur gör jag för att planera ..." eller "har ni någon planering av ... som jag kan få en kopia av". Eller någonting liknande. Vanligtvis är det lärarstudenter som fått sitt första jobb, eller outbildade lärare som anställts som vikarier, som ställer frågorna. Detta beror oftast inte på att lärarstudenter inte lär sig planering av SO-ämnen på universitet och högskolor, utan snarare på att SO-ämnena är speciella jämfört med många andra ämnen i skolan. '''

'''Det finns inget sätt som fungerar lika bra i alla situationer. Den här texten innehåller förslag. Den beskriver inte en unik arbetsmetod för all SO-planering.'''


==Finns det redan ett årshjul?==

Var ska du börja? Enklast är om du har kollegor på jobbet som redan gjort ett årshjul för SO-undervisningen. Då utgår du från det och gör förändringar som passar just din undervisning. Ändra inte för mycket. Ett enhetligt årshjul är väldigt bra när elever byter klass eller skolan byter lärare. Det är om det inte finns någon planering, eller om den behöver uppdateras, som du behöver jobba vidare med årshjulet.

Sedan behövs inget "hjul", även om det det kallas årshjul. Oftast går det bättre att använda MS Excel eller Google Sheets att göra tidslinjer i. Där kan varje kolumn motsvara en vecka, eller en dag, i tid. På samma sätt som företag gör när de planerar projekt som tar lång tid att genomföra och där olika delar utförs av olika enheter i företaget.

[[File:Cronogramaok.jpg|600px]]

''Tidsplan, eller kronogram, i Excel''


==Hur många ämnen per termin?==

Det står ingenstans hur många, eller vilka, SO-ämnen som ska läsas på en termin. Läser eleverna alla fyra ämnena på en termin kan förståelsen för hur olika delar hänger ihop bli bättre, men det blir svårare att fördjupa sig så mycket i ett ämne att eleven kan visa kunskaper över C-nivå i betygen. Har eleverna två SO-ämnen per termin blir djupet i undervisningen bättre, men eleverna förstår inte alltid hur olika händelser hänger ihop mellan ämnena.

För läraren är fyra ämnen per termin extra jobbigt när betygen ska sättas. Har läraren hundra elever blir det fyrahundra betyg som ska registreras. Vid två ämnen per termin går det dessutom att glida över jullovet och sätta betyget på det andra ämnet i mitten av januari, eftersom vårterminen är lite längre än höstterminen. Det gör att sista veckan före jullovet inte används till en massa lekar eftersom betyget redan satts, utan det går att ge eleverna betygsgrundande prov ända fram till timmarna före julavslutningen.

Beroende på upplägg kan det innebära att elever bara får betyg i ett SO-ämne en gång per läsår, till skillnad från de flesta ämnena i skolan där de får betyg både på höst- och på vårterminen. Det innebär i sin tur att elever bara har två chanser att höja betygen efter att de fått betyg i år 7, någonting många elever inte inser innan det är för sent.

Vilka ämnen ska eleverna läsa varje termin, om de bara läser två? Det är en smaksak. Riksdagsvalet styr mycket. Under valår är det naturligt att eleverna läser samhällskunskap, om partier och val, som första ämne på hösten. Ett annat sätt är att se på det centrala innehållet. De två ämnen som har mastigast centralt innehåll är historia och geografi. Religion har det minsta. Av den anledningen kan det vara klokt att lägga historia ena terminen och geografi den andra, och lägga till religion eller samhällskunskap. På det viset läser eleverna ett stort och ett litet ämne varje termin. Geografi är praktiskt att endera ha som första ämne på höstterminen eller sista på vårterminen, eftersom så mycket av undervisningen bygger på att eleverna är ute och gör egna undersökningar, och det är svårt på vintern.


==Vilka läroböcker finns på skolan?==

Nästa steg är att titta på vilka läroböcker skolan har. Endera digitala böcker, eller fysiska böcker. Hur du än vrider och vänder på din undervisning måste du alltid ha läroböckerna i botten så att elever som är sjuka eller frånvarande av andra orsaker har en rimlig möjlighet att hänga med i undervisningen. Eftersom olika skolor har köpt in olika bokserier kommer årshjulet inte att se likadant ut överallt och det är rätt bortkastat att ta över en kopia av en planering eller ett årshjul som utformats på en annan skola där lärarna utgått från andra läroböcker.

[[File:IPad met schoolboeken.jpg|600px]]


==Hur kopplar du det centrala innehållet till läroböckerna?==

Nästa steg är att få in det centrala innehållet i läroplanen i planeringen. Sätt dig ner och jämför hur de olika delarna i det centrala innehållet passar in i lärobokens texter. Vissa delar av det centrala innehållet kommer att passa på många olika platser, andra delar kanske bara passar en enda gång. Det viktigaste är dock att alla delar av det centrala innehållet finns representerat vid minst ett tillfälle under stadietiden. 1-3, 4-6 eller 7-9. För att vara säker på att hela det centrala innehållet kommer med minst en gång, är det en bra idé att i alla fall grovplanera varje läsår inom stadiet. 

Många gånger har skolorna klassuppsättningar av böcker anpassade för äldre läroplaner. Det är egentligen inget stort problem om läroböckerna är lite äldre, så länge de inte innehåller direkta fel och alla delar av det centrala innehållet finns representerat. Saknas det någonting går det att komplettera mindre delar med material från andra platser. grundskoleboken.se till exempel. Är det direkta felaktigheter, som att Olof Palme är Sveriges statsminister till exempel, får du be att eleverna stryker över- och rättar texten vid användning av boken.

Ett sätt att se till så att alla delar av det centrala innehållet kommer med är att skapa ett dokument där du kopierar in det centrala innehållet. sedan skriver du 7, 8 och 9, om det är högstadiet du planerar för, ovanför varandra under lämpligt stycke text , och bakom varje siffra/årskurs fyller du i vilka delar av läroböckerna som tar upp just den delen av det centrala innehållet. Till exempel:

<div style="background-color:#f5fbff; text-align: left; font-size:150%; font-style: italic; padding-top:20px; padding-bottom:10px;">

Digitala och analoga kartors uppbyggnad samt olika kartprojektioner och deras egenskaper.
:7 Grundkunskaper om olika projektioner. Hur och varför olika projektioner används
:8 Hur koropletkartor används och hur de skapas. Tillverka egna koropletkartor baserad på statistik
:9 Genomgång av GIS och lager på kartor. Tillverka egna kartor i Leaflet som publiceras i Google sites.

</div>


==Vad finns förutom läroböcker på skolan?==

När du inventerat vilka delar av centrala innehållet som täcks av läroböckerna är det dags att gå igenom skolbiblioteket och förråden på skolan för att söka upp tilläggsmaterial. Böcker för extra läsning, kartböcker, kartor, filmer osv. Allt som kan kopplas till de olika delarna av det centrala innehållet och gärna till de delar som bara tas upp några få gånger under stadietiden. Dessutom bör du ha material till extrauppgifter som kan användas som stöd för de elever som har svårt att hänga med i den ordinarie undervisningen, eller som fördjupning till de smartaste eleverna. 

[[File:School library.jpg|600px]]


==Hur många lektioner finns till vare moment?==

SO-ämnena har 25 lagstadgade timmar per ämne i högstadiet samt fler timmar som  rektor kan dela ut. Räkna inte med detta. Det kommer alltid att vara olika aktiviteter som tar tid från SO-ämnena. 20-22 lektioner på en timme styck är en mycket mer realistisk beräkning. Utgår du dessutom från att tre lektioner försvinner när elever gör prov, muntliga redovisningar eller annat där de visar vad de lärt sig, hamnar du på 17-20 lektioner per ämne och läsår. Speciellt de ämnen du har under vårterminen i år nio kommer att drabbas av att många lektioner går bort när eleverna gör olika nationella prov.

Antalet lektionstimmar är lägre i mellanstadiet, i lågstadiet finns ingen uppdelning i olika ämnen.

Skolverket har lovat fler lektionstimmar i SO  under flera års tid, men ännu har ingenting hänt i den frågan.


===Hur grovplanerar ag momentet?===

Öppna MS Excel, Google Sheets, eller liknande matrisprogram. Numrera kolumnen längst till vänster med 1-20. Det är lektionsnumren. Hoppa sedan ett steg till höger och fyll i vad lektionerna ska innehålla. Hoppa sedan ännu en kolumn åt höger och fyll  i målen för just den lektionen, det eleverna ska lära sig. Detta ska ha en koppling till det centrala innehållet. Kontrollera slutligen att detta stämmer med din plan där du delat upp det centrala innehållet till de olika områdena i läroböckerna.

Skapa sedan ett sådant matrisark för samtliga år i stadiet. Då har du en grovplanering över alla lektioner under tre års tid där du ser hur alla delarna i det centrala innehållet finns utspritt jämnt över lektionspassen utan att någon del av det centrala innehållet missas.

Numrera sedan lektionerna i den planering eleverna ser med utgångspunkt från din lektionsnumrering i Excel/Sheets. Då märker du i slutet av stadietiden om något ämne fått alldeles för lite lektionstid, samtidigt som du gör det lätt för eleverna att se vad som händer under vilken lektion.


==Hur ser elever och målsmän planeringen?==

På det här viset är det lätt att skapa planer över undervisningen där du fyller i vilka sidor som ingår, vilket moment som bearbetas och när det är prov eller annan redovisning. Dessa planer kan publiceras genom ''Unikum'' eller någon annan plattform skolan använder som går att nå utifrån över Internet och som både elever och målsmän har tillgång till.

En planering för målsmän och elever på unikum kan till exempel se ut så här: https://skolbanken.unikum.net/plans/plan/8855977783

[[File:Unikum.net symbol.jpg|200px]]

''Unikums logotyp''


==Hur fungerar betygskriterierna?==

Det centrala innehållet styr innehållet i undervisningen. Däremot är det betygskriterierna som styr betygen. När det är dags för ett prov eller en redovisning får du kontrollera vilka delar av betygskriterierna som är lämpliga att kontrollera om de uppfylls. Det är bättre att hålla sig till en mindre del av betygskriterierna vid prov och redovisningar men ge eleverna chans att visa vad de kan flera gånger under redovisningstillfället, än att försöka bocka av allt under "betygskriterier" i läroplanen varje gång eleverna gör ett prov eller en redovisning.

Däremot är det viktigt att eleverna fått chans att uppfylla allt inom betygskriterierna under stadietiden. Ingen del får hoppas över på grund av tidsbrist. Därför är det en bra idé att fylla i vilka betygskriterier som ska kontrolleras, eller som har kontrollerats, i en egen kolumn i ditt matrisblad i Excel eller Sheets.


==Är det förbudet med matriser?==

[[File:Rubric.jpg|400px]]

Matriser blev ett nödvändigt ont efter övergången från LPO94 till Lgr11. Helt enkelt eftersom det centrala innehållet i SO-ämnena utökades så mycket. Det blev omöjligt för en vanlig SO-lärare att hålla ordning på om alla delar i det centrala innehållet kommit med, utan att använda matriser. Matriserna kom även att användas för kunskapskraven, och det var inte ovanligt att eleverna fick utdrag ur Skolverkets material i matrisform inför olika moment, på ett språk som vanligtvis är alldeles för svårt för eleverna att förstå.

I Lgr22 vill Skolverket komma bort från matriserna. Framförallt förtydligar Skolverket att texterna i läroplanen enbart är för läraren och matriser med text ur läroplanen eller andra utdrag ur Lgr22 inte ska delas ut till elever eller vårdnadshavare.

Däremot är matriser ett bra redskap för dig som lärare. Dela upp det centrala innehållet i en matris, om du inte redan har gjort det, i Excel eller Sheets. Vilket i sig är en matris. Sedan delar du även upp betygskriterierna i en matris, för att underlätta för dig själv när du avgör vilka delar du bedömt och vad du har kvar att bedöma hos eleverna.. Visa inte dina matriser för elever eller målsmän, utan använd dem enbart för din egen planering och som underlag inför din egen betygssättning.


==Hur fungerar betygssättningen med det här upplägget?==

Att sätta betyg fungerar bra. Genom att du både "bockar av" delarna i det centrala innehållet och betygskriterierna ser du att samtliga kontrollerats och bedömts minst en gång, och helst många gånger, under stadietiden. Blir du ifrågasatt av elever, målsmän eller skolledning är det lätt att gå tillbaka till din planering och visa vad som gjorts och hur det bedömts. 


==Hur fungerar en prövning med det här upplägget?==

[[File:Test (student assessment).jpeg|600px]]

Alla elever har rätt att göra en prövning i skolämnena. Endera eftersom de vill "få bort" ämnet från schemat eller för att de blivit underkända i ämnet i år 9 och vill göra en prövning under sommarskolan. En provning ska ta upp alla delar av det centrala innehållet, och samtliga betygskriterier. Har du då spaltat upp din planering på det sätt som beskrivits är det lätt att dela ut material som täcker det centrala innehållet till eleven som ska göra prövningen, för att sedan kunna kontrollera att de olika betygskriterierna täcks in när eleven gör de olika proven under prövningen. Det mastodontobb en prövning normalt sett innebär underlättas rejält på det här viset.


==Är förmågorna bortglömda?==

Nej, men förmågorna är så stor del av det centrala innehållet att det är omöjligt att inte uppfylla dem om det centrala innehållet gåtts igenom. Det gör att förmågorna är viktigare för de som skapar läromedel än för lärare ute i verksamheten.




==Källor==

Samtliga bilder från Wikimedia Commons



[[Kategori:SO]]