Åtgärder

Sniffning (SANT)

Från Skolbok

(Passar för högstadiet)

Den som sniffar andas in olika gaser. Gaserna har ungefär samma effekt som alkohol, men det är mycket farligare att sniffa, så varför sniffar ungdomar?


Sniffning, boffning och glejdning

Den som sniffar andas in ångorna från olika lösningsmedel. Den som boffar andas in olika drivgaser från t.ex. cigarettändare och gräddsifoner, den som glejdar andas in olika toalettrengöringsprodukter där märket ”Glade” är en favorit. Därav namnet. För enkelhetens skull kallas samtliga missbruken för ”sniffning” i den här texten.


Hur gör man?

Man andas in produkten. Ibland har man den i en påse som man andas i för att förlänga tiden som den verkar. Effekten kommer snabbt, oftast efter 10-15 andetag, och varar sedan en kort stund.


Positiva effekter

  • Den som sniffar blir berusad på ett liknande sätt som en som druckit alkohol vilket bl.a. ger sämre reaktioner, balans och reflexer.
  • Hon/han ser och hör saker som inte finns (hallucinerar). Det kan ge skrattattacker men ingen runtomkring förstår det roliga.


Negativt för sniffarens liv

  • Kroppen vänjer sig vid drogen och då måste sniffaren hela tiden öka dosen för att få samma effekt. Det ökar också risken för skador resten av livet.
  • En ungdom som sniffar kan omhändertas av sociala myndigheter enligt LVU eller LVM. (Lagen om vård av unga och lagen om vård av missbrukare).


Negativt för sniffarens kropp

  • Redan första gången som sniffaren provar, kan hon/han dö. Sniffning är mycket farligare för kroppen än både tobak och alkohol.
  • Ångorna påverkar hjärnan snabbt. Ibland räcker det med att ha sniffat en enda gång för att få hjärnskador resten av livet.
  • Rinnande näsa och hosta är vanliga effekter efter lång tids användning.
  • Personlighetsförändringar är vanliga, ett symptom är att personen hela tiden är trött och lättretlig.
  • Den som sniffar butangas, som finns i cigarrettändare, får en kortvarig yrseleffekt men gasen kyler ner luftvägarna så mycket att man kan få frostskador i svalget. När gasen blir varm i kroppen ökar den i storlek och tränger bort syret ur lungorna. Som en reaktion fyller kroppen lungorna med vätska och sniffaren kan drunkna.
  • Butangas och många andra gaser får också kroppen att skapa stresshormonet ”adrenalin” i stora mängder, något som stör hjärtrytmen och kan leda till döden om hjärtat stannar helt. Rubbningar av hjärtrytmen kan pågå flera timmar efter det att sniffaren slutat sniffa.
  • Om man sniffar samtidigt som man dricker alkohol så ökar riskerna för skador och dödsfall dramatiskt.
  • Om sniffaren inte får i sig drogen drabbas den av ”abstinensbesvär”, dvs. hon/han mår dåligt på olika sätt och det går bort om man sniffar igen. Olika abstinensbesvär kan vara: huvudvärk, sömnproblem, frossa, retlighet och kramper.
  • Bensen (finns i alla former av bensin) ger skador på benmärgen så att sniffarens kropp får ett sämre immunförsvar och lättare blir sjuk.
  • Skador på hjärna, lever och njurar har hittats på de som sniffat en längre tid.


Sniffning och butikerna

De flesta produkter som sniffas säljs i vanliga butiker. De är alltså lätta att komma åt för ungdomar. Om det är så att butiksägaren eller personalen misstänker att produkten köps för att missbrukas kan de neka att sälja den. Om du har kamrater som sniffar och köper det de sniffar i en butik i närheten kan du alltid gå dit och tala om det för butiksägaren som i sin tur kan stoppa försäljningen så att det inte blir lika lätt för sniffarna att få tag på drogerna.


Källor

http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Sniffning-och-boffning/

http://www.drugsmart.com/blog/drugsmart/artikel/sniffning

http://www.lankarna.nu/drog7.htm