Profeterna
Från Skolbok
En profet är en människa som fått ett medelande från gud som han (eller hon) skall tala om för människorna. I Bibeln finns ett flertal böcker som skrivits av eller om profeter vid olika tillfällen under Israels historia.
Några av de främsta profeterna var Elia, Amos och Jesaja.
Profeten Jonah
Innehåll
Elia
Under Elias tid blev det vanligt att folket började tillbe eldguden Baal. Profeten varnade folket för att de gjorde fel. En gång möttes Baals präster och Elia i en kamp. De slog vad om vilken gud som kunde tända offerbålet först. Baals profeter bad och bad men ingenting hände. När det var Elias tur hällde han vatten över både bål och tjuren som skulle brännas. Sedan bad han till Gud. Då sände Gud ner eld från himlen som inte bara antände virket i bålet utan också tjuren vattnet och till och med stenarna brann upp.
Amos
Profeten Amos reagerade på orättvisor. Han talade strängt till Israels folk:
— Ni trampar ner den fattige genom att ta ut höga skatter. Ni tar emot mutor och är inte rättvisa mot dem Som ingenting har.
Därför säger Herren: Jag är trött på era fester, jag vill inte höra hur ni sjunger och spelar. Låt i stället rättvisan flöda fram som vatten och rättfärdigheten som en bäck som aldrig torkar ut.
Folket verkade tro att en dag – ”Herrens dag”, ska Gud rädda dem. Amos däremot menade tvärt om: Herrens dag kommer att bli så mycket värre än vad alla tror,
Jesaja
Jesaja
Jesaja varnar folket för att de skall hamna i fångenskap. Han har också många löften om förlåtelse och ett bud om en ny kung och Messias om Gud förlåter folket.
— Trösta mitt folk, säger Gud. Tala om att lidandet är slut, och att Herren har förlåtit alla deras synder. Hör man ropar: Bered väg för Herren. Alla människor ska få se Herrens härlighet.
- Det folk som vandrar i mörkret ska se ett stort ljus, ja, över dem som bor i dödsskuggans land ska ett ljus skina klart. Ty ett barn blir oss fött, en son blir oss given, och på hans skuldror ska herradömet vila, och hans namn ska vara: Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, Fridsfurste.
Fick profeterna rätt?
Assyriens och Babylons plundringar av Israel och Juda
Från Assyrien i norr kom en armé och erövrade Israel, Nordriket. Från Babylonien i öster kom en annan armé och besegrade Sydriket Juda. Det heliga templet i Jerusalem revs och folkets ledare togs tillbaka till Babylon som slavar.
Vad kunde folket göra utan ledare? Man insåg att man betett sig dumt åt när man gått ifrån tron på Gud. Man samlade ihop lagen och alla berättelserna som visade att Israels folk var utvalt av Gud. De blev noga med att fira sina gudstjänster och de byggde synagogor, hus där man kunde hålla sina religiösa ceremonier.
Det tog 50 år innan ledarna slutligen släpptes och fick återvända till Jerusalem. Väl hemma fortsatte man arbetet med att samla ihop de olika heliga skrifterna. Dessutom återuppbyggdes templet. Dessa 50 år kallas för den Babyloniska fångenskapen.
Juda rike var knäckt. Det blev aldrig mer så mäktigt som under Davids- eller Salomos tid. Olika arméer tågade in och tog vad de ville ha utan att man kunde försvara sig. Folket längtade efter den kung, den Messia, som Jesaja hade talat om i sina profetior.
Istället kom romarna och erövrade landet år 53 f. Kr. man höll det som lydrike till år 70 e. Kr. när man förstörde templet igen efter ett upprorsförsök och tog med sig folket som slavar. Detta var början till diasporan, att Israels och Juda folk spreds ut över världen, bortjagade från sitt hemland. Då hade Israels folk varit i landet under drygt 1200 år.
Romarna plundrar Jerusalems tempel och tar med sig den sjuarmade ljusstaken (Menoran) i byte
Källor
Bibeln: http://www.bibeln.se/
Religion och liv v. II, Natur och Kultur SOL 2000, ISBN 91-27-74994-0
Religionskunskap 4-6 PULS, NoK. ISBN 91 27 62764-5