Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "På frukostbordet"

Från Skolbok

(Återställer)
m
 
(7 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte)
Rad 7: Rad 7:
  
 
== Kons mjölk ==
 
== Kons mjölk ==
[[Image:DSCN2923-milking_900x1200.jpg|thumb|right|alt=Handmjölka ko.| ''Att handmjölka en ko.'']]  
+
[[File:Hand_milking_a_cow_at_Cobbes_Farm_Museum.jpg|thumb|right|alt=Handmjölka ko.| ''Att handmjölka en ko.'']]  
 
[[Image:FontainSalle01.JPG|thumb|right|alt=Mejeri.| ''Inuti mejeriet.'']]  
 
[[Image:FontainSalle01.JPG|thumb|right|alt=Mejeri.| ''Inuti mejeriet.'']]  
  
Rad 47: Rad 47:
 
==== Reklamfilm för Skånemejerierna ====
 
==== Reklamfilm för Skånemejerierna ====
  
<videoflash>QY0AvwY2U1I</videoflash>;
+
<youtube>https://www.youtube.com/watch?v=QY0AvwY2U1I</youtube>
 +
 
  
 
== Säd ==
 
== Säd ==
Rad 75: Rad 76:
  
 
Man kan värmebehandla vetekornen så att de ”puffar” på samma sätt som man får popcorn av majs.  Då får man kalaspuffar (om man doppar dem i honung).
 
Man kan värmebehandla vetekornen så att de ”puffar” på samma sätt som man får popcorn av majs.  Då får man kalaspuffar (om man doppar dem i honung).
 +
 +
==== Jordbruksmaskiner genom tiderna ====
 +
 +
<youtube>https://www.youtube.com/watch?v=SpvxxYS7tbE</youtube>
 +
  
 
== Majs ==
 
== Majs ==
Rad 93: Rad 99:
 
Vi dricker ofta juice i till frukost i Sverige. Vanligast är apelsinjuice. Man odlar apelsiner främst runt Medelhavet. Där pressar man ut juicen or apelsinerna. Sedan låter man juicen torka ihop innan den får resa vidare till Sverige. Det är dumt att frakta vatten menar man. När juicekoncentratet är framme i Sverige tillsätts vatten, endera i en fabrik eller också om ni köper hem juicekoncentrat och blandar i vatten själva. Från apelsinernas skal får man också marmelad. Det är det gula på apelsinskalet som kokas, blandas med socker och läggs in i konservburkar. Många tycker att det är gott på frukostmackorna.
 
Vi dricker ofta juice i till frukost i Sverige. Vanligast är apelsinjuice. Man odlar apelsiner främst runt Medelhavet. Där pressar man ut juicen or apelsinerna. Sedan låter man juicen torka ihop innan den får resa vidare till Sverige. Det är dumt att frakta vatten menar man. När juicekoncentratet är framme i Sverige tillsätts vatten, endera i en fabrik eller också om ni köper hem juicekoncentrat och blandar i vatten själva. Från apelsinernas skal får man också marmelad. Det är det gula på apelsinskalet som kokas, blandas med socker och läggs in i konservburkar. Många tycker att det är gott på frukostmackorna.
  
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f4/Jugo_de_naranja.jpg
+
 
  
 
== Källor: ==
 
== Källor: ==

Nuvarande version från 25 maj 2020 kl. 12.32

(Texten passar bäst för mellanstadiet)

Frukost.
Frukost.

Du har säkert suttit någon gång vid frukostbordet och funderat över allt som ingår i en frukost, var kommer det egentligen ifrån? Hur nyttigt är det? Mycket av frukosten har varit likadan i århundraden, som gröt och välling, medan annat kommit till på senare år. Här har du en beskrivning av de vanligaste sakerna man hittar på frukostbordet, men du har säkert mer på ditt eget bord.


Kons mjölk

Handmjölka ko.
Att handmjölka en ko.
Mejeri.
Inuti mejeriet.

Från korna får vi mjölk. Förr satt man och mjölkade korna för hand, det var vanligtvis kvinnor som satt på en pall bredvid kon med en hink under spenarna och drog i dem för att få fram mjölk. Numera har man en mjölkningsmaskin som gör jobbet istället.

Pastörisering

Innan du får mjölken i ditt glas på frukostbordet måste den behandlas på olika sätt. Mjölken skickas till ett mejeri där det först värms upp, men inte så mycket att den kokar, så att bakterier dör i mjölken. Det gör man för att du inte skall bli sjuk. Det finns flera otäcka sjukdomar som man fick av mjölk förr i världen som man tar bort genom att värma mjölken. Det kallas för att man ”pastöriserar” mjölken.

Homogenisering

Om du skulle hälla upp mjölken i ett glas skulle det flyta runt ett fettlager på ytan. Det tycker vi är litet äckligt, även om det inte alls är farligt, så därför pressar man mjölken genom ett munstycke med små, små hål, Ungefär som ett duschmunstycke, så att alla fettklumpar krossas och mjölken blir vit och fin. Det kallas för att man homogeniserar mjölken.

Röd, grön, blå och gul mjölk

Röd mjölk är den vanliga mjölken, den som också kallas för standardmjölk. Sedan finns det grön mjölk som kallas mellanmjölk. Den har man tagit bort litet fett ifrån. Sedan finns det också lättmjölk som man tagit bort ännu mer fett ifrån och på senare år har det även kommit gul mjölk, eller minimjölk, som nästan inte innehåller något fett alls.

Filmjölk och yoghurt

Det finns mjölk där man tillsatt speciella ”snälla” bakterier, sk ”mjölksyrebakterier”. Bakterierna gör att mjölken blir litet tjockare och segare. Beroende på vilken sorts mjölksyrebakterier man använder får mjölken namn som ”filmjölk” eller ”yoghurt”.

Grädde

Den mjölk man får direkt från kon är väldigt fet. Låter man den stå stilla en stund flyter det upp ett fettlager på ytan. Det är grädden, samma grädde som du kan vispa och ha på en tårta. I mejerierna ”centrifugerar” man mjölken istället, dvs. man snurrar runt mjölken jättefort så att grädden skiljs från mjölken. Det kallas för ”separering”.

Smör

Om man vispar grädden länge ändrar den form och blir mer fast. Då omvandlas grädden till smör. Med litet tillsatser som t.ex. salt är det samma smör som du brer på dina frukostsmörgåsar. Förr i världen sa man att man ”kärnade” smör. Smörkärnor kanske du sett, det var smala, höga träbyttor med ett skaft som man drog upp och ner i grädden.

Ost

Ost.
Ost i Italien.

I en liten kalvs mage finns ett ämne som heter ”löpe”. Om man blandar löpe med mjölk så ”skär sig” mjölken. Det kallas så när fettet mjölken klumpar ihop sig och det blir ”vatten” kvar. Det vattnet kallas vassle. På mejeriet tar man klumparna och trycker ner dem i formar tillsammans med salt. Man vänder på klumpen som bildats med jämna mellanrum så att den får torka och till slut täcker man den med vax för att den inte skall mögla. Det har blivit en ost, samma sorts ost som du skär skivor av och lägger på frukostsmörgåsarna.

Smältost

Man kan ta ost och tillsätta vissa salter som gör att den mjuknar och dessutom olika oljor och smakämnen så får man smältost, eller mjukost som det också kallas. Det är ett vanligt smörgåspålägg men det är inte bra eftersom oljan innehåller något som kallas ”transfetter” och som inte är särskilt nyttiga att få i sig.

Reklamfilm för Skånemejerierna


Säd

Vete.
Vete.

Det finns fyra olika sädesslag som heter: vete, korn, råg och havre. Flera av dessa kan vi hitta i en vanlig frukost. Man har odlat sädesslag i över 6000 år på jorden och precis som du har det suttit barn och ätit välling eller göt till frukost lika lång tid.

Ax

Sädesslagen består av ett strå som har ett ax längst upp. Ordet ax betyder en grupp frön på samma strå. När säden är mogen på hösten så kommer bonden med sin skördeströska som hugger av stråna och sorterar ut de ätliga kornen automatiskt. Förr i världen fick man gå med en lie. Stråna fick torka ute innan man tog dem inomhus och tröskade dem, dvs. man slog på dem med en pinne för att sära frön från strån. Därefter fick man stå utomhus och slänga upp det man tröskat i luften så att vinden kunde blåa bort de lättare fröskalen och stråna från fröna. Tänk så mycket enklare det blivit numera.

Malning

Man kan mala fröna fint till mjöl. Då kan man baka bröd av mjölet så att du får dina frukostsmörgåsar. Vete ger franskbröd, råg ger limpa, havre ger olika sorters kex osv. Man brukar inte baka bröd på korn.

Gröt

Det går också att koka gröt på mjölet. Man får t.ex. mannagrynsgröt av vete som malts litet grövre än vanligt mjöl.

Müsli

Om du äter müsli finns det oftast havreflingor med, det är havre som man grovkrossat i bitar och sedan rostat så att det får litet av samma smak som hasselnötter.

Müsli.
Müsli.

Puffat vete

Man kan värmebehandla vetekornen så att de ”puffar” på samma sätt som man får popcorn av majs. Då får man kalaspuffar (om man doppar dem i honung).

Jordbruksmaskiner genom tiderna


Majs

Det finns en annan sorts gräs som inte odlas i Sverige som heter majs. Majs får stor kolvar av gula korn. Det är dessa majskorn som plattats ut till flingor och sedan rostats. (corn=majs och flakes=flingor på svenska). Om man lägger majskorn i en varm panna så ”puffar” dem. Man får popcorn. Nu äter vi inte popcorn till frukost i Sverige, men det finns andra frön man kan puffa på samma sätt, som t.ex. vete och ris.

Ris

Ett annat gräs som inte odlas i Sverige är ris. Man kan koka gröt av ris, men oftast äter man risgrynsgröt till julafton. Eller så kan man värma riskornen så att de ”puffar”, puffat ris äts ibland som frukost. Det finns också riskakor att köpa, det är bröd som bakats av mjöl från malet ris istället för t.ex. malet vete.

Ägg

Ägg.
Ägg från frigående höns.

Vi äter ägg från höns. Ursprungligen tog man alla ägg som hönsen lade men numera lyser man genom äggen med en stark lampanså att man kan se vilka ägg som innehåller kycklingar och vilka som är sterila. De ägg vi äter till frukost innehåller inte kycklingämnen. Det finns en liten sträng inne i äget som en del människor tror är början på en kyckling, men det är en sträng som håller upp gulan så att den inte kommer i kontakt med äggskalet.

Apelsiner

Vi dricker ofta juice i till frukost i Sverige. Vanligast är apelsinjuice. Man odlar apelsiner främst runt Medelhavet. Där pressar man ut juicen or apelsinerna. Sedan låter man juicen torka ihop innan den får resa vidare till Sverige. Det är dumt att frakta vatten menar man. När juicekoncentratet är framme i Sverige tillsätts vatten, endera i en fabrik eller också om ni köper hem juicekoncentrat och blandar i vatten själva. Från apelsinernas skal får man också marmelad. Det är det gula på apelsinskalet som kokas, blandas med socker och läggs in i konservburkar. Många tycker att det är gott på frukostmackorna.


Källor:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Mj%C3%B6lk

http://sv.wikipedia.org/wiki/Past%C3%B6risering

http://sv.wikipedia.org/wiki/Homogenisering

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sm%C3%B6r

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ost

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sm%C3%A4ltost

http://www.expressen.se/halsa/1.358263/har-finns-det-farliga-transfettet

http://sv.wikipedia.org/wiki/Yoghurt

http://sv.wikipedia.org/wiki/Filmj%C3%B6lk

http://sv.wikipedia.org/wiki/Vete

http://sv.wikipedia.org/wiki/Havre

http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A5g

http://sv.wikipedia.org/wiki/Korn

http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%BCsli

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ris

http://sv.wikipedia.org/wiki/Majs

http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84gg_(livsmedel)

http://sv.wikipedia.org/wiki/Apelsin

Alla bilder är från Wikimedia Commons.