Åtgärder

Olika sorters liv

Från Skolbok

Version från den 23 november 2011 kl. 13.02 av Ingemar (Diskussion | bidrag)

Både växter, grodor och människor lever. I förra kapitlet såg vi att det finns flera likheter mellan allt som lever. Levande varelser kan föröka sig, de kan ta upp ämnen ur omgivningen och använda som energi, de kan ärva och de kan reagera på det som händer omkring dem. Men det finns ju också rätt många skillnader mellan olika levande varelser. Du och dina klassakmrater är alla olika, och ingen är precis som du. Samtidigt är likheterna större mellan dig och dina klasskamrater än mellan dig och en mus. Och du har mer gemensamt med en mus än vad du har med till exempel ett äppelträd. Det finns en massa olika levande organismer, men om man tittar på dem kan man se att vissa är mer lika varandra än andra. Det gör att man kan dela in allt liv i olika grupper, så att det blir lättare att studera det.

En blåsippa och en vitsippa är inte samma slags blomma, det är inte samma slags organism. Men båda har vissa saker gemensamt: de har gröna blad, de har blommor och de växer i marken. En fisk skiljer sig från en växt. Den första skillnaden man tänker på är kanske att fisken lever i vattnet, men det finns det växter som gör också. Om du tittar på en sjöbotten finns det ofta gröna växter på stenarna, som kan göra dem hala och slemmiga. Men en fisk skiljer sig på andra sätt: en växt kan till exempel fånga upp energi, alltså bränsle, direkt från solen. Det kan inte en fisk. En fisk måste äta för att få energi. Det finns många fler skillnader givetvis. Vi kommer att gå igenom dem i kommande kapitel.

När man ska studera liv, som finns i så många former, är det bra om man på något sätt kan få en överblick över allt liv. Det visar sig att man kan dela in levande varelser i olika typer av varelser, och varelser som tillhör samma "typ" har en massa likheter med varandra. Alla växter har till exempel vissa saker gemensamt, och alla djur har andra saker gemensamt.


Några olika sorters levande varelser

Bakterier

Bakterier är pyttesmå varelser, så små att man behöver ett starkt mikroskop för att kunna se dem, och till och med när man tittar i ett vanligt mikroskop på starkaste förstoringen ser de bara ut som små prickar. Bakterier finns överallt, och det finns många av dem. På en enda människas hud finns det fler bakterier än vad det finns människor i hela världen. De allra flesta levande varelserna i världen är därför bakterier. Det finns en massa olika sorters bakterier, och än idag upptäcker man nya sorters bakterier som man inte har känt till tidigare. Bakterier finns över hela jorden, även där det inte finns något annat liv. Det finns bakterier på Nord- och Sydpolen, i vattnet, i skogen, på våra kroppar, på alla våra saker. Det finns till och med bakterier som lever i närheten av undervattensvulkaner där det är så hett att knappt något annat kan leva. Utan bakterier hade inte så mycket annat liv funnits. Bakterier har funnits på jorden väldigt länge, och man tror att det första livet som fanns var någon form av bakterie. En del bakterier kan göra oss sjuka. Vanliga sjukdomar som orsakas av bakterier är halsfluss, öroninflammationer, lunginflammationer och urinvägsinfektioner. Men bakterier är inte bara dåliga. Vi har till exempel bakterier i våra tarmar som hjälper oss att ta till oss maten vi äter. Vi använder oss av bakterier till mycket. Man kan till exempel använda bakterier för att tillverka olika mediciner. Bakterier används också i reningsverk för att rena avloppsvatten och till mycket annat.

Svampar

När man tänker på svampar tänker många på sådana svampar i plockar i skogen. Det är svampar, men det finns många olika sorters svampar. En del är små, så små att man behöver mikroskop för att se dem, och andra är jättestora. De svampar man plockar i skogen är faktiskt mycket större än vad man tror, för det man plockar är bara en liten, liten del av hela svampen, den så kallade fruktkroppen. Resten av svampen finns under jorden, som ett tunt nät av trådar, och det trådnätet är mycket större än den svampen man ser. Fruktkroppen är helt enkelt svampens sätt att föröka sig, att se till att det blir fler svampar. Fruktkroppen bildar och släpper ut sporer, som kan flyga iväg med vinden och ge upphov till nya svampar. De flesta svampar lever i skogar. En del lever i sötvatten, något färre lever i haven och en del svampar lever på andra levande varelser och kan till exmepel ge upphov till fotsvamp eller nagelsvamp hos oss människor. Nagelsvamp är en sjukdom där man får en svamp i nageln. Det ser inte ut som en sån svamp som växer i skogen, utan det enda man ser är att nageln blir tjock, vit och porös. Vi använder oss av svampar, dels som mat och dels till exempel i form av jäst. Jäst är en svamp som kan omvandla socker till en gas, koldioxid. Om man har jäst i en deg börjar de små jästsvamparna att bilda den här gasen, och det blir små bubblor i degen. Det är det som gör att bröd jäser. Många svampsorter är goda att äta, men andra kan vara dödligt giftiga. Därför ska man inte äta svamp som man hittar i skogen om man inte vet exakt vilken sorts svamp det är, och att den verkligen är ätbar. Mögel, som kan komma på mat som får stå för länge, är också en sorts svamp. En speciell sorts jästsvamp används också när man tillverkar alkoholdrycker, som vin, öl eller sprit. Det är en svamp som omvandlar socker till alkohol.

Växter

Växter är en stor grupp. De finns i havet, i sjöar och på land. Växterna utvecklades för väldigt länge sedan, ur alger som finns i vattnet. Man vet inte exakt när det skedde, men tror att det var för någonstans mellan 400 och 500 miljoner år sedan. Det är långt före människan fanns. Allt levande behöver energi för att kunna växa och fungera. Energi är som bränsle för en bil eller elektricitet för en apparat. Människor och djur får energi från maten vi äter. Växter kan däremot fånga in energi från solljuset. Den energin kan de använda för att bilda socker. När växterna gör det tar de upp vatten och koldioxid, och bildar syrgas. Syrgas finns i luften omkring oss och är det vi behöver för att kunna andas och leva. Utan syrgasen hade det inte kunnat finnas några människor eller djur. När vi andas in syrgas använder våra kroppar det, och då bildar vi i vår tur koldioxid och vatten, som vi andas ut. Det här kan växterna använda sig av. När växterna utvinner energi ur solen kallas det fotosyntes. De flesta levande varelser kan inte utvinna energi ur solen, utan de måste äta växter eller andra djur för att få i sig energi. Koldioxid bildas av alla varelser som andas, och det bildas också av motorer som går på bensin eller olja. Koldioxiden gör jorden varmare, men växterna kan fånga in koldioxiden i fotosyntesen och göra om den till socker. Ett stort miljöproblem är att man hugger ner en massa skog, framför allt regnskog. När man hugger ner skogen blir det färre växter som kan ta hand om koldioxiden, och då blir jorden varmare. Det kan låta trevligt, men det ställer också till det en hel del, bland annat därför att varmare luft och vatten ger större oväder. Många växter förökar sig med hjälp av sporer, eller fröer. Fröerna kan spridas på olika sätt, till exempel med djur eller med vinden. När de kommer till en plats där det finns plats, ljus, näring och vatten kan fröet gro, och bli till en ny växt. En del växter har blommor eller frukter. De är till för att locka olika djur som växten behöver för att kunna föröka sig. Blommorna har ofta klara färger och luktar gott, så att insekter ska hitta till dem. Frukter innehåller frön, och många djur äter frukter. När de gör de sprider de fröerna till nya ställen, där de kan gro. Växter har stor betydelse för människan. När människan lärde sig att man kan odla kunde många fler människor få mat, och också om man äter kött kommer det från djur som i sin tur har fått sin näring och energi från växter. Många mediciner kommer också från början från växter.

Urdjur

Urdjuren har varit, och är, lite svåra för biologerna att bestämma sig för var man ska placera dem. Urdjuren är en väldigt stor grupp av encelliga varelser, det vill säga varelser som bara bestå av en enda cell (celler är byggstenar som bygger upp levande varelser, och du kommer att läsa mer om celler längre fram). Urdjuren, eller protisterna som de också kallas, är väldigt olika varandra. De är så små att man inte kan se dem med bara ögonen, men de går att se med ett vanligt mikroskop och är till exempel mycket större än vanliga bakterier. En del protister är mest lika växter, andra är mest lika svampar och en del är mest lika djur. En del har små propellrar som de simmar med, andra sitter fast i marken och några "kryper" fram genom att ändra formen på sin kropp. En del får sin energi från solen, precis som växterna, medan andra måste äta andra protister för att få energi. De flesta protister lever i vatten.