Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Mesopotamien"

Från Skolbok

(Assyrierna 1000-600 f.kr. och sedan babylonier och perser)
m (Skyddade Mesopotamien ([edit=autoconfirmed] (på obestämd tid) [move=autoconfirmed] (på obestämd tid)))
(Ingen skillnad)

Versionen från 3 augusti 2011 kl. 17.54

(Lämplig för högstadiet)

MESOPOTAMIEN.jpg

De första bönderna

När man säger ”stenåldern” tänker vi gärna på brutala figurer klädda i skinnkläder och pälsar som jagar vilddjur och grymtar till varandra. Så var det inte. I alla fall inte i landet öster om Medelhavet.

Allt tyder på att man bodde i familjegrupper, gjorde kläder av lin och andra växtfibrer, och samlade rötter, bär, frukter och örter som man åt. Kött var något man åt ibland när man lyckades döda en vildget, rådjur eller en gasell som levde i bergen i norr. När maten började att ta slut på ett ställe flyttade man vidare till något nytt ställe där det fanns mer mat. Men detta sätt att leva förändrades för några tusen år sedan.

För 12000 år sedan började de första byarna att uppstå längs kullarna i norr längs Zagrosbergen i det vi numera kallar för den bördiga halvmånen. Man vet att det är där som både vete och korn växer vilt och antagligen kom man på att man kunde plantera fröna från dem och sedan skörda några månader senare. Man vet också att det fanns både vilda får och vilda getter i området som kunde tämjas. Men varför började man odla säd och tämja djur just då?

Man tror att en bidragande orsak var att det blev varmare efter istiden, så varmt att platser där det tidigare vuxit gräs blev öken. Det blev helt enkelt svårare att hitta mat till familjen om man jagade och samlade. Det var enklare att stanna vid en plats där det fanns en brunn och försöka klara sig på odling istället. Tidigare flyttade man runt efter maten, men när man började odla mat på ett enda ställe blev man ”bofasta”, vilket innebär att man bor på samma ställe året runt. Eftersom man bodde på samma ställe byggde man också bättre hus. Ibland hände det att kringvandrande nomader kom till brunnen för att låta sina djur dricka vatten. Problemet var att nomadernas djur trampade ner den känsliga grödan som bönderna planterat. Då behövdes det starka män som kunde jaga bort nomaderna och murar och stängsel för att hålla djuren borta. Detta kan vara en anledning till att husen klumpade ihop sig till byar som var lättare att försvara gemensamt.

När man skördade vetet måste det lagras någonstans. Om man förvarar det utan skydd i en hög i huset blir det snabbt uppätet och förstört av råttor och insekter, speciellt med tanke på att en av de största fördelarna med korn och vete är att det kan sparas och lagras i många år. Ett sätt att skydda säden är att lagra den i stora lerkrukor vilket nog var en orsak till att krukmakeriet uppstod. En krukmakare tillverkar krukor av lera och bränd lera är så hård så att råttor och insekter inte kan komma åt maten. När klimatet blev torrare, brunnarna sinade och öknarna spred ut sig tvingades bönderna att flytta där det fanns vatten och många hamnade slutligen längs floderna Tigris och Eufrat, i det land som heter Irak idag. Landet mellan de två floderna var det bästa området att odla i med den bästa jorden och alltid nära till vatten, och där var det bäst att bosätta sig. Det landområdet heter ”Mesopotamien” och Mesopotamien betyder ”landet mellan floderna”.

Vad levde egentligen bönderna på?

Man odlade allt möjligt. Förutom korn och vete har man hittat havre, kikärtor, ärtor och linser, men också dadlar, fikon oliver och druvor. De visste hur man tillverkade ost och tog tillvara honung. De visst hur man gjorde öl av korn. De hade kor, får, getter, grisar och hundar men inga hästar, dromedarer eller kameler. Som dragdjur hade man istället ett djur som heter ”onager” som är nära släkt med åsnor. onager.gif

(Bild på onager)

Hur vattnade man?

Fälten vattnades av regnen, men för att kunna öka skördarnas storlek började man bygga kanaler från stränderna av Tigris och Eufrat. Det gjorde att områdena man kunde förse med vatten och odla mat på ökade väldigt mycket. Samtidigt var det ett tungt arbete att gräva kanaler och dammar och många människor måste ha samarbetat. Man tror att detta samarbete om odlingarna är det som är orsaken till att flera byar klumpar ihop sig till större samhällen runt 6000 f.kr. Dessa dammsystem gjorde att bönderna kunde skörda säd flera gånger om året. Men det var ett invecklat system och det kunde gå fel. Det finns t.ex. lagar från den tiden som säger att ”om någon råkade dränka grannens åker med vatten så att hans skörd blev förstörd fick han som straff lämna ifrån sig sin egen skörd”.

När man planterade i början hade man antagligen bara en pinne som man gjorde fåror med i marken. Sedan lade man ner frön i fårorna och tryckte tillbaka jorden. En uppfinning i Mesopotamien var plogen. Genom att sätta ett dragdjur framför plogen kunde man göra fårorna både snabbare och djupare.

irrigation.jpg

Hade man båtar?

Man byggde enkla båtar. Den allra enklaste typen bestod av vassknippen som man band ihop. Först så att de blev ungefär lika tjocka knippen som ett lår. Sedan tog man flera så'na knippen och band ihop i en enkel båtform. Tigris och Eufrat är så smala att de aldrig egentligen påverkas av stormar. Det gjorde att en så enkel båt dög gott för att fiska eller för att ta sig mellanflodstränderna.

Nackdelen var att vassen drog åt sig vatten så att efter en månad ungefär sjönk båten och man fick göra en ny. Det gick också att göra små träbåtar av de träd som växte i Mesopotamien. Man gjorde inga stora skepp. För att göra stora skepp krävdes stora träd och de växte långt upp i bergen, främst cedrar. En sorts tall. Det finns legender om hur gudar och kungar färdades dit för att hämta enstaka träd till tempelbyggena, men inget tyder på att man byggde skepp av dem.

Please keep thrownig these posts up they help tons.

Zigguraterna

Återuppbyggd ziggurat i Babylon.
Återuppbyggd ziggurat i Babylon.

Mesopotamien är ett platt land. Samtidigt trodde sumererna att gudarna bodde i himlen och färdades på molnvagnar. Ett sätt att komma närmare gudarna var att bygga ziggurater. Det var stora pyramider byggda av soltorkat tegel och de högsta byggnaderna i Mesopotamien. Till skillnad från Egyptens pyramider var zigguraterna inga gravar. Man begravde inga människor i dem. Zigguraterna byggdes i trappstegsform och längst upp på toppen byggde man ett tempel som prästerna höll till i. I templet kunde prästerna också titta på stjärnhimlen och studera planeternas och stjärnornas rörelser.

Great hamemr of Thor, that is powerfully helpful!

Kvinnorna i Mesopotamien

Som du såg tidigare kunde skrivare vara kvinnor. Det var nog inte vanligt att kvinnor var specialister på olika saker. Danserskor och musiker i templen omnämns som kvinnor. Antagligen fanns det också kvinnliga präster, prästinnor, i en del tempel. Annars var nog kvinnans lott att sköta hemmet och ta hand om barnen medan männen var ute och arbetade på fälten.

3000 – 2000 f.kr. Inbördeskrig i Sumer

Uruk tappade sin makt och de olika städerna i Mesopotamien gick ihop i olika ”lag” eller allianser och stred mot varandra. Städerna växte sig starka. Det var där bönderna kunde få skydd. Varje stad hade en stadsmur och en beskyddande gud som var i kontakt med den kung som styrde i staden. Naturligtvis fanns det också andra tempel i varje stad där man dyrkade andra gudar. Eftersom man började kriga mer med varandra blev det vanligt att man tog krigsfångar som man sedan behöll som slavar. Under periodens slut lyckas kungarna skapa ett gemensamt rike för hela Mesopotamien. Att det var rikt syns i skattelängderna, i staden Drehem förde man t.ex. in 28 000 kor och 350 000 får för vidare transport till rikets olika tempel under ett enda år.


qPiaZn http://hfitlznkjfpl.com/">hfitlznkjfpl

ZAc1Z5 , [url=http://fblmbytiuuet.com/]fblmbytiuuet[/url], [link=http://ummaamqnrpzz.com/]ummaamqnrpzz[/link], http://fepeqoyozpzj.com/

Källor

Cultural atlas of Mesopotamia and the ancient near east, Michael Roaf, Equinox 1990 ISBN 0-8160-2218-6

Levande historia 7 Sol 2001, Natur och Kultur 1994, ISBN 91-27-75823-0

Landet mellan floderna, Ulf Sindt & Jens Ahlbom, NoK 2009 ISBN 978-91-27-10676-5

Karta över Mesopotamien: www.pkaj.dk/images/skriftsprogets%20oprindelse/MESOPOTAMIEN.jpg

Bild på konstbevattnade åkrar: community.ismanila.com/staff/sturgeond/Quizzes%20and%20Games/irrigation%20in%20sumer/irrigation.jpg

Bild på onager: www.sbs.utexas.edu/levin/bio213/biomes/deserts/onager.gif

Bild på hus från Sumer: www.crystalinks.com/sumerhut.gif