Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Mellan stenåldern"

Från Skolbok

(Hur jagade man?)
m
(23 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte)
Rad 3: Rad 3:
 
Det som är speciellt för mellan-stenåldern är att lövskog börjar växa upp överallt i Europa och de stora bytesdjuren som: myskoxe, ullhårig noshörning och mammut, försvinner tillsammans med den retirerande iskanten. Renar, polarrävar och andra köldälskande djur följer med. Istället fylls skogarna med hjortar, älgar, harar, rävar, vildsvin, vargar, lodjur och liknande djur som vi är mer vana att se. Det innebar att människorna slutade att vara storviltjägare och blev fångstmän istället.
 
Det som är speciellt för mellan-stenåldern är att lövskog börjar växa upp överallt i Europa och de stora bytesdjuren som: myskoxe, ullhårig noshörning och mammut, försvinner tillsammans med den retirerande iskanten. Renar, polarrävar och andra köldälskande djur följer med. Istället fylls skogarna med hjortar, älgar, harar, rävar, vildsvin, vargar, lodjur och liknande djur som vi är mer vana att se. Det innebar att människorna slutade att vara storviltjägare och blev fångstmän istället.
  
http://farm3.staticflickr.com/2553/4030884337_1019bab01d_z.jpg
+
<img src="https://www.tunturisusi.com/hirvet/jattilaishirvi1.jpg" width=50%>
  
 
''Jättehjort, numera utdöd, som levde under denna tid''
 
''Jättehjort, numera utdöd, som levde under denna tid''
Rad 9: Rad 9:
  
 
==Hur jagade man?==
 
==Hur jagade man?==
 +
 +
[[File:Valdres_Folkemuseum_-_Elggrav_-_1.jpg|thumb|''Älggrop från Storøya i Norge'']]
  
 
Man hade säkert fortfarande spjut, men i de täta skogarna var det viktigt att snabbt kunna träffa ett flyende bytesdjur eftersom man kom närmare varandra än på en öppen slätt. Därför utvecklades pilbågen under den här perioden. Pilarna behövde inte ha så stora stenbitar heller så en flintbit räckte mycket längre när den bara skulle användas till pilspetsar istället för spjutspetsar. Flintyxor blev också allt vanligare. Om de användes för att stycka djur eller hugga ner träd är osäkert, antagligen för både delarna.
 
Man hade säkert fortfarande spjut, men i de täta skogarna var det viktigt att snabbt kunna träffa ett flyende bytesdjur eftersom man kom närmare varandra än på en öppen slätt. Därför utvecklades pilbågen under den här perioden. Pilarna behövde inte ha så stora stenbitar heller så en flintbit räckte mycket längre när den bara skulle användas till pilspetsar istället för spjutspetsar. Flintyxor blev också allt vanligare. Om de användes för att stycka djur eller hugga ner träd är osäkert, antagligen för både delarna.
Rad 19: Rad 21:
  
 
http://www.discoveringfossils.co.uk/flint_arrows.jpg
 
http://www.discoveringfossils.co.uk/flint_arrows.jpg
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/22/Valdres_Folkemuseum_-_Elggrav_-_1.jpg/490px-Valdres_Folkemuseum_-_Elggrav_-_1.jpg
 
  
''Pilspetsar av flinta, England.  Älggrop från Storøya i Norge''
+
''Pilspetsar av flinta, England''
  
 
==Vad fick man från havet?==
 
==Vad fick man från havet?==
Rad 27: Rad 28:
 
Genom att tillverka enkla kanoter, antagligen genom att sy fast hudar på en trästomme, kunde man ta sig ut till öar och utöka jaktmöjligheterna. Man jagade mycket säl och sjöfågel. På många områden skapades stora grupper av öar när isen smälte och havsnivån höjde sig och dessa "arkipelager", stora områden med öar, blev perfekta för stenåldersmänniskorna som kunde leva som "nomader". Då hade man aldrig en fast boplats utan bodde en tid i enkla hyddor vid kusten och när bytesdjuren började ta slut var det bara att packa ner tillhörigheterna i kanoterna och paddla till ett nytt ställe de kunde bo på. Spåren av dessa tillfälliga boplatser finns numera långt under havets yta eftersom havsnivån stigit med upp till 70 meter sedan istiden.
 
Genom att tillverka enkla kanoter, antagligen genom att sy fast hudar på en trästomme, kunde man ta sig ut till öar och utöka jaktmöjligheterna. Man jagade mycket säl och sjöfågel. På många områden skapades stora grupper av öar när isen smälte och havsnivån höjde sig och dessa "arkipelager", stora områden med öar, blev perfekta för stenåldersmänniskorna som kunde leva som "nomader". Då hade man aldrig en fast boplats utan bodde en tid i enkla hyddor vid kusten och när bytesdjuren började ta slut var det bara att packa ner tillhörigheterna i kanoterna och paddla till ett nytt ställe de kunde bo på. Spåren av dessa tillfälliga boplatser finns numera långt under havets yta eftersom havsnivån stigit med upp till 70 meter sedan istiden.
  
http://www.bohuslansmuseum.se/upload/bohuslansmuseum/Samlingar/Foremal%20och%20konst/arkeologi/UM6731_21v_s.jpg
+
<img src="https://zekezypt.files.wordpress.com/2018/06/krok9.jpg" width=35%>
 +
 
 +
''10 000 år gamla fiskekrokar och harpunspets av ben, från Lappvattnet, Burträsk socken i Skellefteå kommun.''
  
''8000 år gammal fiskekrok av ben, från Lysekil''
 
  
 
==Kunde man fiska?==
 
==Kunde man fiska?==
  
Man fiskade mycket. De som levde längs havet använde sig av snidade benkrokar för att fånga fisk, några få finns bevarade, medan de som levde längre in i landet verkar ha fiskat mer med nät och mjärdar. Världens äldsta fisknät hitades i Finland och var gjort av videbast (''det trådiga lagret under barken på vide''), man använde flöten av tallbark för att hålla nätet vid ytan. Både mjärdar och nät är fasta fiskeredskap som de väntade på att fisken själv skulle simma in i. På vissa ställen byggdes "laxfällor", stenmurar under vattnet i grunda vikar som fisken kunde simma över vid högvatten men när det blev lågvatten blev fisken fångad bakom stenmuren och var lätt att ta upp.
+
Man fiskade mycket. De som levde längs havet använde sig av snidade benkrokar för att fånga fisk, några få finns bevarade, medan de som levde längre in i landet verkar ha fiskat mer med nät och mjärdar. Världens äldsta fisknät är 10500 år gammalt och hittades i Finland. Det var gjort av videbast (''det trådiga lagret under barken på vide'') och hade flöten av tallbark för att hålla nätet vid ytan. Både mjärdar och nät är fasta fiskeredskap som de väntade på att fisken själv skulle simma in i. På vissa ställen byggdes "laxfällor", stenmurar under vattnet i grunda vikar som fisken kunde simma över vid högvatten men när det blev lågvatten blev fisken fångad bakom stenmuren och var lätt att ta upp.
  
http://www.sydsvenskan.se/Images/media_copied/2007/05/07/ART-INLINE-0-mjarde2_75293a.jpg
+
http://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/zoom/1144233/1943.07.0002.jpg
  
''7500 år gammal mjärde, hittad utanför Malmö''
+
''Mjärde av den typ, liknande den 7500 år gammal mjärden, hittad utanför Malmö''
  
 
==Levde man bara på jakt och fiske?==
 
==Levde man bara på jakt och fiske?==
 +
 +
[[File:Vaccinium_vitis-idaea_20060824_003.jpg|thumb|''Lingon'']]
  
 
Jakten var antagligen lika viktig som insamlandet av bär, nötter, frukt och ätliga rötter. Människorna levde ett kringflackande liv utan fast bostad. Man beräknar att varje familj behövde ett område på 1 x 1 mil som de kunde samla in sin föda på för att kunna överleva utan att svälta. Var det ett bra område med mycket mat beräknar man att familjen behövde jobba två dagar i veckan på att samla in mat, ved och annat familjen behövde, fem dagar i veckan var ledig tid. På många platser verkar man ha haft vinterbostäder och sommarbostäder så att man bara flyttade fram och tillbaka mellan två platser och utnyttjade allt ätbart på den ena platsen innan man flyttade tillbaka till den andra. Antagligen var detta beroende av hur bytesdjuren flyttade och rörde sig mellan vinter och sommar.
 
Jakten var antagligen lika viktig som insamlandet av bär, nötter, frukt och ätliga rötter. Människorna levde ett kringflackande liv utan fast bostad. Man beräknar att varje familj behövde ett område på 1 x 1 mil som de kunde samla in sin föda på för att kunna överleva utan att svälta. Var det ett bra område med mycket mat beräknar man att familjen behövde jobba två dagar i veckan på att samla in mat, ved och annat familjen behövde, fem dagar i veckan var ledig tid. På många platser verkar man ha haft vinterbostäder och sommarbostäder så att man bara flyttade fram och tillbaka mellan två platser och utnyttjade allt ätbart på den ena platsen innan man flyttade tillbaka till den andra. Antagligen var detta beroende av hur bytesdjuren flyttade och rörde sig mellan vinter och sommar.
Rad 46: Rad 50:
 
==Hur såg husen ut?==
 
==Hur såg husen ut?==
  
Man byggde inga stabila hus som skulle stå på samma ställe i hundra år. Nej, man byggde enkla hus av det material som fanns på platsen. Antagligen liknade de samernas fjällkåtor där små trädstammar ställs up mot en gemensam spets och gliporna mellan stammarna tätas med mossa- Lika troligt hade man enkla trästommar som kläddes med vass om man bodde nära en strand eller kust. Ofta var husen runda eller ovala till formen. Precis som under den äldre stenåldern grävdes golvet ner en bit under marknivå för att minska golvdraget. Inga hus finns bevarade, det enda som finns är bottnarna där man kan se hur stenar lagts ut för att ge stöd till väggarna och en härd har funnits i mitten så att man kunnat ha en eld att värma sig vid.
+
Man byggde inga stabila hus som skulle stå på samma ställe i hundra år. Nej, man byggde enkla hus av det material som fanns på platsen. Antagligen liknade de samernas fjällkåtor där små trädstammar ställs up mot en gemensam spets och gliporna mellan stammarna tätas med mossa. Lika troligt hade man enkla trästommar som kläddes med vass om man bodde nära en strand eller kust. Ofta var husen runda eller ovala till formen. Precis som under den äldre stenåldern grävdes golvet ner en bit under marknivå för att minska golvdraget. Inga hus finns bevarade, det enda som finns är bottnarna där man kan se hur stenar lagts ut för att ge stöd till väggarna och en härd har funnits i mitten så att man kunnat ha en eld att värma sig vid.
  
http://www.utgangspunkten.se/upload/bohuslansmuseum/utgangspunkten/Veta%20mer/SverigesHistoria/Faktabilder/1040Huvudhydda.jpg
+
http://i.dailymail.co.uk/i/pix/2010/08/10/article-1301837-0ABFC6EF000005DC-390_634x370.jpg
  
''Rekonstruerad stomme av ett hus från mellan-stenåldern.''
+
''Rekonstruerad stomme av ett rundhus från mellan-stenåldern, ca 8000 f. Kr. från England.''
  
 
==Hur lagade man mat?==
 
==Hur lagade man mat?==
  
Man hade inga kastruller och man hade inget bröd. Inte heler hade man några mjölkprodukter som ost eller smör. Ett sätt att laga mat var att grilla maten över öppen eld. Ett annat vanligt sätt verkar ha varit att placera maten i vattentäta skinnpåsar och sedan släppa ner glödheta stenar i vattnet så att det började att koka. Den snabba temperetaurväxlingen spräckte stenarna och om man hittar många spräckta nästan pingisbollstora stenar på samma ställe är det en ledtråd över att en bopålats finns på stället. Ett trdje sätt var antagligen att göra upp en stor eld, svepa in maten i stora löv som fuktats med vatten och täcka maten med jord. Då ångkokas maten på några timmar. Så gör stenålderskulturer på andra platser i världen än idag.
+
Man hade inga kastruller och man hade inget bröd. Inte heller hade man några mjölkprodukter som ost eller smör. Ett sätt att laga mat var att grilla maten över öppen eld. Ett annat vanligt sätt verkar ha varit att placera maten i vattentäta skinnpåsar och sedan släppa ner glödheta stenar i vattnet så att det började att koka. Den snabba temperaturväxlingen spräckte stenarna och om man hittar många spräckta nästan pingisbollstora stenar på samma ställe är det en ledtråd till att en boplats finns på stället. Ett tredje sätt var antagligen att göra upp en stor eld, svepa in maten i stora löv som fuktats med vatten och täcka maten med jord. Då ångkokas maten på några timmar. Så gör stenålderskulturer på andra platser i världen än idag.
  
 
==Hur smyckade man sig?==
 
==Hur smyckade man sig?==
Rad 64: Rad 68:
 
==Hur begravde man de döda?==
 
==Hur begravde man de döda?==
  
Det finns ytterst få kända gravar från den här perioden i Norden. Orsaken till det är att människorna var nomader och inte bodde kvar på samma ställe. När någon dog begravdes antagligen den personen på samma plats. Det fanns ingen plats, som våra kyrkogårdar, där man begravde flera på samma ställe. Att man var nomad innebar också att man inte kunde bära med sig särskilt mycket och det gjorde att gravgåvorna, det man gav den döde som hjälp vägen till dödriket, inte blev särskilt stora.
+
Det finns ytterst få kända gravar från den här perioden i Norden. Orsaken till det är att människorna var nomader och inte bodde kvar på samma ställe. När någon dog begravdes antagligen den personen på samma plats. Det fanns ingen plats, som våra kyrkogårdar, där man begravde flera på samma ställe. Att man var nomad innebar också att man inte kunde bära med sig särskilt mycket och det gjorde att gravgåvorna, det man gav den döde som hjälp vägen till dödriket, inte blev särskilt stora.
  
 
I Motala har man hittat 8000 år gamla skallar spetsade på träpålar i det som var en sjö på stenåldern, men man är osäker på om det var en begravning av kära släktingar eller om det var fienders huvuden man satt upp på pålar som varning.
 
I Motala har man hittat 8000 år gamla skallar spetsade på träpålar i det som var en sjö på stenåldern, men man är osäker på om det var en begravning av kära släktingar eller om det var fienders huvuden man satt upp på pålar som varning.
 +
 +
 +
==Hur slutade det?==
 +
 +
Det kom ett annat folk med ett nytt sätt att få tag på mat, jordbrukarna. De hade med sig får, getter, grisar och kor. De hade med sig frön av råg, hirs och vete och visste hur man skulle sköta sina åkermarker. Människorna gick från att vara nomader till att bli bofasta när den yngre stenåldern tog sin början.
  
 
==Källor==
 
==Källor==
Rad 72: Rad 81:
 
Människans historia. Encyklopedin, band 3, Göran Burenhult 1993 ISBN 91-7133-168-9
 
Människans historia. Encyklopedin, band 3, Göran Burenhult 1993 ISBN 91-7133-168-9
  
http://www.nba.fi/sv/nationalmuseum/undervisning/undervisningspaket/forhistoria/uppgifter/svar2
+
http://www.nba.fi/sv/nationalmuseum/undervisning/undervisningspaket/forhistoria/information/stenaldern/sten3
  
 
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=4700206
 
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=4700206
  
 
http://www.utgangspunkten.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePage.aspx?id=58436
 
http://www.utgangspunkten.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePage.aspx?id=58436
 +
  
 
===Bildarkiv===
 
===Bildarkiv===
Rad 82: Rad 92:
 
Bilder från Wikimedia Commons utom:
 
Bilder från Wikimedia Commons utom:
  
http://farm3.staticflickr.com/2553/4030884337_1019bab01d_z.jpg?zz=1
+
www.tunturisusi.com/hirvet/jattilaishirvi1.jpg
  
 
''Jättehjort''
 
''Jättehjort''
  
www.utgangspunkten.se/upload/bohuslansmuseum/utgangspunkten/Veta%20mer/SverigesHistoria/Faktabilder/1040Huvudhydda.jpg
+
i.dailymail.co.uk/i/pix/2010/08/10/article-1301837-0ABFC6EF000005DC-390_634x370.jpg
  
''Husstomme, Uddevalla''
+
''Rundhus, England''
  
 
www.discoveringfossils.co.uk/flint_arrows.jpg
 
www.discoveringfossils.co.uk/flint_arrows.jpg
Rad 94: Rad 104:
 
''Pilspetsar av flinta''
 
''Pilspetsar av flinta''
  
www.bohuslansmuseum.se/upload/bohuslansmuseum/Samlingar/Foremal%20och%20konst/arkeologi/UM6731_21v_s.jpg
+
zekezypt.files.wordpress.com/2018/06/krok9.jpg
  
''Bild på metkrok''
+
''Bild på metkrokar''
  
 
www.sydsvenskan.se/Images/media_copied/2007/05/07/ART-INLINE-0-mjarde2_75293a.jpg
 
www.sydsvenskan.se/Images/media_copied/2007/05/07/ART-INLINE-0-mjarde2_75293a.jpg
  
 
''Bild på mjärde''
 
''Bild på mjärde''
 +
 +
====[[Historia från stenåldern till antiken, skolbok|Åter]] till historiebokens register, ====
 +
 +
 +
 +
 +
[[Kategori: Historia]]

Versionen från 13 juni 2020 kl. 17.56

Mellan-stenåldern är den del av stenåldern som uppstår när inlandsisarna börjar smälta och klimatet blir varmare och varmare, faktiskt ungefär lika varmt som idag under långa perioder med kallperioder däremellan. Här uppe i norra Europa är det en väldigt tydlig epok medan man söder om de nedisade områdena hoppar direkt från äldre stenålder till yngre. Vi i Sverige räknar att mellanstenåldern varade mellan 10 000 – 4 000 f.Kr.

Det som är speciellt för mellan-stenåldern är att lövskog börjar växa upp överallt i Europa och de stora bytesdjuren som: myskoxe, ullhårig noshörning och mammut, försvinner tillsammans med den retirerande iskanten. Renar, polarrävar och andra köldälskande djur följer med. Istället fylls skogarna med hjortar, älgar, harar, rävar, vildsvin, vargar, lodjur och liknande djur som vi är mer vana att se. Det innebar att människorna slutade att vara storviltjägare och blev fångstmän istället.

Jättehjort, numera utdöd, som levde under denna tid


Hur jagade man?

Älggrop från Storøya i Norge

Man hade säkert fortfarande spjut, men i de täta skogarna var det viktigt att snabbt kunna träffa ett flyende bytesdjur eftersom man kom närmare varandra än på en öppen slätt. Därför utvecklades pilbågen under den här perioden. Pilarna behövde inte ha så stora stenbitar heller så en flintbit räckte mycket längre när den bara skulle användas till pilspetsar istället för spjutspetsar. Flintyxor blev också allt vanligare. Om de användes för att stycka djur eller hugga ner träd är osäkert, antagligen för både delarna.

Fångstgropar blev vanligt, speciellt här i norr där man ofta jagade älg genom att gräva mängder av gropar i långa rader som man skrämde ner älgarna i. Ett annat sätt var att utnyttja sankmarker. Där kunde man driva ut tunga djur som uroxar och vildsvin. När de började sjunka ner i dyn kunde de lättare människorna springa fram och döda djuret utan problem.

Man använde eld för att driva djuren framåt. Människan är det enda djuret som inte är rädd för eld. Fanns det stup i närheten drev man djuren över stupets kant och kunde lätt avliva de skadade djuren efter det att de slagit i marken.

Man började fiska mycket mer och utnyttja möjligheten att använda båtar i jakten.

flint_arrows.jpg

Pilspetsar av flinta, England

Vad fick man från havet?

Genom att tillverka enkla kanoter, antagligen genom att sy fast hudar på en trästomme, kunde man ta sig ut till öar och utöka jaktmöjligheterna. Man jagade mycket säl och sjöfågel. På många områden skapades stora grupper av öar när isen smälte och havsnivån höjde sig och dessa "arkipelager", stora områden med öar, blev perfekta för stenåldersmänniskorna som kunde leva som "nomader". Då hade man aldrig en fast boplats utan bodde en tid i enkla hyddor vid kusten och när bytesdjuren började ta slut var det bara att packa ner tillhörigheterna i kanoterna och paddla till ett nytt ställe de kunde bo på. Spåren av dessa tillfälliga boplatser finns numera långt under havets yta eftersom havsnivån stigit med upp till 70 meter sedan istiden.

10 000 år gamla fiskekrokar och harpunspets av ben, från Lappvattnet, Burträsk socken i Skellefteå kommun.


Kunde man fiska?

Man fiskade mycket. De som levde längs havet använde sig av snidade benkrokar för att fånga fisk, några få finns bevarade, medan de som levde längre in i landet verkar ha fiskat mer med nät och mjärdar. Världens äldsta fisknät är 10500 år gammalt och hittades i Finland. Det var gjort av videbast (det trådiga lagret under barken på vide) och hade flöten av tallbark för att hålla nätet vid ytan. Både mjärdar och nät är fasta fiskeredskap som de väntade på att fisken själv skulle simma in i. På vissa ställen byggdes "laxfällor", stenmurar under vattnet i grunda vikar som fisken kunde simma över vid högvatten men när det blev lågvatten blev fisken fångad bakom stenmuren och var lätt att ta upp.

1943.07.0002.jpg

Mjärde av den typ, liknande den 7500 år gammal mjärden, hittad utanför Malmö

Levde man bara på jakt och fiske?

Lingon

Jakten var antagligen lika viktig som insamlandet av bär, nötter, frukt och ätliga rötter. Människorna levde ett kringflackande liv utan fast bostad. Man beräknar att varje familj behövde ett område på 1 x 1 mil som de kunde samla in sin föda på för att kunna överleva utan att svälta. Var det ett bra område med mycket mat beräknar man att familjen behövde jobba två dagar i veckan på att samla in mat, ved och annat familjen behövde, fem dagar i veckan var ledig tid. På många platser verkar man ha haft vinterbostäder och sommarbostäder så att man bara flyttade fram och tillbaka mellan två platser och utnyttjade allt ätbart på den ena platsen innan man flyttade tillbaka till den andra. Antagligen var detta beroende av hur bytesdjuren flyttade och rörde sig mellan vinter och sommar.


Hur såg husen ut?

Man byggde inga stabila hus som skulle stå på samma ställe i hundra år. Nej, man byggde enkla hus av det material som fanns på platsen. Antagligen liknade de samernas fjällkåtor där små trädstammar ställs up mot en gemensam spets och gliporna mellan stammarna tätas med mossa. Lika troligt hade man enkla trästommar som kläddes med vass om man bodde nära en strand eller kust. Ofta var husen runda eller ovala till formen. Precis som under den äldre stenåldern grävdes golvet ner en bit under marknivå för att minska golvdraget. Inga hus finns bevarade, det enda som finns är bottnarna där man kan se hur stenar lagts ut för att ge stöd till väggarna och en härd har funnits i mitten så att man kunnat ha en eld att värma sig vid.

article-1301837-0ABFC6EF000005DC-390_634x370.jpg

Rekonstruerad stomme av ett rundhus från mellan-stenåldern, ca 8000 f. Kr. från England.

Hur lagade man mat?

Man hade inga kastruller och man hade inget bröd. Inte heller hade man några mjölkprodukter som ost eller smör. Ett sätt att laga mat var att grilla maten över öppen eld. Ett annat vanligt sätt verkar ha varit att placera maten i vattentäta skinnpåsar och sedan släppa ner glödheta stenar i vattnet så att det började att koka. Den snabba temperaturväxlingen spräckte stenarna och om man hittar många spräckta nästan pingisbollstora stenar på samma ställe är det en ledtråd till att en boplats finns på stället. Ett tredje sätt var antagligen att göra upp en stor eld, svepa in maten i stora löv som fuktats med vatten och täcka maten med jord. Då ångkokas maten på några timmar. Så gör stenålderskulturer på andra platser i världen än idag.

Hur smyckade man sig?

Världens äldsta trästatyett, 7500 år gammal.

Man smyckade sig antagligen med det man hittade i naturen: fågelfjädrar, snäckor, blommor, bärnsten osv. Eftersom det finns så få lämningar efter människor från den här tiden finns väldigt litet kunskap om hur de smyckade sig och klädde sig. Det mesta har ruttnat bort i oupptäckta, okända gravar.

Hur begravde man de döda?

Det finns ytterst få kända gravar från den här perioden i Norden. Orsaken till det är att människorna var nomader och inte bodde kvar på samma ställe. När någon dog begravdes antagligen den personen på samma plats. Det fanns ingen plats, som våra kyrkogårdar, där man begravde flera på samma ställe. Att man var nomad innebar också att man inte kunde bära med sig särskilt mycket och det gjorde att gravgåvorna, det man gav den döde som hjälp på vägen till dödriket, inte blev särskilt stora.

I Motala har man hittat 8000 år gamla skallar spetsade på träpålar i det som var en sjö på stenåldern, men man är osäker på om det var en begravning av kära släktingar eller om det var fienders huvuden man satt upp på pålar som varning.


Hur slutade det?

Det kom ett annat folk med ett nytt sätt att få tag på mat, jordbrukarna. De hade med sig får, getter, grisar och kor. De hade med sig frön av råg, hirs och vete och visste hur man skulle sköta sina åkermarker. Människorna gick från att vara nomader till att bli bofasta när den yngre stenåldern tog sin början.

Källor

Människans historia. Encyklopedin, band 3, Göran Burenhult 1993 ISBN 91-7133-168-9

http://www.nba.fi/sv/nationalmuseum/undervisning/undervisningspaket/forhistoria/information/stenaldern/sten3

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=4700206

http://www.utgangspunkten.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePage.aspx?id=58436


Bildarkiv

Bilder från Wikimedia Commons utom:

www.tunturisusi.com/hirvet/jattilaishirvi1.jpg

Jättehjort

i.dailymail.co.uk/i/pix/2010/08/10/article-1301837-0ABFC6EF000005DC-390_634x370.jpg

Rundhus, England

www.discoveringfossils.co.uk/flint_arrows.jpg

Pilspetsar av flinta

zekezypt.files.wordpress.com/2018/06/krok9.jpg

Bild på metkrokar

www.sydsvenskan.se/Images/media_copied/2007/05/07/ART-INLINE-0-mjarde2_75293a.jpg

Bild på mjärde

Åter till historiebokens register,