Åtgärder

Livets utveckling

Från Skolbok

Version från den 10 april 2014 kl. 08.19 av Ingemar (Diskussion | bidrag) (De första djuren)

800px-Silver_and_gold_%286529706447%29.jpg

En gång fanns ingenting, inget alls. Sedan kom en explosion. En Big bang och vårt universum skapades. Hur gick det till? Det är det ingen som vet. Det enda forskarna är överens om är att det skedde för över 13.5 miljarder år sedan och att universum har utvidgat sig och blivit allt större sedan dess.

Efter big bang spreds materia och stoff ut i rymden. Med tiden träffade gruskorn varandra. Gruskorn blev klumpar som växte i storlek under årmiljonerna. Slutligen blev det planeter som snurrar runt de stjärnor som tändes efter big bang.


Jorden ursprung (4 600 000 000 år sedan)

Man tror att jorden funnits i ungefär 4.6 miljarder år. Till en början var jorden ett glödande klot. Inget kunde leva eller växa på den. Vulkaner kastade upp grus och sten och flytande lava rann på ytan.

Vattnet kommer

Någon gång i tidernas begynnelse tror man att jorden träffades av kometer. Kometer är som gigantiska, smutsiga snöbollar som svävar runt i universum. När de smälte mot den glödande ytan bildades det vatten vi fortfarande har kvar på jorden.

Hale-bopp_barv5.jpg

Hale-Bopp kometen i nutid


Jorden kallnar

Vartefter jordens yta svalnade uppstod haven. Ursprungligen fanns nog allt vatten i molnen, men när temperaturen sjönk på jordytan lagrades alt mer vatten i havens djup. Man tror att det var en våldsam tid med hårda stormar och eviga åskväder.


Livets uppkomst (3 500 000 000 år sedan)

Man tror att livet bildades för ungefär 3.5 miljarder år sedan genom att blixtar slog ner i varma vattensamlingar där det fanns ämnen som reagerade med varandra med blixtens hjälp. Ur de ämnena bildades de första levande cellerna, de så kallade urcellerna.

Bakterierna

De allra första levande cellerna var det vi kallar bakterier. De var mycket enkla och hade en grön kärna om innehöll klorofyll. Precis som cellerna i vår tids gröna växter gör. Med hjälp av solljus och koldioxid kunde bakterierna skapa druvsocker och syre med hjälp av klorofyllet. På det viset kom syre ut i atmosfären. Det är grundförutsättningen för att liv skall finnas på land.

När bakterierna utvecklades och blev allt mer komplicerade tappade en del av dem sitt klorofyll. Det kompenserade dessa celler med att bli rovdjur. De åt helt enkelt upp andra bakterier, blågröna cyanobakterier, som innehöll klorofyll för att själv få det. De använde sig också av syret som producerades av alger och och bakterier. På det sättet bildades de första djuren.


De första djuren (600 000 000 år sedan)

Toffeldjuret var ett av de allra första djuren i havet. Det finns fortfarande och är därför spännande för oss att studera. Toffeldjuren är ’’encelliga’’ och tillhör en grupp djur som kallas ’’urdjur’’. Toffeldjuret viftar med små trådar som kallas cilier. Med dem fångas bakterier upp och äts sedan upp av toffeldjuret. Det kan föröka sig på två vis, endera genom att para sig med ett annat toffeldjur, men även genom att helt enkelt dela sig själv på mitten.

paramecium.jpg

Toffeldjur

Skillnad mellan växter och djur

Den allra största skillnaden mellan växter och djur är att växterna kan skapa sin egen mat med hjälp av fotosyntes. Så längd det finns vatten, koldioxid och solljus överlever en växt. Ett djur däremot måste äta andra djur eller växter för att överleva.


Tidiga djur

Bland de äldsta djuren i haven fanns t.ex. ’’svampdjuren’’ som var föregångare till våra tvättsvampar. De filtrerar vatten genom sin kropp för att få näring. ’’Nässeldjuren’’var en annan familj som hade långa tentakler eller som kunde skicka iväg giftpilar som paralyserade offren. Deras släktingar finns kvar som våra brännmaneter. En nära släkting var koralldjuret som omgav sig med ett skyddande yttre skelett av kalk. Koralldjuren bildade enorma korallrev och bl.a. Gotland är del av ett urtida korallrev. Än idag bildar koralldjur korallrev i världens varma hav.

img_8205_52284980.jpg manet2.jpg

Naturlig tvättsvamp och brännmanet, nutid

Blötdjuren

Nästa steg i utvecklingen stod ’’blötdjuren’’ för. En vanlig medlem var bläckfiskarna, men till skillnad från moderna bläckfiskar hade bläckfiskarna på den tiden långa strutformade skal. Dessa kan fortfarande ses i t.ex. stentrappor. Vid fara kröp de in i skalet så att de inte kunde bli uppätna. De största av dessa bläckfiskar kunde bli två meter långa. De djur som hade skal kunde vara ute på dagen och söka föda, de djur som saknade skal var för oskyddade och kunde bara söka mat på natten.

Kräftdjuren

Kräftdjuren är blötdjur som skyddar sig med skal än idag. Det är ett problem när djuret växer. Då måste kräftdjuret spräcka skalet och krypa ur det för att sedan låta ett nytt skal växa ut Under tiden är det väldigt känsligt för angrepp.

Trilobiter

Ett leddjur som var väldigt vanligt under den här perioden var trilobiter, ett djur som verkade ha tre cylindriska kroppar som satt ihop. Över 17000 olika arter av trilobiter är kända, men trilobiten är utdöd.

578px-Ammoniteplit.jpg 450px-TrilobletGiethoorn.jpg

Fosssil av ammonit, en sorts bläckfisk med skal och fossil av trilobiter

Fiskarna

Nästa stora grupp av varelser som utvecklas i haven var fiskarna. Till en början var många broskfiskar. Det betyder att de saknar riktiga ben i kroppen. Istället bestod skelettet av brosk som är mjukare. Istället utvecklade en del broskfiskar benplattor på sidorna för att skydda sig. Exempelvis pansarhajen, som var en nio meter lång rovfisk, gjorde det. Våra nutida hajar utvecklades under den här perioden och de är fortfarande broskfiskar. Senare utvecklades det vi tycker är vanliga fiskar som andas med gälar och har skelett av ben.

Under den här tiden fanns det också andra konstiga fiskar som t.ex. fiskar som levde i sjöar som ofta torkade ut, de utvecklade lungor så att de kunde andas både med gälar och med lungor. Det fanns också fiskar som kunde gå på sina fenor korta sträckor och på det viset kunde de tillfälligt ta sig upp ur vattnet i jakt på mat. På land fanns redan mycket mat för fiskarna, som t.ex. insekter.

Coccosteus_BW.jpg

Pansarhaj

Uppe på land

Det var växterna, främst släktingar till lummer och ormbunkar, som först anpassade sig till ett liv på land, men tätt efter kom en grupp varelser som heter leddjur. Bland leddjuren kan nämnas spindeldjur och skorpioner. Leddjuren var också först upp i luften som flygande insekter.

lummer.jpg

Lummer

Groddjuren

I skarven mellan land och vatten utvecklades groddjuren. Att de är beroende av vatten märks än idag eftersom de måste ha vatten för att para sig i och att lägga sin grodrom i. En groda kan inte heller få huden uttorkad utan att den dör.

Grodor var antagligen riktigt smaskiga, så för att skydda sig utvecklade groddjuren två metoder. Dels ett giftigt skinn som många grodor har än idag, och dels långa bakben som gjorde att de kunde hoppa ovanligt långt för att vara så små.

Groddjur var inte bara grodor, salamandrar är också groddjur och det fanns salamandrar som var närmare 4 meter långa.

tarr04.jpg

Pilgiftsgroda

Kräldjuren

Nästa grupp som utvecklades tog steget bort från vattnet genom att kunna lägga ägg med skyddande skal av kalk. Det var kräldjuren. Kräldjuren är växelvarma. Det innebär att deras kropp håller samma temperatur som omgivningen, till skillnad från oss varmblodiga människor som har samma temperatur på kroppen hela tiden, 37.5 grader. Att vara växelvarm har fördelen att kräldjuren inte behöver äta lika mycket som ett varmblodigt djur. Nackdelen är att de blir slöa och långsamma när det är kallt. För att skydda sig mot rovdjur utvecklade kräldjuren flera olika metoder. Några utvecklade extra tjockt skal och blev nutida sköldpaddor. Några utvecklade imponerande käftar med tänder och blev till våra tiders krokodiler. Det fanns t.o.m. ern ödla som utvecklade en jättelik fena på ryggen som skulle hjälpa den att hålla sig sval i värmen men varm när det var kallt ute. De dog ut.

190409-small_DSC_0467.jpg

Komodovaran

Dinosaurierna

Efter kräldjuren kom dinosaurierna. Aldrig tidigare och aldrig mer har så enorma djur levt på land på vår planet, och forskarna är litet osäkra på varför det är så. Var det mer syre i luften? Blev det en kapprustning där växtätarna blev stora-sedan köttätarna-sedan blev växtätarna ändå större-så växte sig köttätarna större osv. Kan det vara så enkelt att dinosaurierna var växelvarma i ett varmt klimat med obegränsat med mat? Ingen vet säkert. Många dinosaurier har gjorts kända för allmänheten genom olika filmer, som den köttätande Tyrannosaurus Rex, eller Triceratops med sina tre horn.

Förutom de landlevande dinosaurierna fanns även olika sorters flygödlor där de största var 8 meter mellan vingspetsarna, lika brett som ett normalstort klassrum. Så stora vingar har svårt att flaxa så man antar att de var skickliga glidflygare. Fåglarna Vilka var fåglarnas förfäder? Forskarna är tämligen överens om att fåglarna utvecklades ur små dinosaurier som gick på två ben. Dinosaurier och fåglar har nämligen en hel del gemensamt.

Dinosauriernas tidsålder tog ett tvärt slut när en meteor slog ner norr om Yucatanhalvön i Mellanamerika. Troligen blev det vinter flera år i sträck och kölden dödade det mesta av växt- och djurlivet på jorden.

t-rex-jurassic-park.jpg

Ur "Jurassic park", Tyrannosaurus Rex

Däggdjurens ankomst

När dinosaurierna var borta öppnades en nisch för däggdjuren. Däggdjur är namn på ett djur som diar (däggar). De äldsta däggdjuren tror man liknar näbbdjuret, en uråldrig släkting som lever i australien med anknäbb, utterkropp, bäversvans och giftgadd och som dessutom lägger ägg.

Den första riktigt stora grupp däggdjur som utvecklades på jorden var pungdjuren. De kallas så eftersom mamman föder ett ofullgånget foster som istället utvecklas i ett hudveck, en s.k. pung, på djurets mage. Inuti pungen fanns mammans spenar. Fördelen med detta sätt är att mamman kunde kasta ut ungen om hon blev jagad. Även om ungen dog överlevde kanske mamman så att hon kunde föda fler ungar i framtiden.

Moderna däggdjur har ungarna inuti kroppen så länge att de oftast klarar sig själv en kort tid efter födseln. Det kan verka som om pungdjurens utveckling var smartare, men när pungdjur och moderna däggdjur lever i samma region är det alltid pungdjuren som blir undanträngda.

pungdjur.JPG

Näbbdjur


Diverse filmsnuttar

Det finns totalt 14 filmsnuttar om jordens utveckling utlagda på Youtube av Linus Juhlin. Detta är bara de tre första i serien:


Från big bang till jordens skapelse

;

Tiden fram till trilobiterna

;

Från trilobiter till de första växterna

;

Källor

Koll på NO 6, Biologi, Fysik, Kemi; Sanoma 2013; ISBN 978-91-523-2063-1

http://sv.wikipedia.org/wiki/Big_Bang

http://sv.wikipedia.org/wiki/Cyanobakterier

http://sv.wikipedia.org/wiki/Fotosyntes

http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84kta_tv%C3%A4ttsvamp

http://sv.wikipedia.org/wiki/Trilobiter

Bildkällor

Fyrverkeri: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/40/Silver_and_gold_%286529706447%29.jpg/800px-Silver_and_gold_%286529706447%29.jpg

Komet: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/04/Hale-bopp_barv5.jpg

Toffeldjur: arkiv.cafe.se/files/2009/05/paramecium.jpg

Tvättsvamp: fattybom.blogg.se/images/2009/img_8205_52284980.jpg

Brännmanet: www.katelaurent.com/foton/manet2.jpg

Ammonit: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5c/Ammoniteplit.jpg/578px-Ammoniteplit.jpg

Trilobit: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cd/TrilobletGiethoorn.jpg/450px-TrilobletGiethoorn.jpg

Pansarhaj: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/b/b8/Coccosteus_BW.jpg

Lummer: 3.bp.blogspot.com/-k9eFPIhj6tI/TuYqyzETVdI/AAAAAAAABXI/RMe-rU7l0DM/s400/lummer.jpg

Pilgiftsgroda: www.naturgard.se/files/tarr04.jpg

Komodovaran: media.offexploring.co.uk/photos/rikkemaria/photos/190409-small_DSC_0467.jpg

T-rex: scixchange.missouri.edu/wp-content/uploads/2011/10/t-rex-jurassic-park.jpg

Näbbdjur: medlem.spray.se/exnihilo/dna/bilder/pungdjur.JPG