Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Lathund"

Från Skolbok

m (Lagt till ny videohantering)
m
Rad 52: Rad 52:
 
  <youtube>https://www.youtube.com/watch?v=e9_GXJFr4SA</youtube>
 
  <youtube>https://www.youtube.com/watch?v=e9_GXJFr4SA</youtube>
 
<youtube>https://www.youtube.com/watch?v=e9_GXJFr4SA</youtube>
 
<youtube>https://www.youtube.com/watch?v=e9_GXJFr4SA</youtube>
 +
eller
 +
{{#ev:youtube|https://www.youtube.com/watch?v=e9_GXJFr4SA|300|right|300px bred Thumb, högerställd|frame}}
  
15:  Efter det att du länkat in ett filmklipp baserat på flash ändras formateringarna för texten, varför vet jag inte, så tillsvidare är det bäst att lägga filmklippen i slutet av en sida eller alldeles innan nästa rubrik. Se mer på http://www.mediawiki.org/wiki/Extension:VideoFlash hur du gör för att länka in videosnuttar. Här är ett exempel från youtube om hur man gör flintknivar, både i litet och stort format:
+
<br /><hr>
 +
15:  (OBS! gammalt, används helst inte alls!)
 +
Efter det att du länkat in ett filmklipp baserat på flash ändras formateringarna för texten, varför vet jag inte, så tillsvidare är det bäst att lägga filmklippen i slutet av en sida eller alldeles innan nästa rubrik. Se mer på http://www.mediawiki.org/wiki/Extension:VideoFlash hur du gör för att länka in videosnuttar. Här är ett exempel från youtube om hur man gör flintknivar, både i litet och stort format:
 
<videoflash>e9_GXJFr4SA|200|100</videoflash>;
 
<videoflash>e9_GXJFr4SA|200|100</videoflash>;
 
<videoflash>e9_GXJFr4SA</videoflash>;
 
<videoflash>e9_GXJFr4SA</videoflash>;

Versionen från 7 juli 2018 kl. 14.33

En expert är en person utan ben som talar om för andra hur de skall springa. En orsak till varför jag själv slutade skriva på wikipedia och wikibooks var för att det var alldeles för många ”experter” där som talade om vad jag fick-, inte fick- och vad jag borde skriva om. Samtidigt är det bra med gemensamma regler för att få konsekvens i texterna. Här har du en bunt tumregler som du kan tänka på när du skriver.


1: Ljug inte. Varje text skall ha källor i slutet så att det går att kontrollera informationens sanningshalt. Det är inte rätt att ljuga bara för att det är barn och ungdomar som är målgruppen, tvärtom.


2: Var litet fantasifull när du skriver (vilket inte är samma sak som att ljuga). Barn tycker om saker som kittlar deras fantasi och det driver dem vidare att läsa en text med intresse.


3: Använd enkel svenska. Det finns något som kallas läsbarhetsindex, förkortas lix. Om du vill se hur svår din text är kan du kopiera den och sedan klistra in den på http://www.lix.se för kontroll. Om du får ett lixvärde över 40 bör du fundera på att redigera om texten.


4: Hoppa inte över krångliga begrepp bara för att göra texten överdrivet enkel. Skriver du om Afrika måste du naturligtvis även ta med ekvatorn i din text Skriver du om forntidens egyptier måste du ta med begreppet farao osv. Se bara till så att begreppet förklaras på ett bra sätt i texten.


5: Om du använder andra krångliga ord i din text kan du för enkelhetens skull skriva en liten ordlista i slutet där varje krångligt ord kortfattat förklaras så att barnet slipper surfa till t.ex. wikipedia för att försöka förstå vad ordet egentligen betyder. Antagligen blir inte eleven mycket klokare av det.


6: Det vanligaste sättet att skriva en text i en lärobok är att först ha en kort ingresstext med en snabbgenomgång över vad kapitlet innehåller. Därefter en rubrik och ett kort stycke som tar upp samma sak som nämns i rubriken. En till rubrik och ett kort stycke som tar upp samma sak som nämns i rubriken osv. Orsaken är att det skall vara enkelt att göra understrykningar i textmassan som går att koppla direkt till rubriken. Detta sätt att skriva passar främst litet äldre elever. Man kan också ha rubriker som är skrivna som frågor, och sedan svaret på frågan i texten under rubriken. Det är ett tydligt sätt att skriva på och läraren kan använda rubrikerna som instuderingsfrågor.

Det andra sättet är att skriva om "lilla Sagas pappa som är smed och som gör svärd till krigarna i byn" osv. En berättande text med ett barn som huvudperson. Detta passar yngre barn bäst eftersom de lättare tar till sig en svår text om de kan identifiera sig med personen i texten.


7: Använd mycket bilder. Det finns ingen gräns på Internet över hur många bilder man kan ha i en lärobokstext, till skillnad från en vanlig lärobok. Barn lär sig lättare från bilder än från skriven text. Använd helst bilder som är fria att använda. Hittar du inte det kan du ta bilder som helt saknar copyright. Använd aldrig copyrightskyddade bilder, bilder med vattenmärkning eller där fotografen uttryckligt skrivit att du inte får använda bilden. Grundskoleboken.se är släppt under Public Domain som inte har någon juridisk motsvarighet i det svenska rättsväsendet, men det innebär för den sakens skull inte att du skall länka in bilder med copyrightskydd. Glöm inte bildtexten och att ta med var bilden kommer ifrån i källförteckningen.

I dagsläget kan du inte lägga upp egna bilder här. Om du har egna bilder som du vill använda i din text får du skapa ett konto i t.ex. Wikimedia Commons eller flickr, spara bilderna där och sedan länka till dem från denna wiki. Wikimedia är absolut att föredra då det ger alla som använder en mediawiki i hela världen möjlighet att använda dina bilder. Ibland kan det vara svårt att veta hur man skall skriva koden för att visa upp bilder. Här finns en hjälpsida på engelska om hur man gör:

http://help.wikia.com/wiki/Help:Displaying_images


8: Använd helst bilder från Wikimedia Commons då de bilderna kan användas på samma sätt som i vanliga Wikipedia, de kan placeras på olika sätt i texten, få ändrad storlek osv. Alla andra bilder du lägger in hamnar bara i texten. Du kan inte justera placeringen av dem på något vis öht. Det beror inte på mig utan på inbyggda begränsningar i Wikimedia motorn. Om du skall placera en bild i texten från annan källa än Wikimedia Commons skriver du bara in sökvägen direkt i texten, så här (klicka på "redigera" fliken så ser du texten):

nb-bild_96.jpg


9: Använd kartor och diagram sparsamt. Det är ofta som tonåringar inte förstår dem, de är för abstrakta. Riktar du dig till ändå yngre barn bör du försöka förmedla informationen på annat sätt. Om du ändå lägger in kartor och diagram bör de vara så enkla och övertydliga som möjligt.


10: Skriv texter för ett specifikt ämne i grundskolan. Skriv ingen roman eller om något du själv finner jättespännande men som inte har stöd i skolan, som frimärkssamling, hur IFK Göteborg legat i de olika serierna de senaste tio åren eller reglerna i fotboll. Har du en gammal lärobok i ämnet kan du alltid utgå från samma kapitel, bara du inte kopierar texten rakt av.


11: Samma moment kan skrivas för olika åldrar i samma dokument. Ett exempel är världsreligionerna som man ofta läser i både mellanstadiet och högstadiet. Markera bara vilken del som är tänkt för mellanstadiet och vilken del som är tänkt för högstadiet. Om du vill skriva kapitlet på ett annat sätt är det bara att skriva om det i ett nytt dokument. Fördelen med Internet är att det inte finns någon begränsning av utrymme, man kan skriva precis hur mycket som helst.


12: Det är möjligt att skapa en lärobok i pdf format utifrån en wiki, så länge som varje kapitel i boken är ett siduppslag/wikisida. Av den anledningen bör du inte sprida ut textinnehållet över flera olika wikisidor utan hellre skriva en enda riktigt lång wikisida.


13: Skriv inte alltför kort. Fördelen med Internet är att en text inte är beroende av att den måste trängas in på en viss mängd sidor. Skriv utförligt med många förklaringar och med enkla ord. Jag har sett alltför många kapitel i läroböcker som har kortats ner så mycket att man förlorat innebörden. Tänk dig själv att försöka förstå vad som hände i Kina när hela Kinas historia, från stenålder till nutid, trycks in på fyra A5 sidor med mycket bilder mellan textsnuttarna. De elever som har problem med att läsa har lika stora problem med att förstå en kort- som en lång text. Länka istället in ljud, bild och film på sidan så att de eleverna ändå föstår vad artikeln handlar om.


14: Länka gärna in filmklipp, men inga som är copyrightskyddade. Dagens ungdomar är väldigt mycket mer mediaorienterade än de var för bara fem år sedan och filmer från t.ex. http://www.youtube.com som innehåller bra information och som passar till ditt kapitel gör att det är lättare att förstå helheten vilket är själva kärnan med ett läromedel. Precis som med bilderna kan du inte ändra placeringen men du kan ändra storleken för filmklippen. Grundskoleboken använder en ny funktion för att via filmer från 20180707 eftersom flash inte visas med https, bara http (se punkt 15). Ser du ingen film under punkt 15 beror det på säkerhetsinställningarna. Istället används tillägget "EmbedVideo". Du kan läsa här i detalj hur du gör: https://github.com/HydraWiki/mediawiki-embedvideo/ - för en videofilm från Youtube skriver du:

<youtube>https://www.youtube.com/watch?v=e9_GXJFr4SA</youtube>
eller
300px bred Thumb, högerställd


15: (OBS! gammalt, används helst inte alls!) Efter det att du länkat in ett filmklipp baserat på flash ändras formateringarna för texten, varför vet jag inte, så tillsvidare är det bäst att lägga filmklippen i slutet av en sida eller alldeles innan nästa rubrik. Se mer på http://www.mediawiki.org/wiki/Extension:VideoFlash hur du gör för att länka in videosnuttar. Här är ett exempel från youtube om hur man gör flintknivar, både i litet och stort format:

; ;