Åtgärder

Kurdernas roll i kriget mot terrorn

Från Skolbok

Version från den 2 juli 2023 kl. 21.04 av Ingemar (Diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

YPJ Fighters.jpg

Kurdiska YPG-krigare, inbördeskriget i Syrien. Flaggan med stjärnan är YPG:s


Vilka är kurderna? Du har sett de dyka upp i historien gång på gång från kalla kriget till nutid. Men vilka är de egentligen? Var kommer de ifrån? och varför krigar de hela tiden?


Vad är Kurdistan?

240px-Broken-image-389560.svg.png

Karta över områden där det bor kurder, där färgen är orange

För länge sedan fanns ett område som folkslaget kurder bodde i. På den tiden fanns inget behov av kungar, drottningar eller andra härskare. Det viktiga var att kämpa för att klanen - familjen och vännerna, hade det bra. Därför fanns det inte heller något kungarike som hette Kurdistan för länge sedan. Men det ändrar inte det faktum att kurder bodde i ett eget landområde, från det bergiga Anatolien i väster till Irans snötäckta bergstoppar i öster.

Kurdernas språk är mest likt det som numera talas i Iran, eller Persien som det hette för, och inte i arabvärlden, men med tiden har språket delats upp i en mängd olika dialekter. Samma sak är det med religionen. Merparten av kurderna är sunnimuslimer men många kurder är också shiamuslimer, kristna, yazidier och zoroaster.

Numera är det forna Kurdistan, ett område stort som Frankrike, uppdelat på fyra länder. Störst del ligger i Turkiet (Bakur). Näst störst ligger i Iran (Rojhelat). Irak kommer efter det (Bashur). Minst del av Kurdistan ligger i Syrien (Rojava). I de länderna bor 40-55 miljoner kurder. Utanför Kurdistan har Tyskland störst andel Kurder, med närmare en miljon.

Beroende på var du befinner dig har kurderna ett flertal olika flaggor, men flaggan med solen i mitten är den som mest kan kallas för Kurdistans flagga.

Flag of Kurdistan.svg


Vad hände i Turkiet efter Osmanerna?

Fram till första världskriget härskade Osmanerna över Kurdistans område. Efter kriget lovades kurderna ett eget land. De hjälpte Kemal Atatürk till makten i Turkiet, bara för att bli lurade av Turkiets regering. De fick inget land. Istället förtrycktes de genom att kurder tvingades bort från sina byar och turkar tog över deras mark och gårdar. Det blev förbjudet att trycka böcker och tidningar på kurdiska. I skolorna tvingades barnen att använda landets språk. Ofta fick de stryk av läraren när de försökte tala kurdiska.

Den behandlingen av kurderna ledde till flera uppror mot Turkiets ledning. Den värsta konflikten skedde i Staden Dersim 1937 när Turkiet använde tungt artilleri och giftgas mot kurderna för att knäcka deras motstånd en gång för alla.

Turkish soldiers and local people of Dersim region.jpg

Turkiska soldater vaktar bybor, troligtvis kurder, i väntan på fördrivning. Dersim 1937


Vas är PKKi Turkiet?

Det skulle dröja ända fram till 1960-talet innan en vänstervåg i Turkiet drog med sig kurderna och deras frihetskamp. Studenterna på Universiteten hade en ledare som hette Abdullah Öcalan. Han blev senare ledare för "Kurdistans Arbetarparti" eller PKK. Genom PKK försökte kurderna gå den politiska vägen mot fler rättigheter i samhället, och det blev sakta men säkert bättre för dem.

Abdullah Öcalan.png

Abdullah Öcalan

I början av 1980-talet genomled Turkiet en statskupp. Militären tog kontroll över Turkiet och PKK var en av få organisationer som tog upp kampen mot diktaturen. PKK var starkast på landsbygden och ett sätt för militären att slå till mot PKK-medlemmar var att betala angivare i byarna som meddelade till militären om någon verkade tillhöra PKK i byn. Om militären stoppades i jakten på PKK-medlemmar, brände de helt enkelt ner hela byn.

Öcalan ville ha ett samarbete med regeringen och erbjöd sig att gå halva vägen. Kurdistan skulle kunna bli en delstat med visst självbestämmande i Turkiet, något regeringen kanske hade kunnat gå med på. Men nya ledare i Turkiet valde istället att gå den hårda vägen. 20 000 soldater sattes in i bergen i jakten på kurder. PKK blev en rent militär organisation som slog tillbaka mot regeringens soldater med de vapen de hade, samtidigt som Öcalan tvingades fly från Turkiet. Leyla Zana, en kurdvänlig turkisk politiker, fick sitta tio år i fängelse för att hon förde fram samma förslag i parlamentet.

Zana.jpg

Leyla Zana

Öcalan fångades till sist in och fördes med våld tillbaka till Turkiet.Där åtalades han som ansvarig för 30 000 människors död och dömdes till döden. Ett straff som senare ändrades till livstids fängelse. Det stoppade dock inte striderna i bergen mellan PKK och Turkiets militär.


Hur hade kurderna det i övriga Kurdistan?

Under shahens tid hade kurderna i Irak det lika bra som vilken iranier som helst. När ayatollorna tog över skärptes kraven på dem, vilket syntes speciellt tydligt under Iran-Irakkriget. De soldater som fick gå längst fram i attackerna, och de barn som skickades först över minfälten, var ofta kurder, eftersom de inte ansågs lika värdefulla som de iranska trupperna.

I Irak bildades Peshmergan redan på 1920-talet för att skydda kurderna. Sedan har den försvunnit och uppstått i olika former fram till Iran-Irakkriget 1980-1988. Med stöd från Iran gick kurderna till attack norrifrån, mot Iraks trupper. Detta gillade inte Saddam Hussein, Iraks ledare, som slog tillbaka skoningslöst mot kurderna. Vanligast var att byar jämnades med marken eller brändes. Men mest känd är användningen av giftgas i byn Halabja 1988 när 5000 kurder miste livet.

240px-Broken-image-389560.svg.png

Gasattacken mot Halabja, 1988

Efter Kuwaitkriget uppmanade USA:s president George Bush både kurder och shiamuslimer att göra revolt mot Saddam Hussein, nu när han var försvagad. Kurderna försökte, men slogs tillbaka och jagades av Iraks flygvapen i bergen i norr. För att skydda kurderna ifördes an zon i norra Irak där inga irakiska flygplan fick flyga. Detta gav kurderna andrum och de började bygga upp en egen stat inne i Irak.

240px-Broken-image-389560.svg.png

Irakiska kurder under upproret 1991

Syrien har alltid varit ett multikulturellt land med flera olika folkslag och religioner innanför landets gränser. Fram till inbördeskriget i Syrien behandlades inte Syriens kurder på något annat sätt än andra i landet.


Vad hände under inbördeskriget i Syrien?

Under inbördeskriget i Syrien blev kurderna en tredje part i kriget. De andra två stred för eller mot al-Assads regim, medan kurderna stred för ett landområde med självbestämmande i norra Syrien, på samma sätt som kurdrna i Irak lyckats skapa ett landområde med självbestämmande i Irak.

I Syrien bildades YPG och SDF där SDF även tog in soldater som inte var kurder, bara de kämpade för ett fritt Kurdistan. YPG å andra sidan ansågs ha så nära kontakt med PKK i Turkiet att de ibland kallats för "PKK:s väpnade gren".

Kurdish YPG Fighters.jpg

YPG trupper

De kurdiska styrkorna, både YPG och SDF i Syrien och Peshmergan i Irak, gjorde sig kända för att inte göra skillnad på män och kvinnor. Bara de var villiga att slåss för Kurdistan och visste hur man använde ett maskingevär var de välkomna i kampen.

Den hårdaste striden i Syrien stod kring staden Raqqa 2017. Totalt deltog över 30 000 kurdiska soldater i striderna. Raqqa ansågs av många som terrororganisationen ISIS huvudstad. När kurderna slutligen stod som segrare hängde de upp en stor banderoll med Öcalans ansikte, något som inte Turkiet gillade.

240px-Broken-image-389560.svg.png

Kurder i Raqqa hissar banderoll med PKK:s ledare Öcalan

Kurdernas soldater blev USA:s "Boots on the ground" när USA inte ville skicka in egna soldater i kriget i Syrien, men bistod med stridsflygplan, långskjutande artilleri och kryssningsrobotar. I utbyte lovades kurderna självbestämmande i norra Syrien. När kriget väl var över åkte dock USA:s krigsmakt hem och lämnade kurderna utan skydd mot Syriens, Rysslands och Turkiets samlade stridskrafter.

151029-A-PU716-001 (22502722178).jpg

Peshmergasoldat, Kirkuk 2009

I Irak var det kurderna som stod emot när ISIS gick till attack och den irakiska armén flydde. Även där utbröt hårda strider mellan ISIS och Peshmergan, men med USA:s hjälp tryckte kurderna tillbaka ISIS. Hårdaste striderna stod i staden Mosul 2017. Till skillnad från Syrien har kurderna fått behålla ett område i norra Irak där de har delvis självbestämmanderätt.


Kurdistan nu, hur är det?

240px-Broken-image-389560.svg.png

Genom Internet och sociala media går det inte att stoppa den kurdiska kulturen. Den växer sig allt starkare. Till skillnad från kurdernas politiska situation.

I Turkiet betraktas fortfarande kurderna med misstro efter striderna mellan kurdernas PKK och regeringstrupperna på 1990-talet. Efter terrordåden 11:e september 2001 i USA har PKK klassats som en terrororganisation och samarbete med PKK är straffbart.

I Iran ser landets ledning fortfarande på kurderna med misstänksamhet. Inte främst för att de är kurder, utan för att de är sunnimuslimer.

I Irak har kurderna ett område i norr med viss självbestämmanderätt.

I Syrien försöker kurderna försvara de områden de lyckades ta kontroll över under kriget. Turkiet vill inte ha en kurdisk fristat kant i kant med sin gräns och gör vad de kan för att motarbeta kurderna. al-Assad och regeringstrupperna ser kurderna som förrädare eftersom de ställde sig på USA:s sida mot regeringen under kriget.


Källor

Filmen "Världens konflikter - Kurdistan" från 2009 från "Filmo" produktionsbolag

https://edition.cnn.com/2016/08/12/middleeast/here-is-how-isis-began/index.html

https://www.britannica.com/topic/Kurd

https://www.aljazeera.com/tag/kurds/

https://www.bbc.com/news/world-middle-east-29702440


Bildkällor

Alla bilder från Wikimedia Commons


Åter till "Kriget mot terrorn".