Åtgärder

Kina (Flodkultur)

Från Skolbok

Version från den 3 augusti 2011 kl. 17.57 av Ingemar (Diskussion | bidrag) (Skyddade Kina (Flodkultur) ([edit=autoconfirmed] (på obestämd tid) [move=autoconfirmed] (på obestämd tid)))

(Lämplig för högstadiet)

Kinas äldsta historia finns inte ens omnämnd i många historieböcker för grundskolan. Detta kapitel täcker historien fram till järnåldern i Kina, för att stämma överens med de övriga tre flodkulturerna.

Floderna Huang He och Chang Jiang

Karta över Kina.
Nutida karta över Kina.

I gamla böcker kallas Huang He för ”Den gula floden” och Chang Jiang brukar kallas för Yangtze Kiang eller ”Den blå floden”. Under istiden och tiden därefter blåste sand och stoff från öknarna i Asiens inre ut åt öster och samlades i en stor slätt som Huang He rinner igenom. Den sortens jord är fantastiskt näringsrik att odla i och kallas för ”lössjord”. När Huang He rinner genom lössjordslagren löser flodvattnet upp dammet och floden färgas gulbrun, något som gett floden namnet Gula floden. Det finns ett ordspråk; ”Den som en gång badat i Gula floden blir aldrig ren igen”. Yangtse Kiang rinner däremot genom helt andra jordlager och får inte någon gul färg.


De första kineserna

Pekingmänniskan.
Skalle från pekingmänniska.

Sydväst om Beijing har man funnit resterna av ”pekingmänniskan” som levde för 500 000 år sedan. Nu var pekingmänniskorna inte som oss, utan en tidigare människoras. De äldsta spår man hittat efter ”vår” människosort i Kina är från 25 000 år f.kr.

De första bönderna

De första kinesiska bönderna som man hittat spår efter levde runt floden Huang He och dess biflod Wei He samt floden Chang Jiang (eller Yangzi) runt 4000 f.kr. Man tror att det var svält som drev dem från nordväst när klimatet blev torrare efter senaste istiden. Det man odlade först var ett gräs som heter hirs. Fördelen med hirs är att det kräver väldigt litet vatten för att överleva och ger stora skördar. Nackdelen är att det inte smakar särskilt mycket. Kring husen sprang hundar och grisar omkring. Runt de äldsta byarna fanns inga murar, inget tyder på krig och det är ovanligt att man hittar vapen från den tiden. Längre fram i historien övergick man till att odla mer vete runt Huang He och ris runt Chang Jiang. De första kungarikena i Kina låg samlade runt Huang He och samlingsnamnet på dessa riken är Zhongguo som betyder ”de centrala rikena”. Från detta bildades sedan namnet ”Mittens rike” som man ofta använder om Kina. På kinesiska heter Kina Zhongguo. Runt 2000 f.kr. Blev kor och får blivit vanliga i byarna. Våld och krig hade också blivit vanligt. Skelettskador visar att både män och kvinnor halshuggits. Troligen beror detta på att det blivit brist på åkerjord när befolkningen ökat.

Bronsyxa.
Bronsyxa utan skaft.

Xia-dynastin

Xia är en mytomspunnen dynasti som finns beskriven i gamla källor, men man har inte hittat några bevis för att Xia-dynastin någonsin funnits. Det finns dock en hel del sagor om kungarna i Xia-dynastin, bl.a. att det var under Xia-dynastin som de första bevattningskanalerna byggdes från Huang He.


SJpZjj , [url=http://bwjfxlzasgjt.com/]bwjfxlzasgjt[/url], [link=http://idvmekxobgdv.com/]idvmekxobgdv[/link], http://jqwjawgklogf.com/

Zhoudynastin (1046-221 f.kr.)

Kung Wu av Zhou.
Kung Wu av Zhou.

Kungarna av Zhou fortsatte att erövra länderna runtomkring och utvidgade på så sätt riket så att det blev större än under Shangkejsarna. Zhoukungarna delade ut de nyerövrade landområdena till släktingar och rådgivare som tack för den hjälp de fått. De släktingar och kamrater blev ”furstar” och bestämde över sina landområden som om de vore kungar.

Till en början var släktingarna lojal mot kungen, men med tiden började de olika furstarna att kriga med varandra. Tiden 770-403 f.kr. Kallas för "Vår- och höstannalernas period". Då splittrades Zhouriket i inbördeskrig. För att få nya soldater tvingade man bönder att gå med i krigsmakten. Dom här inbördeskrigen fortsatte under ”de stridande staternas period” 403-221 f.kr. När Zhouriket slutligen gick under.


Positiva förändringar

Bronskar gjutet i ett stycke.
Bronskar gjutet i ett stycke.

Under Zhoudynastin skedd ändå en hel del bra saker. Städerna växte i storlek och handeln mellan städerna ökade. Smeder lärde sig att tillverka verktyg och vapen av järn. Böndernas arbete underlättades när man började tillverka plogar av järn. Kloka farbröder funderade mycket på hur man skulle kunna skapa fred i riket och det är grunden för flera ”filosofier”. Tre av dem finns bevarade än idag


Konfuicius lära

Konfucius.
Konfucius.

Under Zhoudynatin fanns en farbror som hette Konfucius. Hans recept på fred var att alla skulle lyda den som var högre upp i viktighet. En pojke skulle lyda sin pappa, en undersåte skulle lyda sin furste, en kvinna skulle lyda sin man, en yngre skulle lyda en äldre och en vän skulle alltid vara rädd om en vän. Om ingen gjorde uppror skulle freden behållas. Nackdelen med läran var samtidigt att speciellt kvinnorna och bönderna kunde förtryckas.


Daoismen (taoismen)

En annan farbror var Lao Zi som grundade daoismen. De som trodde på daoismen ville ha så få regler som möjligt. Det var viktigare att leva efter naturens lagar än att leva efter människornas lagar. Fred skulle man få om alla människor slutade att ha begär efter saker de inte kunde få på ett ärligt sätt.


Wow! Great thikinng! JK

Legalismen

De som trodde på legalismen sa att alla måste lyda härskarna, odla mat och försvara riket. Det var en plikt som all hade.


De fyra klasserna

I Kina hade man fyra samhällsklasser: Överst fanns de utbildade som kunde läsa och skriva. De som var utbildade behövde aldrig tvångsarbeta för fursten. Att bli statsjänsteman och vara anställd av staten var mycket eftertraktat eftersom det gav både hög lön och status, men man måste klara två stycken extremt svåra prov baserade på Konfucius skrifter för att få en sådan anställning. Under den bildade klassen fann bönderna. De odlade maten och mat behövde alla kineser. Det var vanligt att bönder odlade upp bergssidorna genom terrassodlingar. Fält som byggdes som en trappa längs de branta sluttningarna. I norr odlades främst korn, vete och hirs till mat och hampa för att tillverka kläder medan man i söder främst odlade ris eftersom man har ”monsunklimat” i södra Kina. Det ger mycket regn halva året och torrt och soligt andra halvan, ett klimat ris trivs bra i. Förutom ris odlade man ärtväxter, lichieplommon och tropiska frukter. I vissa områden odlade man silkesmaskar för att skapa sidentyg. Bönderna måste också tvångsarbeta på försvarsmurar och bygga kanaler och skyddsvallar mot översvämningar. Under bönderna fanns hantverkarna som tillverkade det alla behövde. Underst fanns köpmännen som inte skapade någonting själva men om ändå ofta blev rika genom handel.


That's 2 celevr by half and 2x2 clever 4 me. Thanks!

Andar och annat

Kinesisk brunns-ande.
Kinesisk brunns-ande.

Man trodde inte bara på förfädernas andar utan var övertygade om att det bodde andar överallt i naturen. De bodde i vattnet, bergen, skogarna. Överallt fanns det andar, och inte bara andar utan även gudar och skräckinjagande monster. Man försökte få kontakt med dem, skrämma dem eller vädja till dem med hjälp av offer, böner, besvärjelser och magiska ritualer. Man trodde också på drakar men till skillnad från folken i Europa trodde kineserna att drakarna var goda och förde lycka med sig.

Kläder och smycken

Precis som hos oss berättade kläderna och smyckena som en kines bar mycket om vilken ställning han, eller hon, hade i samhället. De lärda och rika bar gärna sidenkläder. Överklassen hade smycken av guld, jade och silver medan de fattigare fick nöja sig med koppar- och järnsmycken. Bönderna gjorde sina kläder av ylle och hampa. Kvinnorna använde ofta smink. Vissa perioder ansågs ett helt vitsminkat kvinnoansikte som väldigt vackert. En man skulle bära hatt. Modet ändrades och val av hatt berodde på samhällsklass, men huvudet var alltid täckt på något sätt.

Mynt

Kinesiska bronsmynt.
Kinesiska bronsmynt.

Kineserna kom på ett myntsystem. Mynten såg inte ut som vi tänker oss dem utan var i form av saker man kunde använda i hemmet. Ofta bestod dem av miniatyrknivar av brons.

Högtid och fest

Man firade högtider förr precis som nu, även om högtiderna kunde ske av andra anledningar. Det var viktigt att få ett avbrott ibland från det eviga arbetet på fälten. När man hade fest var det vanligt att man hade musiker som spelade musik. Man sjöng och dansade. Ofta hade man mer lyxig mat på festerna. Mat kunde kryddas med salt, soja och plommonsås. Maträtter kunde sötas med socker eller honung. Som kryddor kunde man använda kanel, ingefära och vitlök. Man åt med pinnar.


Drakflygning

Att flyga drake har alltid varit ett nöje i Kina. Redan 400 f.kr. tror man att den första draken seglade omkring på Kinas himmel och allt sedan dess har det varit ett kärt nöje för både unga och gamla.

Kinesisk drake.
Kinesisk drake.

Läkekonst

Akupunktur.
Karta för akupunktör där nålar skall sättas.

Kineserna var väldigt kunniga om kroppen och hur den fungerar. Man utvecklade speciella gymmnastikövningar som skulle vara bra för kroppen, man var duktiga på örtmedicin och hade kunskaper om hur olika växter påverkade kroppen. Dessutom utvecklade man ”akupunktur”, ett sätt att bota sjukdomar och lindra smärta genom att sticka nålar i kroppen på speciella ställen. Akupunktur används på sjukhus idag.

Astronomi

Redan 1300 f.kr. Vet man att kinesiska astronomer skrev ner uppgifter om solförmörkelser, månförmörkelser och kometer. Senare studier lärde dem även om de olika planeterna. Astronomi var en viktig kunskap eftersom man trodde att det man såg på himlen också återspeglade vad som skulle hända på jorden. Om t.ex. en komet visade sig på himlen var det en varning om en katastrof.

Källor

Det gamla Kina, Judith Simpson, Bra böcker 1999, ISBN 91-7133-623-0

Religion och liv v. II, Natur och Kultur SOL 2000, ISBN 91-27-74994-0

Levande Historia, Natur och Kultur SOL 2001 1998, ISBN 91-27-75823-0

http://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of_Muye

http://en.wikipedia.org/wiki/Xia_Dynasty