Skillnad mellan versioner av "Kina (Flodkultur)"
Från Skolbok
(→Shangdynastin (1500-1046 f.kr.)) |
(→Drakflygning) |
||
Rad 88: | Rad 88: | ||
− | + | That's the best awsenr of all time! JMHO | |
− | |||
− | |||
− | |||
=== Läkekonst === | === Läkekonst === |
Versionen från 2 augusti 2011 kl. 03.52
(Lämplig för högstadiet)
Kinas äldsta historia finns inte ens omnämnd i många historieböcker för grundskolan. Detta kapitel täcker historien fram till järnåldern i Kina, för att stämma överens med de övriga tre flodkulturerna.
Innehåll
Floderna Huang He och Chang Jiang
I gamla böcker kallas Huang He för âDen gula flodenâ och Chang Jiang brukar kallas för Yangtze Kiang eller âDen blÃ¥ flodenâ. Under istiden och tiden därefter blÃ¥ste sand och stoff frÃ¥n öknarna i Asiens inre ut Ã¥t öster och samlades i en stor slätt som Huang He rinner igenom. Den sortens jord är fantastiskt näringsrik att odla i och kallas för âlössjordâ. När Huang He rinner genom lössjordslagren löser flodvattnet upp dammet och floden färgas gulbrun, nÃ¥got som gett floden namnet Gula floden. Det finns ett ordsprÃ¥k; âDen som en gÃ¥ng badat i Gula floden blir aldrig ren igenâ. Yangtse Kiang rinner däremot genom helt andra jordlager och fÃ¥r inte nÃ¥gon gul färg.
De första kineserna
Sydväst om Beijing har man funnit resterna av âpekingmänniskanâ som levde för 500 000 Ã¥r sedan. Nu var pekingmänniskorna inte som oss, utan en tidigare människoras. De äldsta spÃ¥r man hittat efter âvÃ¥râ människosort i Kina är frÃ¥n 25 000 Ã¥r f.kr.
De första bönderna
De första kinesiska bönderna som man hittat spÃ¥r efter levde runt floden Huang He och dess biflod Wei He samt floden Chang Jiang (eller Yangzi) runt 4000 f.kr. Man tror att det var svält som drev dem frÃ¥n nordväst när klimatet blev torrare efter senaste istiden. Det man odlade först var ett gräs som heter hirs. Fördelen med hirs är att det kräver väldigt litet vatten för att överleva och ger stora skördar. Nackdelen är att det inte smakar särskilt mycket. Kring husen sprang hundar och grisar omkring. Runt de äldsta byarna fanns inga murar, inget tyder pÃ¥ krig och det är ovanligt att man hittar vapen frÃ¥n den tiden. Längre fram i historien övergick man till att odla mer vete runt Huang He och ris runt Chang Jiang. De första kungarikena i Kina lÃ¥g samlade runt Huang He och samlingsnamnet pÃ¥ dessa riken är Zhongguo som betyder âde centrala rikenaâ. FrÃ¥n detta bildades sedan namnet âMittens rikeâ som man ofta använder om Kina. PÃ¥ kinesiska heter Kina Zhongguo. Runt 2000 f.kr. Blev kor och fÃ¥r blivit vanliga i byarna. VÃ¥ld och krig hade ocksÃ¥ blivit vanligt. Skelettskador visar att bÃ¥de män och kvinnor halshuggits. Troligen beror detta pÃ¥ att det blivit brist pÃ¥ Ã¥kerjord när befolkningen ökat.
Xia-dynastin
Xia är en mytomspunnen dynasti som finns beskriven i gamla källor, men man har inte hittat några bevis för att Xia-dynastin någonsin funnits. Det finns dock en hel del sagor om kungarna i Xia-dynastin, bl.a. att det var under Xia-dynastin som de första bevattningskanalerna byggdes från Huang He.
I thought finding this would be so arduous but it's a brezee!
Zhoudynastin (1046-221 f.kr.)
Kungarna av Zhou fortsatte att erövra länderna runtomkring och utvidgade pÃ¥ sÃ¥ sätt riket sÃ¥ att det blev större än under Shangkejsarna. Zhoukungarna delade ut de nyerövrade landomrÃ¥dena till släktingar och rÃ¥dgivare som tack för den hjälp de fÃ¥tt. De släktingar och kamrater blev âfurstarâ och bestämde över sina landomrÃ¥den som om de vore kungar.
Till en början var släktingarna lojal mot kungen, men med tiden började de olika furstarna att kriga med varandra. Tiden 770-403 f.kr. Kallas för "VÃ¥r- och höstannalernas period". DÃ¥ splittrades Zhouriket i inbördeskrig. För att fÃ¥ nya soldater tvingade man bönder att gÃ¥ med i krigsmakten. Dom här inbördeskrigen fortsatte under âde stridande staternas periodâ 403-221 f.kr. När Zhouriket slutligen gick under.
Positiva förändringar
Under Zhoudynastin skedd ändÃ¥ en hel del bra saker. Städerna växte i storlek och handeln mellan städerna ökade. Smeder lärde sig att tillverka verktyg och vapen av järn. Böndernas arbete underlättades när man började tillverka plogar av järn. Kloka farbröder funderade mycket pÃ¥ hur man skulle kunna skapa fred i riket och det är grunden för flera âfilosofierâ. Tre av dem finns bevarade än idag
Konfuicius lära
Under Zhoudynatin fanns en farbror som hette Konfucius. Hans recept på fred var att alla skulle lyda den som var högre upp i viktighet. En pojke skulle lyda sin pappa, en undersåte skulle lyda sin furste, en kvinna skulle lyda sin man, en yngre skulle lyda en äldre och en vän skulle alltid vara rädd om en vän. Om ingen gjorde uppror skulle freden behållas. Nackdelen med läran var samtidigt att speciellt kvinnorna och bönderna kunde förtryckas.
Daoismen (taoismen)
En annan farbror var Lao Zi som grundade daoismen. De som trodde på daoismen ville ha så få regler som möjligt. Det var viktigare att leva efter naturens lagar än att leva efter människornas lagar. Fred skulle man få om alla människor slutade att ha begär efter saker de inte kunde få på ett ärligt sätt.
Ying och yang
Symbolen med ying och yang är en gammal kinesisk symbol. De två krafterna som möts i S-formen är en kopia av kosmos och de krafter som möts i tillvaron. Ying är det mörka, kalla, kvinnliga och Yang är det ljusa, varma och manliga. Båda krafterna behövs och de två halvorna bildar en perfekt cirkel som daoisterna ansåg visade den rätta vägen, När ying och yang är lika starka råder harmoni och balans, något som gäller lika mycket för världsalltet som för den lilla människan.
Legalismen
De som trodde på legalismen sa att alla måste lyda härskarna, odla mat och försvara riket. Det var en plikt som all hade.
De fyra klasserna
I Kina hade man fyra samhällsklasser: Ãverst fanns de utbildade som kunde läsa och skriva. De som var utbildade behövde aldrig tvÃ¥ngsarbeta för fursten. Att bli statsjänsteman och vara anställd av staten var mycket eftertraktat eftersom det gav bÃ¥de hög lön och status, men man mÃ¥ste klara tvÃ¥ stycken extremt svÃ¥ra prov baserade pÃ¥ Konfucius skrifter för att fÃ¥ en sÃ¥dan anställning. Under den bildade klassen fann bönderna. De odlade maten och mat behövde alla kineser. Det var vanligt att bönder odlade upp bergssidorna genom terrassodlingar. Fält som byggdes som en trappa längs de branta sluttningarna. I norr odlades främst korn, vete och hirs till mat och hampa för att tillverka kläder medan man i söder främst odlade ris eftersom man har âmonsunklimatâ i södra Kina. Det ger mycket regn halva Ã¥ret och torrt och soligt andra halvan, ett klimat ris trivs bra i. Förutom ris odlade man ärtväxter, lichieplommon och tropiska frukter. I vissa omrÃ¥den odlade man silkesmaskar för att skapa sidentyg. Bönderna mÃ¥ste ocksÃ¥ tvÃ¥ngsarbeta pÃ¥ försvarsmurar och bygga kanaler och skyddsvallar mot översvämningar. Under bönderna fanns hantverkarna som tillverkade det alla behövde. Underst fanns köpmännen som inte skapade nÃ¥gonting själva men om ändÃ¥ ofta blev rika genom handel.
Familjen
Familjen var väldigt viktig för kineserna. Många generationer levde tillsammans i samma hus. Männen ansågs viktigare än kvinnorna och när en flicka gifte sig flyttade hon från sitt hem och till mannens hem. Det var viktigt att lyda de äldre, precis som Konfucius hade predikat och man visade respekt för de gamla medlemmarna i familjen. Förfäderna var också viktiga och man trodde att man kunde tala med sina döda förfäders andar och be dem om beskydd.
Andar och annat
Man trodde inte bara pÃ¥ förfädernas andar utan var övertygade om att det bodde andar överallt i naturen. De bodde i vattnet, bergen, skogarna. Ãverallt fanns det andar, och inte bara andar utan även gudar och skräckinjagande monster. Man försökte fÃ¥ kontakt med dem, skrämma dem eller vädja till dem med hjälp av offer, böner, besvärjelser och magiska ritualer. Man trodde ocksÃ¥ pÃ¥ drakar men till skillnad frÃ¥n folken i Europa trodde kineserna att drakarna var goda och förde lycka med sig.
Kläder och smycken
Precis som hos oss berättade kläderna och smyckena som en kines bar mycket om vilken ställning han, eller hon, hade i samhället. De lärda och rika bar gärna sidenkläder. Ãverklassen hade smycken av guld, jade och silver medan de fattigare fick nöja sig med koppar- och järnsmycken. Bönderna gjorde sina kläder av ylle och hampa. Kvinnorna använde ofta smink. Vissa perioder ansÃ¥gs ett helt vitsminkat kvinnoansikte som väldigt vackert. En man skulle bära hatt. Modet ändrades och val av hatt berodde pÃ¥ samhällsklass, men huvudet var alltid täckt pÃ¥ nÃ¥got sätt.
Mynt
Kineserna kom på ett myntsystem. Mynten såg inte ut som vi tänker oss dem utan var i form av saker man kunde använda i hemmet. Ofta bestod dem av miniatyrknivar av brons.
Högtid och fest
Man firade högtider förr precis som nu, även om högtiderna kunde ske av andra anledningar. Det var viktigt att få ett avbrott ibland från det eviga arbetet på fälten. När man hade fest var det vanligt att man hade musiker som spelade musik. Man sjöng och dansade. Ofta hade man mer lyxig mat på festerna. Mat kunde kryddas med salt, soja och plommonsås. Maträtter kunde sötas med socker eller honung. Som kryddor kunde man använda kanel, ingefära och vitlök. Man åt med pinnar.
That's the best awsenr of all time! JMHO
Läkekonst
Kineserna var väldigt kunniga om kroppen och hur den fungerar. Man utvecklade speciella gymmnastikövningar som skulle vara bra för kroppen, man var duktiga pÃ¥ örtmedicin och hade kunskaper om hur olika växter pÃ¥verkade kroppen. Dessutom utvecklade man âakupunkturâ, ett sätt att bota sjukdomar och lindra smärta genom att sticka nÃ¥lar i kroppen pÃ¥ speciella ställen. Akupunktur används pÃ¥ sjukhus idag.
Astronomi
Redan 1300 f.kr. Vet man att kinesiska astronomer skrev ner uppgifter om solförmörkelser, månförmörkelser och kometer. Senare studier lärde dem även om de olika planeterna. Astronomi var en viktig kunskap eftersom man trodde att det man såg på himlen också återspeglade vad som skulle hända på jorden. Om t.ex. en komet visade sig på himlen var det en varning om en katastrof.
Källor
Det gamla Kina, Judith Simpson, Bra böcker 1999, ISBN 91-7133-623-0
Religion och liv v. II, Natur och Kultur SOL 2000, ISBN 91-27-74994-0
Levande Historia, Natur och Kultur SOL 2001 1998, ISBN 91-27-75823-0