Skillnad mellan versioner av "Kina (200 f.kr - 200 e.kr.)"

Versionen från 2 augusti 2011 kl. 12.10

(Lämpar sig bäst för högstadiet)

Kinas historia är lång och spännande och tyärr alltför ofta bortglömd i läroböckerna. Då Kina blivit ett av de viktigaste länderna i världen vad det gäller ekonomin och med tanke på att var sjätte människa på jorden är kines borde man lära sig litet mer om Kina historia i skolan. Här är landets historia runt år 0.

Stands back from the keoybard in amazement! Thanks!

Graven

Kejsaren av Qin lät bygga en enorm grav utanför huvudstaden medan han fortfarande levde. Det sägs att 700 000 arbetare sattes i tvångsarbete för att bygga den. I graven placerade han en armé bestående av 6000 krigare och hästar i naturlig storlek tillverkade i bränd lera (sk. terrakotta) som skulle skydda honom i livet efter döden. Varje figur är unik och alla har olika ansiktsdrag.

Soldater av terrakotta som vaktar kejsarens grav.

nipCv0 http://dneyunrswoda.com/">dneyunrswoda

Handynastin

Handynastin ärvde Qinimperiet med byggnader, slott, fort, murar och arméer. Man tog bort de mest stränga lagarna och produktionen ökade snabbt i landet. Från 100 f.kr. började man se till så att även vanliga människor med stor begåvning kunde gå i skolan, inte bara de rikaste, något som utvecklade ledningen av landet på ett bra sätt. Man skapade dessutom antagligen jordens mest effektiva jordbruk på den tiden. Det var nödvändigt för att ge mat till den snabbt växande befolkningen.

Kina under handynastin.

Uppfinningar

En kinesisk jordbävningsvarnare, nutida kopia.

Hankineserna tillverkade maskiner som drevs med vattenkraft. De försåg båtar med roder, något man inte hade i Europa förrän under medeltiden. Hankineserna uppfann kompassen som i sin enklaste form var en träbit med en bit magnetiskt järn som flöt omkring i en skål med vatten. Man kallade uppfinningen för ”den sydpekande fisken”. Man försåg dragdjur med en dragsele istället för att lägga seldonen runt halsen på hästen eller oxen, vilket gjorde att djuret kunde dra tunga laster utan att kvävas till döds. Man började att använda skottkärror. De kallades både träoxar och rullande hästar. De tillverkade parasoller och paraplyer av papper tillverkade av barken från mullbärsträd. Vanligt folk hade blå men kejsarens var röda och gula. Runt år 100 e.kr. föreslog Cai Lun, en ämbetsman, att man skulle krossa bark, rötter, tygtrasor och fisknät till en pappersmassa. Av den kunde man sedan tillverka papper som var överlägset allt man tidigare skrivit på. Zhang Heng, en astronom vid hovet, uppfann en jordbävningsdetektor som både visade åt vilket håll en jordbävning hänt och hur stark den var, så att man kunde skicka hjälpen åt rätt håll. Hankineserna ägnade sig dessutom åt avancerad matematik, astronomi och kemi.

Sidenvägen

Ett kinesiskt vakttorn längs sidenvägen i nutid.

År 139 f.kr. skickade kejsaren sin minister Zhang Qian till staden Fergana i nuvarande Uzbekistan för att köpa hästar. Ministern tillfångatogs av en nomadstam och följde dem i många år. När han sedan kom tillbaka till Kina hade han värdefulla kunskaper om folken i väster. De första kinesiska köpmännen begav sig till Centralasien 114 f.kr. Den handelsled de använde blev snart känd som sidenvägen och karavantrafiken tog fart. Kinesiska köpmän hade med sig siden, te och kryddor som de bytte mot guld, silver, glas, pärlor, pälsverk och andra lyxartiklar från Europa och andra länder långt väster om Kina. Karavanerna längs sidenvägen var möjliga eftersom man använde sig av kameler för att ta sig genom Takla Makan öknen och andra öknar på vägen.

Slutet

Hanimperiet kollapsade ca 200 e.kr. Orsaken var krig med andra länder samtidigt som det var maktkamp i hovet och bondeuppror i landet ledda av de som trodde på traditionella religioner som daoism. Allt detta sammantaget slet sönder hanimperiet. Än idag kan man ändå se inflytandet främst i språket. Man talade språket mandarin i hanimperiet och det är fortfarande det vanligaste språket som talas i Kina. Det är t.o.m. så att de kineser som talar mandarin kallar sig själva för hanfolket.

Källor

Bra böckers encyklopedi om människans historia, band 5, 1994. ISBN 91-7133-171-9

Levande Historia, Natur och Kultur SOL 2001 1998, ISBN 91-27-75823-0

http://en.wikipedia.org/wiki/Qin_Dynasty